3. Kön
6.2 Positiv särbehandling på grund av kön i högskolan
Genom DL 2:5 § framkommer det ett diskrimineringsskydd för dem som söker utbildning. Av paragrafen framgår det att den som bedriver sådan verksamhet som avses i skollagen eller annan utbildningsverksamhet inte får diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar eller söker till verksamheten. Detta förbud skall dock inte hindra åtgärder som är ett led i strävandet att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen.68 I 1 § Skollagen framkommer det att högskolan inte omfattas av denna lag. Syftet med undantag anses vara att det finns goda skäl till att insatser som kan utjämna mellan könen vid antagningar till utbildningar skall vara tillåtet. Regeringen anser det viktigt att vid likvärdiga meriter kunna välja exempelvis en manlig sökande före en kvinnlig till lärarutbildningen i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet.69 Tidigare återfanns detta undantag i 7 § andra stycket Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan som avsåg att missgynnande på grund av kön får ske om behandlingen anses viktigare än att förhindra diskriminering i högskolan.
Då sökande skall antas till högskolan delas de sökande in i urvalsgrupper såsom gymnasiebetyg, betyg från folkhögskola samt poäng från högskoleprov. Det är dessa meriter som främst ligger till grund för vem som skall antas. Om lika meriter föreligger efter att hänsyn är taget till urvalsgrupperna kan högskolorna välja att urval ska göras med hänsyn av kön. Vilket därmed leder till att kön blir automatiskt avgörande för vem som tilldelas
67 Anna, Christensen, ”Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen”, Stockholm: Nerenius & Santérus, 1999, s.35.
68DL 2:6 § punkt 1.
69 Prop, 2007/08:95, s. 204.
22 platsen.70 Tidigare var system som så kallad viktad lottning tillåtet vilket innebar att det överrepresenterade könet angavs en sämre chans att få en utbildningsplats. Detta genom att en turordningslista förrättades för kvinnorna samt männen varav en och en lottades mot varandra.
Det underrepresenterade könet fick då en chans motsvarande omvänt proportionellt av hur många som sökte av det underrepresenterade könet.71 Hösten 2008 ändrades dock systemet och istället användes automatisk förtur vilket innebar att systemet så långt det var möjligt automatiskt tog in personer av det underrepresenterade könet tills fördelningen var 50/50.72 Tidigare medgav även högskoleförordningen att positiv särbehandling på grund av kön vid antagning till högskolor och universitet var tillåtet. Detta för att kunna skapa en jämnare könsfördelning på utbildningen.73 Detta ändrades dock den 1 augusti 2010 då positiv särbehandling på grund av kön förbjöds.7475 Till grund för högskoleförordningens ändring var bland annat en rapport som Centrum för rättvisa framställt som visade att män vid ett flertal tillfällen givits förtur och att kvinnor därmed hade sorterats bort vid antagningen till högskoleutbildningar. Utredningen visade att år 2009 diskriminerades 5 375 personer varav 95 % av dessa var kvinnor. Anledningen till att så hög andel var kvinnor ansågs vara att fler kvinnor söker och även antas till högskolan. Dessutom vill högskolorna ha en jämnare könsfördelning. Kvinnorna drabbas därmed automatiskt av reglerna då högskolorna ger företräde till det underrepresenterade könet.76
Ändringen av högskoleförordningen har som tidigare nämnt inte förändrat Diskrimineringslagens bestämmelse, DL 2:6 §, som anger att positiv särbehandling på grund av kön vid antagning till högskola är tillåtet. Det är även i Diskrimineringslagen EU – rätten kommer till uttryck som också godkänner positiv särbehandling.77 Ändringen bör likaså inte påverka diskrimineringslagen eftersom en lag anses väga tyngre än en förordning.7879 Att
70 Centrum för rättvisa ”Systematisk könsdiskriminering i den svenska högskolan 2009”, s. 5.
71 RH 2009:90.
72 ”Systematisk könsdiskriminering i den svenska högskolan 2009”, s. 5.
73 http://do.se/sv/Forebygga-diskriminering/Utbildning/Likabehandlingsarbete-vid-universitet-och-hogskolor/Positiv-sarbehandling-i-hogskolan1/ - hämtat 2012-02-13.
74 SFS 2010:700, 7:12 §.
75 Högskoleförordningens nya lydelse trädde ikraft den 31 december 2010.
76 ”Systematisk könsdiskriminering i den svenska högskolan 2009”, s. 7-8.
77 http://www.lag-avtal.se/nyheter/diskriminering/article135482.ece - hämtat 2012-01-31.
78 http://do.se/sv/Forebygga-diskriminering/Utbildning/Likabehandlingsarbete-vid-universitet-och-hogskolor/Positiv-sarbehandling-i-hogskolan1/ -hämtat 2012-02-13.
