Resultatdiskussion

Denna studie har undersökt vilka våldsformer tidningsartiklar använder i

beskrivningen av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Socialstyrelsen skriver om vikten att beskriva mäns våld mot kvinnor i nära relationer med flera olika våldsformer. Våldet är varierat och ses inte endast genom de uppenbara som är synligt utan även i latenta former som är dolda. Även förstörelse, vägran av hjälp, hot om våld och nypningar räknas enligt Socialstyrelsen som våldshandlingar inom våld i nära relationer trots att dessa inte ses som grovt våld. Vidare menar Socialstyrelsen att den breda beskrivningen av våldsformer är viktig för att förstå våldets förekomst och förhindra att det ska upprepas (Socialstyrelsen, 2016). Socialstyrelsen (2016) beskriver att mäns våld mot kvinnor i nära relationer är något som upprepas och i flera fall ökar successivt i intensitet.

Resultatet i denna studie visar att samtliga artiklar på något vis beskriver hur våldet är upprepande. Resultatet visar också att tidningsartiklar främst rapporterar om fysiskt våld som en våldsform inom mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Samtliga av de inhämtade artiklarna beskriver nämligen våldet som fysiskt. Även det psykiska våldet ges plats i tidningsartiklar då elva av fjorton artiklar beskriver våldet som sker i nära relationer mot kvinnor som psykiskt. Det psykiska våldet beskrivs till största del i samband med fysiskt våld medan det fysiska våldet i flera fall beskrivs som ensam våldsform. Vidare beskrivs sexuellt våld endast

39

beskrivningarna av sexuellt våld kan möjligtvis förklaras genom att sexuellt våld tenderar beskrivas som handlingar utförda av främlingar, inte av någon närstående i tidningsartiklar. Det innebär att tidningar inte kategoriserar sexuellt våld inom våld i nära relationer och artiklarna som innehåller detta visas inte genom en undersökning av våld i nära relationer (Loś och Chamard, 1997). Försummelse och funktionshindersrelaterat våld beskrivs inte i någon av de inhämtade artiklarna. Det fysiska våldet tar störst plats i artiklar som beskriver mäns våld mot kvinnor vilket möjligtvis kan förklaras av att tidningar tenderar att välja de teman i nyhetsrapportering som genererar flest läsare (Lindsay-Brisbine et al., 2014). Artiklar som innehåller synligt våld väljer tidningarna i högre grad att publicera än de som innehåller våldsformer som är mindre synliga för att dessa artiklar tros läsas av fler människor (ibid). Vidare visar forskning att tidningar i många fall väljer att rapportera om våldsbrott av grövre art såsom mord och fysiskt våld (Roberto et al., 2013; Sims, 2008).

Det undersökta materialet visar att alla de våldsformer som Socialstyrelsen (2016) menar ingår i mäns våld mot kvinnor i nära relationer inte beskrivs av

tidningsartiklar. Andra typer än fysiskt och psykiskt våld får ingen eller liten plats i artiklar vilket möjligtvis kan förklaras genom det som tidigare forskning visar om nyhetsartiklars källor till information (Richards et al., 2011). Rapporteringen av våld i nära relationer mot kvinnor kan bli snedvriden då tidningars information inte kommer från en tillräckligt säker källa. Källan kan ha för lite kunskap om ämnet och kan dessutom vara grundad i patriarkala attityder som inte talar för de utsatta kvinnorna (ibid). Studiens material visar att beskrivningar av våldsformer inte är speciellt utförliga utan innehåller till stora delar endast fysiskt våld. Även tidigare forskning har visat att tidningsartiklar saknar beskrivningar i en bredare kontext och visar ofta bara händelser då utfallet är den utsattas död (Wozniak och McCloskey, 2010). Vidare menar Seller et al. (2014) att tidningar ofta missar helhetsbilden i beskrivningen av våld i nära relationer vilket kan förklara att artiklarna i denna studie till största del innehåller fysiskt våld eller psykiskt våld i kombination med fysiskt.

