Använder Essity begreppen som utbytbara? - RESULTAT OCH ANALYS AV EMPIRIN

6. RESULTAT OCH ANALYS AV EMPIRIN

6.2 E SSITY

6.2.3 Använder Essity begreppen som utbytbara?

Hållbarhet används genomgående i hållbarhetsredovisningen för att beskriva verksamheten med fokus på ekonomisk lönsamhet, innovationer, affärsmodellen och ökad konkurrenskraft. Ansvar nämns endast ett fåtal gånger och då främst kopplat till ansvarsfulla inköp, leverantörskedjan och socialt ansvar. Bolaget beskriver ansvarsfulla inköp som en del av den övergripande hållbarheten som genomsyrar hela värdekedjan.

Det verkar som att ansvar ses som en underkategori till hållbarhet och en delsumma av helheten.

På Essity har vi under lång tid arbetat med hållbarhet i hela vår värdekedja; från ansvarsfullt inköp av råmaterial, effektivare produktion med lägre klimatavtryck och hållbara lösningar till kunder och konsumenter. (Essity, u.å., s. 4)

Det verkar även som att socialt ansvar och social hållbarhet betyder samma sak för Essity och är utbytbara som begrepp, även om de refererar till socialt hållbar utveckling och inte specifikt till social hållbarhet. Det visar sig inte minst i beskrivningen av uppförandekoden som definierar områden där bolaget framgångsrikt kan bidra till en socialt hållbar utveckling. De skriver även att ekonomisk styrka och stabilitet är nödvändiga förutsättningar för socialt ansvarstagande och för miljöinvesteringar som genererar långsiktig finansiell tillväxt (Essity, u.å.).

Essitys uppförandekod är det främsta styrdokumentet avseende socialt ansvar.

Här definieras områden där bolaget framgångsrikt kan bidra till en socialt hållbar utveckling i sin verksamhet samt för intressenter i värdekedjan. (Essity, u.å., s.

41)

Balansen mellan den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionen nämns flera gånger i texten, dock i varierande termer kopplat till ansvar och värdeskapande. Det är även intressant att Essity kopplar ansvarsfullt företagande till internationella ramverk som en del av sin hållbarhetsstyrning. De skriver att strategin och verksamheten bygger på en hållbar affärsmodell för lönsam tillväxt och ansvarsfullt värdeskapande med kund och konsument i centrum. Att de kopplar ansvar till värdeskapande som en del av en hållbar affärsmodell tyder på att de i vissa fall använder begreppen som utbytbara. I andra fall använder de begreppet ansvar för att beskriva koncernens sociala hållbarhetsarbete som en dimension av hållbarhet.

6.3 Handelsbanken

Handelsbanken grundades år 1871 och var den första aktien att listas på Stockholmsbörsen. Banken har hemmamarknader i Sverige, Storbritannien, Danmark, Finland, Norge och Nederländerna, med rikstäckande kontorsnät i dessa länder. Banken har drygt 12 000 medarbetare (Handelsbanken, 2020a) och omsatte cirka 11 Mdkr under 2019 (Realtid, 2020). Lokal närvaro med en stark decentraliserad organisation har varit grundläggande för bankverksamheten, där tillit och kundfokus står i centrum. Långvariga

affärsrelationer, lågt risktagande och kostnadsmedvetenhet är hörnstenar i bankens verksamhet (Handelsbanken, 2020b).

6.3.1 CSR

Handelsbanken har en separat hållbarhetsredovisning där ansvarstagande utgör en grundläggande aspekt av bankens arbete. Även om CSR inte nämns specifikt som begrepp så används ordet ansvar i många huvudrubriker och genomgående i hela redovisningen. Banken använder ansvar för att beskriva sitt arbete inom många olika områden såsom ansvarfulla investeringar, ansvarsfull finansiering och att vara en ansvarsfull arbetsgivare. Ansvarsfulla investeringar handlar om kapitalförvaltning som styrs utifrån internationella normer och konventioner avseende klimat, miljö, mänskliga rättigheter, korruption och arbetsvillkor. De följer olika internationella ramverk och har valt bort kontroversiella branscher som vapen och krigsmaterial, tobak, fossila bränslen, alkohol, cannabis och kommersiell spelverksamhet. Branscher som riskerar att motverka de globala målen. Dessa branscher är inte förenliga med bankens roll som ansvarsfull investerare (Handelsbanken, u.å.).