79 Lex Superior.
23 diskrimineringslagen och högskoleförordningen har skilda bestämmelser anses ändå kunna leda till oklarheter.80
6.3 Rättsfall AD 1981:171
Tvisten gällde huruvida Kalmar kommun brutit mot 2 och 3 §§ i dåvarande Jämställdhetslagen och missgynnat en sökanden på grund av dennes kön då en vikariatstjänst som assisterande konsumentsekreterare skulle tillsättas. Detta efter att Kjell Wikström och Gertrud Tausis sökt en tjänst som vikarierande konsumentsekreterare varav Wikström tilldelats tjänsten. Tausis ansåg sig inneha bättre meriter och tycktes sig därmed blivit diskriminerad på grund av kön. Kommunen ansåg att konsumentrådgivningen var kvinnodominerad och att det därmed var motiverat att tillsätta tjänsten med en man.
Domstolen fastslog att Tausis innehade bättre förutsättningar för tjänsten än Wikström därmed ansågs diskriminering på grund av kön föreligga. Kommunen ansågs likaså inte bedriva ett tillräckligt aktivt jämställdhetsarbete för att presumtion om diskriminering kunde brytas. Kommunen hade därmed brutit mot 2 och 3 §§ i dåvarande Jämställdhetslagen och dömdes att betala Tausis femtontusen kronor.
AD 1982:139
Målet behandlade huruvida Örebro läns landsting gjort sig skyldig till könsdiskriminering i enlighet med 2 och 3 §§ i dåvarande Jämställdhetslagen genom att förbigå en kvinnlig sökande och utse en manlig sökande till en ledig tjänst. Detta efter att både Anders Larsson och Gärd Lagerström- Baeckström sökt tjänsten som studierektor vid Kvinnersta skolan där båda arbetade. Varav tjänsten hade tilldelats Larsson. Domstolen gjorde en ingående granskning av de sökandes meriter varvid de fann Lagerström- Baeckström inneha bättre meriter än Larsson. Domstolen bedömde att det inte funnits anledning att bryta presumtionen om diskriminering för positiv särbehandling i jämställdhetssyfte. Därmed förelåg missgynnande på grund av kön och Lagerström- Baeckström tilldömdes tjugotusen kronor.
Örebro universitet, T 4677-05, T 4678-05, T 865-06
Örebro universitet beslutade 2004 att använda sig av alternativt urval baserat på kön, vilket var tillåtet enligt dåvarande högskoleförordningen, då platserna till hälsoutvecklarprogrammet skulle tillsättas. Detta för att öka rekryteringen av det underrepresenterade könet vilket i detta
80 http://www.lag-avtal.se/nyheter/diskriminering/article135482.ece - hämtat 2012-01-31.
24 fall var män. Denna process ledde till att fyra män antogs till programmet på bekostnad av kvinnliga sökanden. Tre kvinnliga sökanden väckte talan mot universitetet då de ansåg sig ha blivit utsatta för otillåten diskriminering enligt 7 § första stycket lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Staten hävdade att särbehandling på grund av kön hade förekommit men att det var berättigat då universitet försökt få till stånd en jämnare könsfördelning vilket skett inom undantaget för 7 § andra styckets lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Domstolen fann att de som sökt med underrepresenterat kön haft sämre meriter samt att platserna ovillkorligt och utan åtskillnad gets åt dem. Domstolen ansåg därmed att detta kunde liknas med stark positiv särbehandling i form av könskvotering eftersom lika meriter inte förelåg. Samt då platserna ovillkorligt och utan åtskillnad givits åt sökanden av det underrepresenterade könet. Åtgärden utgjorde därmed otillåten diskriminering eftersom det inte ansågs vara inom ramen för 7 § andra stycket lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. De tre kvinnorna tilldömdes skadestånd.
Sveriges lantbruksuniversitet, RH 2009:90
Vid höstterminerna 2006 och 2007 använde sig Sveriges Lantbrukaruniversitet av så kallad viktad lottning då platserna till veterinärprogrammet skulle tillsättas. Fallet var Sveriges första grupptalan mot diskriminering då 44 kvinnor väckte talan mot universitetet efter att de ansåg sig ha blivit diskriminerade på grund av kön. Genom den viktade lottningen gavs männen 85
% större chans att vinna lottningen mot kvinnorna och erhålla platserna till utbildningen.
Resultatet av den viktade lottningen blev att samtliga platser i urvalsgruppen för båda åren gick till manliga sökanden. Hovrätten bedömde i likhet med Tingsrätten att särbehandlingen inte stod i proportion till ändamålet då förfarandet endast haft liten inverkan på jämställdheten samtidigt som förfarandet haft stor inverkan för de diskriminerande. Dock ansågs det att lika meriter hade förelegat samtidigt som männen inte automatiskt getts förtur till utbildningen.
Därmed var det endast tal om svag positiv särbehandling. Tillvägagångssättet för den viktade lottningen ansågs inte överrensstämma med undantaget i 7 § andra stycket lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Därmed tilldömdes kvinnorna skadestånd av staten för otillåten diskriminering.
25
7 Positiv särbehandling på grund av etnicitet
I nedanstående kapitel presenteras positiv särbehandling på grund av etnicitet. I de två första avsnitten behandlas ämnet i arbetslivet respektive vid utbildning. I det tredje avsnittet presenteras rättsfall som förekommit på området.