Relationella faktorer som orsak till våld

De relationella faktorerna som förklaring till våldets förekomst är näst mest förekommande bland artiklarna. Sju av empirins fjorton tidningsartiklar innehåller förklaringar av våldets orsak på den relationella nivån. Faktorerna beskrivs i en tidningsartikel som den enda orsaken till att våldet har uppstått. I de övriga sex artiklar beskrivs faktorer på den relationella nivån tillsammans med minst en annan orsaksfaktor på en annan nivå. Det är vanligast att den andra faktorn

återfinns på strukturell nivå. Inom de relationella faktorerna återfinns orsaker som bråk och gräl i relationen mellan den utsatta och förövaren och mannens

eventuella missbruksproblematik som orsak till att våldet förekommer. Bråk och gräl i relationen som orsak till att våldet förekommer är den mest använda typen av orsaksförklaring inom de relationella faktorerna. Det återfinns i sex av artiklarna vilket är alla förutom en som har en orsaksförklaring på den relationella nivån. En artikel beskriver att vardagligt gnabb i relationen ofta ledde till att mannen fick ett vredesutbrott (Expressen, 2020e). En annan artikel

beskriver att våldet började med ett bråk om mobilen, ett bråk som initierats av kvinnan (Expressen 2020d). Vidare beskriver en artikel från Expressen (2019b) hur mannen blev våldsam i resultat av ett bråk. Nedan följer citat från artiklar med relationella faktorer som bråk och gräl som orsaksförklaring till våld i nära

28

I oktober 2018 grälade de om att han aldrig dukade bort efter sig. I frustration kastade Carita en plastflaska med dressing … – Han sa: ”Om det kommit något på golvet slår jag ihjäl dig”. Han rusade mot mig och puttade mig. Jag föll och fick en spricka i huvudet.

Expressen (2019b) Förhållandet blev sämre med tiden. De bråkade mer…

Expressen (2019a) … beslut att döda XX har kommit plötsligt och utlösts av ett gräl.

Aftonbladet (2019a) Det började med ett bråk om mobilen. – Jag blev ledsen för han satt bara med sin mobil, när jag sa det blev han jättearg och ville gå. Det eskalerade och jag stängde in mig i sovrummet, tänkte att han skulle lugna ner sig då. Men han triggade bara upp sig.

Expressen (2020d)

Den andra orsaksförklaringen som återfinns inom de relationella faktorerna är hur mannens eventuella missbruksproblematik ligger som grund till eller används som ursäkt till att våldet förekommer. Det beskrivs endast i en artikel men på två vis. Artikeln beskriver hur mannen brukar våld mot kvinnan genom hot vid tillfällen då han är drogpåverkad. Vidare beskriver artikeln hur kvinnan ursäktar mannens agerande eftersom han är full.

När han var drogpåverkad, vilket han allt oftare var, brukade han säga att han skulle placera ett skott mellan hennes ögon om hon var otrogen eller lämnade honom.

I den stunden hann jag tänka att ”shit, det här är hat på riktigt”. Han var förvisso full, men jag lyckades på något vänster få ut honom ur ytterdörren och låsa dörren.

Expressen (2020a)

Resultatet samlat från de relationella faktorerna visar att en orsaksförklaring som hänvisar till något inom relationen där våldet förekommer är näst mest beskriven av tidningsartiklarna. Även tidigare forskning menar att faktorer inom det

relationella perspektivet är vanligt förekommande som orsaksförklaring för mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Den socioekologiska modellen beskriver hur konflikter inom en relation är en del av de relationella faktorerna som

orsaksförklaring till våld. Vidare menar den socioekologiska modellen att den relationella nivån hänvisar till den direkta interaktionen mellan två personer. Det kan vara traditionella normer om hur en familj ska se ut som påverkar personerna. Om dessa normer bryts är risken för att våld förekommer på så vis högre (Heise, 1998). Gillespie et al. (2013) menar att tidningsartiklar tenderar att beskriva bråk och gräl inom relationen som orsaksförklaring till att män utsätter kvinnor för våld. Saletti-Cuesta et al. (2018) studie visar resultat på att konflikter inom relationen är en bidragande orsak till att våld förekommer. Likadant visar resultatet i denna studie att flera tidningsartiklar beskriver huruvida det har förekommit bråk och gräl i relationen för att förklara varför våldet uppstår.

29

Den socioekologiska modellen menar att alkoholkonsumtion hör till de relationella faktorerna och kan vara en orsaksförklaring till våld inom nära

relationer (Heise, 1998). Även tidigare forskning menar att artiklar rapporterar om drog- och alkoholmissbruk som en bidragande orsak till det våldet som män utsätter kvinnor i nära relationer för. Det visas också beskrivas som en ursäkt för att våldet förekommer (Cofie, 2020; Roberta et al. 2013; Saletti-Cuesta et al., 2018). I denna studie förekommer detta som en orsaksförklaring, dock bara i en av tidningsartiklarna där mannens eventuella missbruksproblematik beskrivs som bidragande orsak till att han utsatt kvinnan för våld. Tidigare forskning visar att även den utsatta kvinnans alkoholintag kan påverka huruvida våld förekommer i nära relationer (Richards et al. 2011). Detta är däremot ingenting som beskrivs av tidningsartiklarna i denna studie.

Sammanfattningsvis visar denna studies resultat på liknande resultat som den tidigare forskningen inom området. Där faktorer på den relationella nivån står som orsaksförklaring i tidningsartiklar för våld i nära relationer. Konflikter inom relationen är ett tydligt stort tema inom de relationella faktorerna som orsak till våld för denna studie. Något som tidigare forskning också menar, dock inte i samma utsträckning som i denna studie. Mannens eventuella

missbruksproblematik uppmärksammas av en artikel i denna studie och beskrivs som en orsak till att våld i nära relationer uppstår. Alkoholkonsumtion är något som även har visats i tidigare forskning som en orsak till och ursäkt för att våld uppstår.