Som en av Nordens ledande kapitalförvaltare med 639 miljarder kronor i förvaltad fondvolym är det viktigt att vi tar ansvar för vad vi investerar i och att vi, utöver finansiella kriterier, integrerar miljö-, sociala- och bolagsstyrningsfrågor i investeringsprocesserna. (Handelsbanken, u.å., s. 29)

Banken beskriver även sitt arbete med att förhindra och begränsa negativ påverkan på mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i egen verksamhet, i sina affärsrelationer med leverantörer, vid investeringar av kunders medel och vi utlåning till företag. De hänvisar till vikten av ett ansvarsfullt beteende och avstår aggressiv försäljning av krediter som bygger upp en osund skuldsättning (Handelsbanken, u.å.).

Stabila finanser och lokal närvaro gör Handelsbanken till en ansvarsfull samhällsaktör. Vi bidrar till samhällets ekonomiska utveckling genom att fokusera på kundernas behov och se till att så få kunder som möjligt drabbas av betalningssvårigheter. (Handelsbanken, u.å., s. 18)

Det är även mycket fokus på lokal närvaro, samhällsansvar (banken i samhället) och på att informera och utbilda. De arbetar även med fackliga rättigheter och med ansvarsfulla inköp. Det är enligt banken viktigt att bidra till de lokala samhällen där de är verksamma och engagera sig i olika initiativ och aktiviteter i föreningslivet, samt i verksamheter med välgörande syfte. Även om banken inte nämner ordet filantropi, så lyfts samhällsengagemanget och filantropiska aktiviteter genom hela redovisningen. De nämner sitt engagemang i det lokala och globala samhället med koppling till Agenda 2030 och de engagerar sig i olika nätverk för att främja jämställdhet så att kvinnor i utvecklingsländer ska kunna vara ekonomiskt oberoende. Banken beskriver även sitt samhällsengagemang i frågor som inte är direkt kopplade till deras verksamhet som t.ex.

Childhoods arbete med att förebygga våld och sexuella övergrepp mot barn (Handelsbanken, u.å.).

Handelsbanken deltar sedan många år i flera olika samarbeten för att främja barns rättigheter i samhället – ett engagemang som speglar bankens värderingar

Handelsbanken ingår i olika internationella överenskommelser som FN:s principer för ansvarsfulla investeringar och FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet. Det finns en vilja att ta ansvar och vara del i att lösa hållbarhetsutmaningar. Banken nämner även sitt etiska ansvar genom att nämna sina olika policyer som fastställer inriktningen för banken i frågor om relationen till kunder, banken som arbetsgivare och som samhällsaktör. De nämner bl.a. sin policy för etik som handlar om att banken ska ha hög etisk standard, följa lagar, föreskrifter, behandla kunder med respekt, motverka intressekonflikter och ta hand om anmälningar från anställda. De lyfter även upp att bankens agerande i skattefrågor ska vara ansvarsfullt, transparent och följa gällande lagar och regler (Handelsbanken, u.å.).

6.3.2 Hållbarhet

Hållbarhet är mindre förekommande i huvudrubriker och underrubriker i jämförelse till ansvar. Hållbarhet förekommer oftast med hänvisning till strategier, affärsmodeller och olika processer. Hållbarhet definieras som ett brett begrepp, även om stor fokus ligger på miljö och klimat. Vid sidan av klimatet nämner banken mänskliga rättigheter och vikten att motverka korruption och penningtvätt. Hållbarhet är även integrerad i kreditprocessen på ett strukturerat sätt där banken nämner sina fonder som tar hänsyn till finansiell, social och miljömässig hållbarhet i sin förvaltning. Banken har en framåtsyftande syn på hållbarhet där de beskriver ord som långsiktighet och utveckling av nya affärsmodeller med syfte att nå en hållbar utveckling. Banken har mycket fokus på hållbarhet utifrån klimatet och de globala målen. De eftersträvar minskning av bankens negativa påverkan med mål om att minimera klimatavtrycken.

