1. Inledande kapitel
1.1 Inledning och syfte”Positiv särbehandling och kvotering är diskriminering. I grunden handlar det om att sortera människor. Att behandla människor olika på grund av faktorer som de själva inte kan påverka.”1
”I ett samhälle som präglas av ojämlikhet mellan grupper och individer kan det vara en bra och viktig metod för att skapa rättvisa.”2
Detta är två av flera röster som framkommit kring ämnet positiv särbehandling. Ämnet är omtalat och har diskuterats flitigt de senaste åren, bland annat om positiv särbehandling skall anses vara godtagbart eller ej. Vissa anser att arbetet gällande att motverka diskriminering skadas då positiv särbehandling tillämpas3. Efter att ha hört liknande resonemang föras mellan två bekanta till mig väcktes intresset för positiv särbehandling. Eftersom debatten idag är stor angående om jämställdhet samt mångfald skall råda ansåg jag att ämnet blev ännu mer intressant och aktuellt då positiv särbehandling kan ske på grund av kön samt etnicitet. I denna uppsats har jag därför valt att koncentrera mig på positiv särbehandling på grund av kön samt etnicitet i arbetslivet och i högskolan.
Av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna framgår det att alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd utan att diskriminering skall ske.4 Detta är en av flera regleringar som existerar gällande alla människors rätt att behandlas lika. Positiv särbehandling som innebär att vid lika meriter får personen ur den underrepresenterade gruppen företräde, innebär på så sätt ett avsteg från likabehandlingsprincipen.
Med denna uppsats vill jag därför utröna vad som avses med positiv särbehandling på grund av kön samt etnicitet. Genom att fastställa likheter samt skillnader dem emellan avser jag att fastställa varför den svenska lagstiftningen idag godkänner positiv särbehandling på grund av kön men inte positiv särbehandling på grund av etnicitet. Mitt syfte är även att undersöka när positiv särbehandling samt otillåten diskriminering föreligger. Jag kommer att även belysa tänkbara konsekvenser av lagändringar gällande positiv särbehandling.
4 Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 7.
2 1.2 Frågeställningar
Varför tillåts positiv särbehandling på grund av diskrimineringsgrunden kön men inte på grund av etnicitet?
Var går gränsen mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering?
Vad är tänkbara effekter av att positiv särbehandling inte längre tillåts i Högskoleförordningen efter dess senaste ändring?
1.3 Metod
Frågeställningarna i uppsatsen är analyserande utefter den rättsdogmatiska metoden. Därmed utgår uppsatsen från de befintliga rättskällorna, vilket åsyftar lag, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin i nämnd ordning.5 Till detta tillkommer även utländsk rätt som har fått stor betydelse i och med europeiseringen.6 Vid uppsatsskrivningen har hänsyn tagits till dessa rättskällor och den gällande rätten har därmed försökt fastställas.
Rättsdogmatiken går ut på att antingen fastställa de rättsregler som finns, de lege lata, eller vilka rättsregler som bör tillskapas av lagstiftaren, de lege ferrenda, och precisera deras innehåll.7 Uppsatsen är uppbyggd efter de lege lata och denna metod har använts då den gällande rätten på området har framställts.
Jämförande aspekter sker även i uppsatsen gällande varför positiv särbehandling på grund av kön är tillåtet till skillnad från etnicitet samt kring gränsdragningen mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering. Därmed går uppsatsen något ifrån den strikt rättsdogmatiska metoden. Komparativa inslag kommer därmed att förekomma dock är uppsatsen inte en fullständig komparativ studie.8
De källor som använts har analyserats kritiskt och enligt mig varit av relevans för att besvara uppsatsens syfte samt frågeställningar. Detta då sökmotorer som Infotorg samt Zeteo har använts för att få fram lagar, lagförarbeten samt rättspraxis på området. När EU rättsligt material använts har materialet framkommit genom regeringens eller EU:s officiella hemsidor. Då sökning av lagar, lagförarbeten, rättspraxis samt EU - rättsligt material har förekommit har sökord som motsvarar den aktuella regleringen eller praxisen använts. Vilket
5 Bert, Lehrberg, ”Praktisk juridisk metod”, Uppsala: I.B.A. Institutet för Bank – och affärsjuridik AB, 2010, s.167.
6 Cleas, Sandgren, ”Rättsvetenskap för uppsatsförfattare”, Stockholm: Nordstedts juridik, 2006, s. 37.
7 Lehrberg, s. 167.
8 Jan, Kellgren, Anders, Holm, “Att skriva uppsats i rättsvetenskap – råd och reflektioner”, Lund:
Studentlitteratur, 2007, s. 36.
3 material som varit av relevans har framkommit efter studerande av doktrin. Den doktrin som brukats i uppsatsen har framkommit genom sökning på Linnéuniversitetets universitetsbiblioteks katalog samt den nationella katalogen Libris. Sökord som förekommit är; ”positiv särbehandling”, ”diskriminering”, ”etnicitet” samt ”kön”.
1.4 Disposition
Uppsatsen är uppdelad i nio kapitel. Varje kapitel börjar med ett inledande avsnitt som kort beskriver vad kapitlet behandlar.
Kapitel två avser att kort beskriva begreppet diskriminering, då gränsen mellan otillåten diskriminering och positiv särbehandling kan vara oklar. Kapitel tre samt fyra är uppbyggda efter nästintill samma modell. De första avsnitten i dessa kapitel avser att presentera den rätt som ligger till grund för att diskriminering på grund av kön respektive etnicitet är förbjudet.
Kapitel tre presenterar därefter kort olika definitioner som existerar kring kön. Det nästkommande avsnittet i kapitel tre respektive fyra presenterar diskrimineringsgrunden kön samt etnicitet.
Kapitel fem avser att ge en övergripande presentation av positiv särbehandling, där det som framställs både gäller kön samt etnicitet. De två nästkommande kapitlen berör båda positiv särbehandling i arbetslivet samt vid antagning till högskola, kapitel sex inriktar sig på kön och kapitel sju på etnicitet. Rättsfall som finns på området presenteras i slutet på varje kapitel.
De två nästkommande avsnitten är de avslutande kapitlen. I kapitel åtta avser jag att analysera det material som framställts med hjälp av frågeställningarna. Kapitlet är uppdelat efter uppsatsens frågeställningar, detta för att det skall bli tydligt för läsaren. I det sista kapitlet framförs de sammanfattande slutsatserna kring ämnet tillsammans med mina egna tankar och reflektioner. Syftet med detta avsnitt är att kort sammanfatta vad som framkommit samt att de nya tankar och funderingar som väckas kring ämnet skall presenteras. Genom detta avsnitt skall läsaren även få en kännedom om författarens uppfattning kring uppsatsens frågeställningar.
1.5 Avgränsningar
Jag har i denna uppsats valt att endast koncentrera mig på positiv särbehandling på grund av kön samt etnicitet. Andra former såsom funktionshinder eller ålder kommer därmed inte att behandlas. Då kön behandlas används den juridiska definitionen av begreppet därmed avser det ej socialt, mentalt eller biologiskt kön. Positiv särbehandling vid antagning till högskola
4 innefattar högskola samt universitet. Folkhögskola eller andra studieförbund innefattas därmed ej och kommer därmed endast att beröras kort. Uppsatsens fokus är på positiv särbehandling dock är det svårt att behandla detta ämne utan att beröra kvotering därmed kommer detta ämne beröras kortfattat.
5