Uppfattningen att företag förväntas ta ansvar och följa standarder inom sociala och miljömässiga aspekter, samtidigt som de möter sina finansiella och legala skyldigheter, refereras oftast till Corporate Social Responsibility (CSR) eller corporate sustainability (Ashrafi et al., 2018). Begrepp som på svenska kan översättas till företags samhällsansvar respektive hållbarhet. Dessa begrepp har blivit allt viktigare att förstå när samhället ställer allt högre krav på att företag ska bete sig ansvarsfullt och hållbart gentemot sina intressenter och samhället i stort (Činčalová & Prokop, 2019). Något som har lett till att företag under lång tid använt CSR och hållbarhet som ett sätt att öka konkurrenskraften och påvisa för sina intressenter att de arbetar med frågorna. CSR och hållbarhet har därmed blivit kritiska begrepp för utveckling, analys och bedömning av ett företags verksamhet och för att skapa legitimitet i samhället (Sheeby & Farneti, 2020). Sheeby och Farneti (2020) beskriver vikten av rätt terminologi som kritisk då begreppen används i beslutsfattandeprocesser relaterad till investeringar, resursfördelning, strategiutveckling och olika typer av aktiviteter som påverkar företagens verksamhet.
Det råder dock enligt Ashrafi et al. (2018) begreppsförvirring om hur CSR och hållbarhet används och kommuniceras i en företagskontext. I vissa fall används begreppen som utbytbara och i andra för att markera en klar åtskillnad. Kommunikation om hållbarhet och CSR utgör en viktig del av företagens varumärke, positionering och därmed deras konkurrenskraft. För att skapa ett ökat anseende måste företag därför berätta om hur de arbetar med frågorna och vilka strategier de använder. Kommunikationen kring CSR och hållbarhet har också ökat med ny informationsteknik. Intressenterna kan nu genom olika digitala informationsprodukter, enkelt kan ta del av företagens arbete med dessa frågor, samla in och sprida information. Det har skett en transparensrevolution där intressenter har mycket högre krav på information än tidigare, vilket gör att företag måste vara transparenta och tydliga i sin kommunikation (Borglund et al., 2012, s. 255–259).
Utan att kunna tydliggöra begreppen CSR och hållbarhet är det svårt för intressenter att överhuvudtaget utmana, förespråka eller delta i viktiga frågor om CSR och hållbarhet.
Bristen på tydlighet gör det svårt att adressera företagens påverkan på miljö och samhälle, och undersöka om de verkligen lever som de lär. Inkorrekt användning av begreppen gör det även svårt att implementera organisationsbaserade program (Sheeby & Farneti, 2020) och följa upp verksamhetens mål. Denna tvetydighet och oenighet kring begreppens innebörd kan enligt Ashrafi et al. (2018) bl.a. hittas i företagens hållbarhetsredovisningar.
Något som kommer att undersökas närmare i denna uppsats, då hållbarhetsredovisningen är en av de viktigaste informationsprodukter som ett företag har för att informera om sitt CSR- och hållbarhetsarbete.
Det är numera även lagkrav på stora företag i Europa att årligen informera och kommunicera om sitt CSR- och hållbarhetsarbete i en icke finansiell redovisning. Det ställs allt högre krav på tydlighet och transparens kring hur företagen implementerar frågorna i verksamheten. Hållbarhetsredovisningen vänder sig framförallt till företagens intressenter. Det betyder att företag måste engagera sig i den löpande kommunikationen med sina medarbetare, investerare, kunder, leverantörer m.fl. med syfte att lyfta upp de mest väsentliga CSR- och hållbarhetsaspekterna i verksamheten. Intressenterna bidrar med extern kunskap i detta arbete. Att bygga kunskap om CSR och hållbarhet är
avgörande för att kunna flytta frågorna framåt (Camilleri, 2017), och innebörden av begreppens betydelse utgör därmed en viktig del av företagens informationshantering, kunskapsbyggande och organisatoriska meningsskapande.
1.1 Problemformulering
Att kommunicera om företagets externa påverkan till externa intressenter är ett sätt att övertyga konsumenter och skapa legitimitet på marknaden, men även ett sätt att skapa organisatorisk mening med CSR arbetet (Crane & Glozer, 2016). Meningsskapande i organisationer kan därför ses som grundläggande för att förstå hur innebörden av begreppen konstrueras i ett organisatoriskt perspektiv. Något som har lett till att den tvärvetenskapliga forskningen kring CSR kommunikation och organisatoriskt meningsskapande ökat under den senaste tiden. Det finns numera en stor forskningsström som fokuserar på CSR kommunikation som meningsskapande. Det handlar om att studera hur kommunikation om CSR gör det möjligt för företagsledare och andra intressenter att förstå världen och skapa mening (Crane & Glozer, 2016). Dessa tvärvetenskapliga studier utgår dock från en redan fastslagen definition av begreppet CSR, utan att föra en närmare diskussion om hur CSR och hållbarhet förstås i relation till varandra. Det omvända gäller för forskningen inom CSR och hållbarhet där begreppens utbytbarhet diskuterats under lång tid. Utmaningen med dessa studier är att de oftast utgår från narrativa analyser av tidigare grundforskning och inte utifrån företagens praktiska verklighet.
