Strukturella faktorer som orsak till våld

I tio av fjorton artiklar beskrivs orsaken till våldet av strukturella faktorer. Det är bara en av de artiklarna som beskriver strukturella faktorer som ensam faktor till våld. I sju artiklar beskrivs den tillsammans med individuella och relationella perspektivet. Det strukturella perspektivets orsaker beskrivs genom uttalade eller outtalade värderingar eller regler. Vidare beskriver tidningsartiklarna de

strukturella orsaksfaktorerna genom att belysa att våld i nära relationer inte tas på allvar eller stoppas. Tidningsartiklarna beskriver hur kvinnors anmälningar inte får några konsekvenser och hur våldsutövare blir frisläppta efter kort tid. Andra strukturella orsaksfaktorer som beskrivs är att kontakten med myndigheter inte stoppar våldet och att kriminalvården misslyckas med sina vårdprogram för dömda våldsutövare. En av artiklarna skriver att våldsutövaren fick avtjäna kortare straff och att hans vård ej fungerar. En annan beskriver att skammen för våldet läggs på den utsatta och att utövaren kan fortsätta med våldet.

Han frigavs villkorligt 2011 efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet. Det var meningen att han i Kriminalvården och frivårdens regi skulle fortsätta vårdas inom det så kallade Idap-programmet. … Vården misslyckades.

Expressen (2018) Man skambelägger fortfarande offren och ifrågasätter ens

trovärdighet. Han har hållit på med att skada och slå kvinnor i 20 års tid utan att bli stoppad.

Aftonbladet (2018)

En artikel från Aftonbladet (2019b) beskriver orsaken till våldet genom att belysa hur fall av våld avslutas fastän inte tillräckligt gjorts för att inhämta information om fallet. En artikel från Expressen (2020d) beskriver även hur anmälningar som görs mot våld inte tas på allvar. Trots att det kommit in flera anmälningar gällande våldet.

32

Åklagarna har i flera fall felaktigt avslutat förundersökningarna innan den utpekade gärningsmannen förhörts.

Aftonbladet (2019b) Under tio års tid anmälde hon honom flera gånger – helt utan

konsekvenser.

Expressen (2020a)

En artikel beskriver att kvinnor som blivit mördade tidigare har varit i kontakt med någon myndighet gällande våldet de blivit utsatta för. Trots kontakten med myndighet har inte fallen tagits på allvar. Samma artikel belyser även att ingen frågar kvinnorna om sina skador trots att slagen givit kvinnorna blåmärken som är synliga att se.

…offren hade kontaktat minst två myndigheter under året som föregick mordet. Utan att någon insåg vilken livsfara de befann sig i. … få vågar fråga kvinnor om blåmärkena. Det är oacceptabelt.

Expressen (2020b)

Det strukturella perspektivet beskrivs i tio av artiklarna, vilket är mer än hälften av studiens artiklar och även det perspektivet som är mest förekommande. De strukturella perspektivets orsaker menar den socioekologiska modellen är uttalade eller outtalade regler, värderingar och mönster som ger sitt uttryck i organisationer och institutioner (Heise, 1998; Socialstyrelsen, 2016). Tidningsartiklarna

beskriver att orsakerna till våldet är att våldsutövaren släpps från fängelsestraffet tidigare än vad han borde. Det antyder på en struktur som inte tar mäns våld mot kvinnor på lika stort allvar som andra brott där straffen är längre och avtjänas i sin helhet. Vidare beskriver artiklarna strukturella orsaker som att de utsatta

kvinnorna har varit i kontakt med myndigheter och gjort en polisanmälan utan att de fått den hjälpen som de behövt. Det tyder på att samhället inte har lagar, regler, värderingar eller liknande som kan hjälpa kvinnor som utsätts för våld i den fulla utsträckning som kvinnorna har behov av och rätt till. Bland annat att samhällen accepterar bestraffningar av kvinnor (Heise, 1998; Socialstyrelsen, 2016). Tidningsartiklarna belyser en annan orsak till våldet genom beskrivning av att vården misslyckas med behandling av våldsutövare som baseras på det

strukturella perspektivet. En artikel belyser att vården inte har regi som krävs för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Enligt den socioekologiska modellen är det påverkat av den syn som finns på män och manlighet. Det är accepterat att vara dominant och aggressiv som man och det är något som uttrycker sig i strukturen (Heise, 1998). Tio av artiklarna belyser detta genom beskrivningar om att våldet och anmälningar inte tas på allvar samt att straffen för våldshandlingar är korta. Liknande resultat blir även beskrivet i tidigare forskning som menar att en av huvudorsakerna till våld mot kvinnor är ojämlikhet mellan könen samt olika maktpositioner som finns i samhällen. Dessa maktpositioner gynnar män och ökar ojämlikheten mellan kvinnor och män samt vad som anses som accepterat. Bland annat gynnar den till en starkare patriarkal samhällsstruktur (Cofie 2020; Saletti- Cuesta et al. 2018). En tidningsartikel i denna studie belyser denna typ av samhällsstruktur. Tidningsartikeln beskriver att samhället fortfarande

33

skambelägger utsatta och att männens våld inte stoppas. Den socioekologiska modellen menar att det beror på flera delar i ett mönster som låter våldet fortsätta för att sedan bli till en större helhet och en struktur (Heise 1998; Socialstyrelsen, 2016).

Sammanfattningsvis visar resultatet från det strukturella temat att en strukturell faktor som orsak till våldet inte beskrivs som ensam orsak utan i alla artiklar förutom en beskrivs de tillsammans med faktorer från ett annat perspektiv. Det strukturella perspektivet visar sig finnas på flera olika nivåer och går i enlighet med den socioekologiska modellen samman med de övriga perspektiven. Den strukturella nivån kan på så vis även finnas med för att förklara uppkomsten av faktorerna i de andra nivåerna.