Metoddiskussion

Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ textanalys. Valet av metod grundade sig i studiens frågeställningar där syftet är att undersöka hur tidningsartiklar beskriver våldsformer och orsaker till mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Bryman (2018) menar att en textanalys av tryckt massmedia kan komma till väl användning i den kvalitativa forskningen då textens ram och innehåll får bibehållas genom att söka efter återkommande teman. Textanalyser används för att granska delar av texter och tolka dess innehåll. Tolkandet görs för att hitta de underliggande meningarna i den texten som är skriven. Bryman (2018) skildrar att en kvalitativ textanalys används för att undersökande bakomliggande teman i det studerade materialet, vilket denna studie ämnat att göra. Studien har syftat till att undersöka hur tidningsartiklar beskriver ett specifikt ämne och analytiskt granska texten i artiklarna. Därför ansågs metoden vara lämplig för denna studie. Denna metod kan däremot påverka hur resultatet ser ut eftersom materialet inte blir statistisk prövat och studiens författare istället tolkar materialet i studien. Resultatet i studien hade möjligtvis kunnat se annorlunda ut med andra författare. För att förhindra att resultatet blev vinklat eller på annat sätt tolkat genom antagningar försökte författarna följa de fyra kriterier beskrivna nedan. Bryman (2018) menar att i den kvalitativa forskningen finns det en tillförlitlighet som ska tas hänsyn till. Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera är de fyra kriterierna som ingår i tillförlitligheten. Trovärdigheten i den kvalitativa forskningen syftar till att studien utförs i enlighet med de regler som finns och att forskaren är tydlig i de ansatser som studien tar. En social verklighet kan ses utifrån flera olika perspektiv och för att en studie ska vara trovärdig sätts det krav på forskaren att visa tydlighet. Denna studie har varit tydlig i vad som inkluderas och vilka steg som tagits och på så vis är den trovärdig för dess läsare.

Överförbarheten syftar till att i vilken utsträckning studiens resultat kan vara överförbar i andra sociala verkligheter än den där studien har gjort nedslag. Den kvalitativa forskningen är i regel mer intresserad av ett djup än en bredd i resultatet där meningen och betydelsen av olika aspekter återfinns (Bryman, 2018). Denna studie har på ett tydligt sätt redovisat för de stegen som har tagits under studiens gång. På så vis kan en liknande forskning genomföras i andra sociala verkligheter än den som varit i fokus i denna studie. Pålitligheten i den kvalitativa forskningen kan redogöras för genom att studiens författare på ett tydligt och granskande sätt går igenom alla delar av den genomförda forskningen (Bryman, 2018). Genom ett nära samarbete med handledaren till författarna av denna studie där varje steg har granskats och ifrågasatts kan en pålitlighet tillförsäkras.

Sista kriteriet av den tillförlitligheten som efterfrågas i kvalitativ forskning i enlighet Bryman (2018) huruvida möjligheten finns att styrka och konfirmera resultatet av forskningen. Författaren i den kvalitativa forskningen bör enligt

37

kriteriet tillförsäkra att egna värderingar inte påverkar studiens resultat. Denna studie har genom att låta båda studiens författare granska det insamlade empiriska materialet var för sig innan det gick vidare till nästa steg inte låtit personliga värderingar påverka. Även genom att formulera studiens frågeställningar innan det empiriska materialet har analyserats för att inte låta studiens syfte påverkas av det som framkommit i materialet. Författarna till studien är medvetna av den förkunskap de haft med sig in i studiens början samt de värderingar som kan finnas inom studiens ämne hos de respektive författarna. Därför har författarna under studiens gång påmint varandra om att hålla sig till studiens frågeställningar och varit kritiska mot varandra för att inte låta egna värderingar påverka studiens resultat. Trots att författarna hade de fyra kriterierna i åtanke kan resultatet

fortfarande påverkas på andra vis. Bland annat genom valet av tidningar, storleken på urvalet och val av metod.