Handelsbankens mål är att minimera vårt eget klimatavtryck genom kontinuerligt utveckling av miljöarbetet. Det försöker vi åstadkomma genom bland annat hög resurseffektivitet i våra byggnader, återvinning och genom att beakta miljöpåverkan vid inköp och resande. (Handelsbanken, u.å., s. 18)

Handelsbanken arbetar främst med miljöfrågan utifrån ett finansiellt perspektiv och erbjuder bl.a. gröna obligationer. Det handlar om förvaltning med utökade hållbarhetskrav, gröna lån för byggnader och grönbyggnadskredit. Detta erbjuds i samband med utveckling av nya stadsdel där hållbarhet och ekologi är en naturlig del.

Det är många reflektioner om framtiden i hållbarhetsredovisningen, med många hänvisningar till hållbar utveckling, miljö och klimat, samt koppling till bankens arbete för en omställning till en cirkulär ekonomi. Bankens ambition är att motverka klimatförändringar, bidra till hållbara städer och samhällen. Detta genom utveckling av gröna lån för finansiering av projekt och investeringar som bidrar till ett mer hållbart samhälle (Handelsbanken, u.å.).

Gemensamt för gröna lån och hållbarhetslänkade lån är att de fokuserar på kundernas hållbarhetsarbete även framåt. Gröna och hållbarhetslänkade lån ger också tillfälle att kommunicera kring bolagets hållbarhetsarbete och kan sänka företagets finansiella kostnad. (Handelsbanken, u.å., s. 28)

Värdeskapande och kundnytta är något som banken kopplar till hållbarhet. De skriver att hållbarhet handlar om att skapa aktieägarvärde och samtidigt sträva efter att minimera den negativa påverkan som verksamheten kan ha på omgivningen. De vill även hjälpa

kunderna att göra hållbara val som bidrar till kundnytta och bättre samhällen. Att lyckas i hållbarhetsarbetet påverkar också bankens anseende och kundnöjdheten. Det är viktigt för banken att ha högt anseende på hemmamarknader, samt en stark och lokal förankring med långsiktiga kundrelationer. Detta genomsyrar hela bankens arbete med hållbarhet som i sin tur bidrar till hållbar utveckling (Handelsbanken, u.å.).

6.3.3 Använder Handelsbanken begreppen som utbytbara?

Trots att hållbarhet omfattar hela bankens verksamhet, så är det främst ansvarsfullheten som lyfts upp i hållbarhetsredovisningen. Hållbarhet lyfts framförallt upp när det gäller miljö, affärsmodeller, klimat och värdeskapande. Att vara ansvarsfull verkar dock i det stora hela innebära detsamma som att vara hållbar och vice versa. Hållbara placeringar är ett t.ex. ett sätt för banken och för kunderna att ta ansvar. Handelsbanken använder även begreppen i samma meningar och som utbytbara. Ett exempel är frågan om ansvarsfulla förvaltningstjänster och hållbara produkter. De nämner ansvarstagande, långsiktighet och lokal närvaro i samma meningar och likställer det med hållbarhet.

Jag vill börja med grunden i vår affärskultur det vill säga långsiktighet, ansvarstagande och lokal närvaro. Det gör att hållbarhet, sedan länge, är en naturlig del i bankens verksamhet. (Handelsbanken, u.å., s. 2)

För oss handlar hållbarhet om att agera ansvarsfullt och långsiktigt inom de områden där banken har möjlighet att påverka. En av våra största möjligheter att påverka är genom en ansvarsfull finansiering och kreditgivning.

(Handelsbanken, u.å., s. 26)

Bankens hållbarhetsarbete beskrivs som ett hus som bygger på olika fundament där ansvarsfull finansiering, ansvarsfulla investeringar, ansvarsfulla inköp, att vara en ansvarsfull arbetsgivare och samhällsengagemang ingår. Dessa fundament bygger i sin tur på finansiell stabilitet, lågt risktagande, långsiktiga relationer och lokal närvaro. Att vara ansvarsfull betyder också att motverka oetiskt beteende, samt att motverka risken för korruption och penningtvätt.