Att undersöka hur begreppen CSR och hållbarhet förstås av företag och operationaliseras i företagens kommunikation med olika intressenter är ett viktigt bidrag inom forskningsfältet. Med operationalisering menas här omvandlingen av generella idéer om företagens ansvar och hållbarhet till något de kan använda i sin dagliga verksamhet (Jutterström & Nordberg, 2011). Det handlar om hur företag själva definierar begreppen, hur begreppen kopplas till företagens strategi, mål och visioner, samt hur företagen översätter begreppen i konkreta aktiviteter. När vi förstår vad företag gör när de utövar CSR och hållbarhet, kan vi också förstå hur begreppen definieras i praktiken.
1.2 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med uppsatsen är undersöka hur CSR och hållbarhet förstås och operationaliseras av svenska företag i sina hållbarhetsredovisningar, och om begreppen används som utbytbara. Studien genomförs med utgångspunkt i en kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar, mot bakgrund av teorier inom CSR och hållbarhet. Teorin om meningsskapande i organisationer och tidigare forskning om begreppens utbytbarhet används för att diskutera resultatet av empirin. Studien bidrar därmed även till en ökad förståelse av begreppens innebörd och hur de skapar mening i ett organisatoriskt perspektiv. Något som påverkar hur informationsprodukter, i detta fall hållbarhetsredovisningar, både skrivs och uppfattas av dess läsare.
Följande tre frågor ligger till grund för att uppnå det övergripande syftet med uppsatsen:
- Hur operationaliserar svenska företag CSR i sina hållbarhetsredovisningar?
- Hur operationaliserar svenska företag hållbarhet i sina hållbarhetsredovisningar?
- Använder svenska företag CSR och hållbarhet som utbytbara begrepp i sina hållbarhetsredovisningar?
1.3 Begreppsanvändning
Det svenska språket är mycket begränsat i förhållande till engelska, vilket medför svårigheter vid översättning av begreppen Corporate Social Responsibility (CSR), corporate sustainability (CS) och andra närliggande begrepp. CSR och CS är två begrepp som används flitigt i den engelska litteraturen men i olika format. CSR används som akronym både på engelska och svenska, och översätts i vissa fall till företags sociala ansvarstagande (Jutterström & Nordberg, 2011 s. 11). En väldig begränsad översättning som uppkommer som en direkt konsekvens av den engelska översättningen av `Social´
till svenskans `social´ istället för `samhällelig´ eller `samhälls-´ (Bab.la, u.å.).
Organisationer som SIS (Svenska Institutet för Standarder, u.å.) har tagit fasta på detta och reviderat den svenska översättningen av ISO 26000, är ett ramverk inom CSR, från socialt ansvarstagande till organisationens samhällsansvar.
Trots att CSR är ett erkänt begrepp så används begreppet framförallt i USA, Storbritannien och nordvästra Europa. När svenska företag använder begreppet CSR som beskrivning av sitt ansvarstagande är det för att ta efter sina konkurrenter i andra länder (Jutterström & Nordberg, 2011, s. 54). Idag är det inte vanligt förekommande att använda CSR i svenska hållbarhetsrapporter, men väl i svensk litteratur och andra informationskällor. I denna uppsats kommer därför den erkända akronymen CSR att användas och likställas med företags samhällsansvar (Jutterström & Nordberg, 2011 s.
11) eller ansvaret som företag har för sin påverkan på samhället (European Commission, u.å.). Något som förstås som en mer vedertagen definition utifrån teorin som beskrivs i kapitel 4.
Då det inte utgör syftet med denna uppsats att utreda lexikaliska eller språkliga översättningar av begreppen, kommer hållbarhet att användas istället för företagsmässig hållbarhet, som är den svenska översättningen av corporate sustainability. Varken corporate sustainability, akronymen CS eller företagsmässig hållbarhet används i den svenska litteraturen, vilket gör dessa översättningar mindre relevanta. Trots detta kommer företagsmässig hållbarhet att nämnas i några meningar för att markera att begreppet avser hållbarhet i ett företagskontext. Detta då hållbarhet även används inom andra samhällsområden. När företagsmässig hållbarhet används är det därför för att tydliggöra att det handlar om hållbarhet i ett företagsperspektiv. Företagsmässig hållbarhet och hållbarhet ses här som en utveckling av konceptet hållbar utveckling anpassat till företagens verklighet (Nunhes et al., 2019).
1.4 Avgränsningar
CSR och hållbarhet är omfattande begrepp som kräver tydliga avgränsningar. Därför kommer studien endast att inbegripa svenska företag med hållbarhetsredovisningar skrivna på svenska. Inga andra närbesläktade begrepp till CSR eller hållbarhet kommer
att analyseras eller diskuteras i denna uppsats, med undantag för begrepp som kan vara relevanta för att nå uppsatsens syfte. Exempel är hållbar utveckling, ansvar, etik och moral, samt begrepp som kodats och kategoriserats i den kvalitativa innehållsanalysen.
Detsamma gäller för olika typer av ramverk och teorier med koppling till CSR och hållbarhet som nämns i syfte att påvisa begreppens utveckling. Långt ifrån alla teorier eller ramverk som kan kopplas till CSR eller hållbarhet kommer att tas upp i denna uppsats. Det gäller t.ex. legitimitetsteorin eller redovisningsramverket GRI. Andra ramverk och teorier som Parisavtalet och intressentteorin, nämns bara kort, trots deras omfattande påverkan på företagens verksamhet.
En rad olika teorier inom informationshantering, kunskapsdelning m.fl. som är relevanta för operationalisering av begreppen i ett organisatoriskt perspektiv, har sållats bort. En bedömning har gjorts att det som framkommer under teorikapitlet ger tillräckligt med kunskap för att underbygga empirin och diskussionen kring begreppens innebörd och utbytbarhet.