Studiens frågeställningar blev besvarade med hjälp av teorin från den

socioekologiska modellen (Heise, 1998; Socialstyrelsen, 2016). Allt material i studien analyserades utifrån den teorin och utifrån Socialstyrelsens beskrivningar av våld. Under analysarbetet framkom ett subtema om skuldbeläggning som visades ta stor plats i resultatet av studien såväl som i den tidigare forskningen. Subtemat faller under det strukturella perspektivet men presenteras i studien som ett eget tema på grund av den stora platsen den tar. De temana som beskrivs i analysen var redan bestämda utifrån den socioekologiska modellen. Artiklarna granskades för att se hur många av dem som beskrev våldet på samma vis som Socialstyrelsen menar är riktigt. Denna typ av arbetssätt kallar Alvesson och Sköldberg (2017) för deduktiv metod. Temana är skapade utifrån teorin och det empiriska materialet har kategoriserats in i dessa. Aspers (2017) beskriver det deduktiva arbetssättet som att materialet sorteras utifrån koder som står i samband med ett teoretiskt begrepp. De generella dragen i teorin får på så vis bestämma hur materialet ska förklaras och kategoriseras. Eftersom denna studie använt sig av en deduktiv metod, har inte andra tolkningar av materialet gjorts än det som kunde analyseras med hjälp av teorin. Det är möjligt att materialet kan tolkas utifrån andra teorier som skiljer sig från den teori som använts. Metoden ansågs ändå vara lämplig eftersom teorin socioekologiska modellen är grundläggande för förståelsen av våld i nära relationer i Sverige. Socialstyrelsens handbok används för att förstå, förhindra och hjälpa personer som är utsatta i Sverige. Handboken innehåll tillämpas av socionomer och andra yrkeskategorier som arbetar med fall av våld i nära relationer (Socialstyrelsen, 2016). Därför ansågs teorin som ligger i grunden för Socialstyrelsens handbok som en förlitlig teori att använda då

analysen på tidningsartiklarna gjordes.

Urvalet i denna studie är vad Bryman (2018) menar ett målstyrt urval. Vilket innebär att författarna av denna studie inte slumpmässigt har valt ut vilka tidningsartiklar som ska ingå i studien utan detta har gjorts med hjälp av satta kriterier. Med det målstyrda urvalet har det endast varit relevanta tidningsartiklar för studiens frågeställningar som har inkluderats. Författarna av denna studie har valt att ta hjälp av en bibliotekarie vid Malmö Universitet vid sökningarna av tidningsartiklar. Bibliotekarien är expert på litteratursökningar och kunde komma med värdefulla tips för just denna studie. Sökningarna efter tidningsartiklar begränsades, både utifrån tidsramen som studien hade och utifrån storleken på studien. Vilket innebär att tidningsartiklar som kan vara intressanta ur studiens syfte men inte kommit upp på de sökningarna som gjorts på så vis har exkluderats. Sökningarna för att få fram tidningsartiklarna har inkluderat ord som kan kopplas

38

till den målgruppen som studien undersökte. Sökorden har varit viktiga för att få fram förlitligt material som kan kopplas till fall av våld i nära relationer mot kvinnor. Bland annat användes sökorden “våld mot kvinnor” och “mäns våld mot kvinnor” för att få fram material. Författarna till studien har dock haft i åtanke att tidningsartiklarna kan skriva om vissa fall av våld i nära relationer utan att nämna det som våld eller våld i nära relationer. Därför kan det finnas tidningsartiklar som hade kunnat vara relevanta för denna studie men som inte visade sig under de valda sökorden. Beskrivningen av våldet matchar möjligtvis inte studiens sökord och blir därför inte funnet.

Inför valet av tidningsartiklar diskuterades vilka tidningar som skulle användas för att få relevant material. Bland annat diskuterades det om studien skulle ha med lokala tidningar eller inte. Även tidningarna Dagens Nyheter och Sydsvenskan var till en början aktuella för studien. Intresset fanns eftersom kvällstidningar och dagstidningar tros beskriver mäns våld mot kvinnor på olika vis. Syftet med studien är däremot inte att jämföra tidningarna eller regioner och därför ansågs tidningar med stor spridning mest intressanta. För att kunna komma åt

tidningsartiklarna från Dagens Nyheter krävdes det en prenumeration. Varav tidningsartiklarna från Aftonbladet samt Expressen var mer tillgängliga för

författarna och visade sig generera i många relevanta artiklar om ämnet våld i nära relationer mot kvinnor. Aftonbladet och Expressen har även en stor spridning i Sverige och eftersom de flesta artiklarna från dessa två tidningar är gratis för allmänheten att läsa är det också fler som kan komma åt dem. Aftonbladet och Expressen valdes därför framför andra tidningar som material för analysen. Genom att inte ha allt för många artiklar i studien kunde materialet genomgås mer utförligt. Resultatet blev därmed djupare och kunde förklaras grundligare. För att få en bredare kunskap om ämnet skulle däremot ett större antal tidningar vara att föredra.