Denna studie har undersökt vilka orsaksfaktorer, utifrån den socioekologiska modellen, tidningsartiklar använder i beskrivningar av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Den socioekologiska modellen antyder att orsakerna till mäns våld mot kvinnor förklaras genom fyra perspektiv med dess faktorer. Det individuella perspektivet, det relationella perspektivet, det samhälleliga perspektivet och det strukturella perspektivet. Faktorerna återfinns på olika nivåer genom de olika perspektiven och kan ensamma ha betydelse i orsaksförklaringen till våldet. Den socioekologiska modellen menar att det är i samspel mellan faktorerna som våldet uppstår och att det även är så som orsakerna till våldet ska förklaras på för en bredare och djupare förståelse (Heise, 1998).

Resultatet visar att endast en av fjorton artiklar använder orsaksfaktorer i samtliga fyra perspektiv ur den socioekologiska modellen. Tidigare forskning visar att tidningar väljer ut ämne och tema som genererar flest läsare vilket kan förklara att orsaksfaktorer inte beskrivs med alla fyra perspektiv (Lindsay-Brisbine et al. 2014). Tidningarna väljer att beskriva våldet genom ett eller flera perspektiv som anses intressera flest läsare men ger ingen fullständig beskrivning av orsakerna till mäns våld mot kvinnor i nära relationer (ibid). Vidare har tidigare forskning visat att endast vissa perspektiv lyfts fram då tidningsartiklar beskriver orsaker till mäns

40

våld mot kvinnor. Helheten av våldets orsak beskrivs sällan av tidningsartiklar då tidningarna vill intressera läsaren (Hardesty & Ogolosky, 2020).

Vidare visar resultatet att det perspektiv som tidningsartiklar till största del förklarar våldets orsak genom är det strukturella perspektivet. De undersökta artiklarna visar att inom det strukturella perspektivet återfinns orsaksfaktorer till våld genom att kvinnor inte tas på allvar och att kvinnornas anmälningar inte får konsekvenser. Dessa orsaker gör att våldet får möjlighet att fortgå. Vidare visar resultatet att det även återfinns strukturella faktorer genom uttalade eller outtalade normer i samhället samt att myndigheter inte har tillräckliga resurser eller inte använder sina resurser på tillräckligt vis. En möjlig förklaring till varför det strukturella perspektivet är det som används mest i artiklarnas beskrivning av våldets orsak är för att strukturella faktorer kan förklara faktorer även i de andra perspektiven (Cofie 2020; Saletti-Cuesta et al. 2018). Uppkomsten av

individuella, relationella och samhälleliga faktorer såsom missbruksproblematik, låg utbildning, låg socioekonomisk status och arbetslöshet kan även de förklaras ur ett strukturellt perspektiv (ibid). Vidare visar tidigare forskning att kvinnan har begränsade möjligheter att stå upp emot våldet hon blir utsatt för då hon lever i en miljö med patriarkala värderingar och normer (Cofie, 2020). Siefkes-Andrew och Alexpoulos (2014) menar att den utsatta kvinnan kan bli ifrågasatt för det hon har blivit utsatt för vilket resulterar i att hon inte får den hjälpen hon är i behov av. Ifrågasättandet beskrivs i tidigare forskning genom att tidningsartiklar använder ord som på något sätt talar emot kvinnans trovärdighet och skapar tvivel om den hennes påstående (ibid).

Resultatet från denna studie visar att hälften av alla inkluderade artiklar på något vis använder beskrivningar som skuldbelägger den utsatta kvinnan och antyder att handlingar hon har gjort eller inte gjort är orsaken till våldet. Skuldbeläggandet på kvinnan tar sitt uttryck på lite olika vis i artiklarna. Genom att artiklarna beskriver hur kvinnan väljer att lämna relationen med mannen varpå mannen brukar våld mot henne skuldbeläggs hon för att ha orsakat våldet. Den socioekologiska modellen menar att en orsak till att kvinnor utsätts för våld är den acceptans som råder i vissa kulturer. Acceptans gällande att det är okej att slå en kvinna som inte följer normer vilket hon inte gör om hon inte är trogen sin man (Heise, 1998). Resultatet om skuldbeläggning på den utsatta kan förklaras genom att tidigare forskning visar hur tidningsartiklar tenderar att beskriva orsakerna till mäns våld mot kvinnor med uttryck som antyder en skuld på den utsatta kvinnan (Gillespie et al, 2013; Lloyd & Ramon, 2016; Richards et al, 2011).