Ansvarsfulla investeringar är en central del av vår verksamhet och ett område där Handelsbanken har stor möjlighet att påverka omställningen till ett hållbart samhälle. All vår kapitalförvaltning styrs med utgångspunkt i internationella normer avseende klimat, miljö, mänskliga rättigheter, korruption och arbetsvillkor. (Handelsbanken, u.å., s. 29)

Utifrån denna beskrivning förstås hållbarhet som ett övergripande begrepp där ansvar ingår. Även om CSR inte nämns som begrepp så ses företagets samhällsansvar som en del av bankens hållbarhetsarbete, som i sin tur syftar till att bidra till en hållbar utveckling.

Detta med hänvisning till olika ramverk, där fokus ligger på Agenda 2030. Exempel på detta är att banken, som en av 130 banker i världen, valt att ställa sig bakom FN:s principer för ansvarsfullt bankverksamhet (Handelsbanken, u.å.). Det visar enligt dem själva en vilja från branschen att ta ansvar och vara en del i att lösa hållbarhetsutmaningarna.

7. Diskussion och slutsatser

I följande kapitel diskuteras resultatet och analysen av empirin med utgångspunkt i teorin om CSR, hållbarhet och meningsskapande i organisationer, samt mot bakgrund av tidigare forskning om begreppens utbytbarhet. Kapitlet avser att knyta ihop säcken och besvara de inledande frågeställningar för att uppnå syftet med uppsatsen.

7.1 Operationaliseringen av CSR

CSR är ett begrepp som uppkommit som ett sätt för företag att ta ansvar för påverkan som deras aktiviteter har på miljö och samhälle (Činčalová & Prokop, 2019), och som har en lång historik som sträcker dig till den industriella revolutionen och bildandet av fackföreningar. Företags samhällsansvar startade som en direkt konsekvens av medarbetarnas bristande arbetsförhållanden (Latapí et al., 2019) som i sin tur hade en direkt påverkan på företagens produktion (Carroll, 2008). Detta är en aspekt av CSR som lever vidare och som lyfts upp i företagens hållbarhetsredovisningar.

Hållbarhetsredovisningen är en av företagens viktigaste informationsprodukter och kanal för kommunikation med dess intressenter. Det handlar inte endast om att kommunicera om företagens ansvar gentemot medarbetarna i den egna organisationen, utan även om att kommuniceras om företagens ansvar för andra led i leverantörskedjan.

Axfood (u.å.) lyfter t.ex. upp sitt ansvar med att påverka arbetstagares och småbönders arbetsvillkor avseende levnadslöner, samt de utbildningar som ges i grundläggande arbetsrättsliga frågor. Handelsbanken (u.å.) lyfter upp sitt arbete som ansvarfull arbetsgivare och sitt lokala arbete med fackliga rättigheter, medan Essity (u.å.) beskriver sitt sociala ansvarstagande genom att referera till att medarbetarnas utbildas i företagets uppförandekod. Att vara en ansvarfull arbetsgivare tycks därför vara en väsentlig del av ansvars begreppet för samtliga tre företag. Detta trots att CSR, enligt Borglund et al.

(2012, s. 81) oftast förknippas med företagets externa påverkan på människor och miljö.

Att kommunicera om företagets externa påverkan till externa intressenter är ett sätt att övertyga konsumenter och skapa legitimitet på marknaden, men även ett sätt att skapa organisatorisk mening med CSR arbetet. Legitimitet och organisatoriskt meningsskapande är därmed en viktig grund i all CSR-kommunikation (Crane & Glozer, 2016), oavsett om det sker muntligt mellan företaget och dess intressenter, eller genom digitala informationsprodukter som hållbarhetsredovisningar.

Den interna CSR kommunikationen handlar däremot om interna organisatoriska processer (Crane & Glozer, 2016). Enligt Borglund et al. (2012, s. 82–83) återspeglar det interna ansvarssammanhanget av CSR oftast den allmänna debatten och de värderingar den vilar på. Borglund et al. (2012, s. 83) menar att frågor om sjukskrivningar, mångfald, diskriminering, jämställdhet får sällan utrymme i interna uppförandekoder, men väl i policyer och hållbarhetsredovisningar där de redovisas med tydliga mål. Grunden i att vara en ansvarsfull arbetsgivare verkar handla lika mycket nu, som för 200 års sedan, om att ta hand om sina medarbetare så att de kan öka produktiviteten och bidra till företagets lönsamhet. Skillnaden är att många av dagens företag oftast levererar tjänster där människorna är den viktigaste resursen, vilket visar sig i det omfattande utrymmet som frågan numera får i företagens hållbarhetsredovisningar.

Trots att det saknas en universell erkänd definition av CSR, visar forskningen inom fältet att det finns vissa gemensamma idéer om dess innebörd som kan ramas in i begreppet.

Den historiska beskrivningen av företagsledarnas samhällsengagemang (Carroll, 2008;

Latapí et al., 2019) har lagt grunden för hur begreppet utvecklats och förstås även idag.

För Axfood (u.å.) innebär det sociala ansvaret, som de använder för att beskriva sina filantropiska aktiviteter och sitt samhällsengagemang, att samarbeta med olika hjälporganisationer som SOS Barnbyar, med syfte att vara en positiv kraft i samhället.

För Essity (u.å.) handlar det om att genomföra samhällsprojekt i utbildningssyfte med koppling till bolagets verksamhet, medan det för Handelsbanken (u.å.) även handlar om frågor som inte är direkt relaterade till bankens finansiella verksamhet, som att förebygga våld och sexuella övergrepp mot barn. CSR handlar inte endast om företagens påverkan på samhället, utan även om det moraliska ansvaret för sådant som inte är direkt relaterat till företagens verksamhet. Sheeby och Farneti (2020) lyfter upp att det redan på 30-talet diskuterades om att makten innebar ett ansvar. Något som kan tyckas vara vanlig uppfattning i dagens värld, där vi förväntar oss att människor med makt också använder makten för att göra gott.

Filantropi, som Carroll (1991) beskrev det i sin berömda CSR-pyramid, handlar om samhällets förväntningar på företaget att vara en god medborgare genom att på frivillig basis bedriva välgörenhet. Filantropi innebär enligt Carroll (1991) inget etiskt ansvar, trots att det är ett sätt att leva upp till sina samhällsåtaganden. Var gränsen mellan att vara en god samhällsmedborgare och att göra det som är rätt enligt det etiska ansvaret i Carrolls pyramid är dock oklart. I dagens värld där förväntningarna på att vara rättvis även omfattar välgörenhet, kan Carrolls ursprungliga konceptualisering av CSR kännas något avlägset. Det kan även vara anledningen till att företagen väljer att lyfta upp sina filantropiska aktiviteter som en del av sitt sociala ansvar, som i sin tur är länkade till företagets varumärke och anseende. CSR är enligt Camilleri (2017) numera direkt relaterat till förbättring av företagets image och rykte, och har gått från att vara ”trevligt att göra” till att ”gå bra, genom att göra gott”.

Denna förändring kan kopplas till omvärldens ökade förväntningar på företagen, som i sin tur medför en omvandling av informationen som företagen får, till ny kunskap. Denna nya kunskap som kommer med omvärldens nya krav, möjliggör för organisationer att växa och anpassa sig till en förändrad värld (Choo, 2016, s. 6). Nya insikter från omvärlden påverkar organisationens strukturer och strategier, och därmed även synen på filantropi och det sociala ansvaret. Att vara en god samhällsmedborgare handlar därför inte längre om bedriva filantropi som en frivillig åtgärd, utan som en försäkring mot dåligt rykte (Roblek et al., 2020). Det handlar även om att skapa förtroende på de marknader där företagen är verksamma för att stärka sin legitimitet och sin trovärdighet. Något som måste vara en förutsättning idag för att kunna verka inom det lokala och det globala ekosystemet. Detta är också mer aktuellt än någonsin med globaliseringen som kännetecknas av gränslöshet, och med digitaliseringen som ställer större kvar på transparens. Digitala kommunikationskanaler har lett till bildandet av globala kommunikationsnätverk som förändrat maktförhållandet mellan företag och intressenter.

Dessa kommunikationsnätverk sprider kunskap som ger dem ett stort inflyttande (Borglund et al., 2012, s. 255–259). Företagen måste därför förhålla sig till en snabb föränderlig värld med nya normer som kan påverka meningsskapandet i organisationen.

Förändringen från omvärlden gör att organisationerna måste konstruera den nya informationen i en rimlig tolkning som inte bara blir meningsfull för organisationen enligt Choos (2016, s. 6) beskrivning av meningsskapande, men även för dess intressenter.

Innebörden av vad det betyder att ta ansvar, hur företag påverkar samhället och hur företag kan bli ansvarsfulla kan variera, men tydligt är att den sociala och etiska aspekten av ansvaret dominerar företagens operationalisering av CSR. Både Axfood (u.å.), Essity (u.å.) och Handelsbanken (u.å.) lyfter upp sitt arbete i leverantörskedjan utifrån ett socialt och etiskt perspektiv. Företagens ansvar handlar om att försäkra att människor i leverantörskedjan inte påverkas negativt av företagens verksamhet. Stort fokus läggs på att beskriva arbetet med mänskliga rättigheter och på att redogöra för arbetet med uppföljningar av olika uppförandekod som grundar sig på affärsetik och antikorruption.

Axfood (u.å.) beskriver bl.a. sitt ansvarsarbete med etisk handel och uppstarten av Ethical Traiding Initiative, sitt arbete med spårcertifiering för inköp av mat från certifierade leverantörer, samt sitt arbete mot korruption och oetiskt beteende. Essity (u.å.) lyfter bl.a.

upp sitt arbete med ansvarfulla inköp av råmaterial från risk länder och sitt arbete med att säkra att medarbetarna följer uppförandekoden som reglerar oetiska affärsmetoder.

Handelsbanken (u.å.) tar upp sitt arbete med att begränsa negativ påverkan i sina affärsrelationer med leverantörer och vid investeringar. Gemensamt för all tre företag är att de lyfter upp företagets anseende som en viktig del av det etiska ansvaret och sitt ansvar gentemot företagets intressenter. Detta stärker tesen om att CSR är en försäkring mot dåligt rykte och en förutsättning för att skapa legitimitet på marknaden (Roblek et al., 2020). Något som i sin tur påverkas av organisationens möjligheter att ta till sig informationen från omvärlden för att snabbt kunna bygga ny kunskap och skapa organisatorisk mening.

7.2 Operationaliseringen av hållbarhet

Hållbarhet i ett företagsperspektiv är sprunget från hållbar utveckling (Nunhes et al., 2019) som definierades i Brundtlandsrapporten 1987. Begreppet har dock en historisk grund som går längre bak i tiden än Brundtland och som handlar om planetens kapacitet att försörja en växande befolkning (Mensah, 2019). Hållbarhet har därför växt fram utifrån ett eko-centriskt perspektiv där fokus har varit respekten för miljön och våra naturresurser först och främst, och därefter för människorna (Torelli, 2020). Något som i allra högsta grad lever kvar och lyfts upp i företagens hållbarhetsredovisningar. Axfood (u.å.) beskriver sitt hållbarhetsarbete med fokus på klimatet och minskning av matsvinn.

Essity (u.å.) beskriver sitt hållbarhetsarbete för att minska sin negativa miljöpåverkan och sitt klimatavtryck. Handelsbanken (u.å.) nämner hållbarhet i samband med miljö- och klimatfrågan. Det är tydligt i samtliga tre redovisningar att hållbarhet kopplas till miljö- och klimatfrågan, men det framgår även att dessa frågor inte är isolerade från andra dimensioner av hållbarhet. Kopplingen mellan olika dimensioner började diskuteras i

In document Färdigställt: CSR, ansvar, hållbarhet, operationalisering, organisatoriskt meningsskapande. (Page 36-0)