Tisdagen den 17 mars 2020 kommunicerade regeringen, utifrån Folkhälsomyndighetens
rekommendationer, att gymnasieskolor, högskolor, yrkeshögskolor och komvux skulle stänga för att begränsa smittspridningen under den pågående covid-19-pandemin. All undervisning skulle nu övergå till distans och de elever som omfattades av beslutet ansågs själva kunna ta ansvar över studierna (Regeringen, 2020-03-17). Skolverket (2020) skriver att beslutet om
distansundervisningen innebar att elever och lärare snabbt fick ställa om sitt arbetssätt. För elever och lärare innebar övergången till distansundervisning en snabbt påskyndad process av skolans digitalisering i form av digitala lektioner och hemuppgifter. Det beskrivs finnas indikationer på att övergången generellt sett har fungerat bra, men även att det finns elevgrupper som haft svårare att tillgodose sig undervisningen på distans, vilket således har påverkat skolnärvaron.
Omställningen till distansundervisning har påverkat skolors möjligheter att tillgodose elevers behov av extra anpassningar och särskilt stöd, då det har funnits utmaningar vad gäller alternativa arbetssätt och lösningar. Rektorer för gymnasieskolan uppger att omställningen överlag fungerat och att elever i behov av särskilt stöd har haft möjligheten att kunnat tillgodose sig stödet genom digitala kanaler. Gymnasielärare påpekar dock att det i praktiken varit svårare att kartlägga och identifiera elevers behov av stöd utifrån den digitala undervisningen. Vissa yrkesverksamma inom skolväsendet menar exempelvis på att det digitala stödet inte omfattar samma kvalitet som det stöd som personal kan erbjuda elever på plats i skolan (Skolverket, 2020). Folkhälsomyndigheten (2020) skriver att covid-19-pandemin är en kris som i första hand påverkar människors fysiska hälsa men utifrån tidigare erfarenhet av pandemier och epidemier kan även den psykiska hälsan påverkas. Den psykiska hälsan påverkas oftast av utformandet av restriktioner som införts för att stoppa smittspridningen. Skolverket (2020) skriver att
elevhälsans roll har stärkts under pandemin samt att nya digitala plattformar med syfte att komma i kontakt med elevhälsan har utvecklats. Många yrkesverksamma från gymnasieskolan vittnar om att det har uppstått svårigheter med att bedriva ett fungerande arbete med elevhälsan när det sker på distans och på digitala forum. En stor svårighet som beskrivs av yrkesverksamma inom elevhälsan på gymnasieskolor är det faktum att elever som är i störst behov av stöd inte själva aktivt söker upp det stöd som erbjuds.
Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska elever ha tillgång till en elevhälsa med medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. De som har rätt till elevhälsa är elever i förskoleklass, grundskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och
gymnasiesärskola. I propositionen “Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet”
(2009/10:165) förklaras syftet med elevhälsan att i första hand vara hälsofrämjande och förebyggande i sitt arbete. Elevhälsan ska även stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål till exempel genom att bedöma och planera hur en elevs problembild och upplevda hinder bäst ska hanteras i undervisningen utifrån elevens hälsa och sociala situation. I den senaste ändringen av skollagen förtydligas i propositionen (2009/10:165) också vilka personalkategorier
som krävs för att tillgodose behoven hos de elever som behöver stöd. Där lyfter man fram behov som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska elevstöd. För att utföra de insatser som presenteras i skollagen behövs därför tillgång till skolläkare,
skolsköterska, psykolog, kurator och personalpedagogisk kompetens. Socialstyrelsen (2016) menar att den profession som vanligen utför det psykosociala arbetet inom elevhälsan är skolkuratorerna.
För att skolkuratorer ska ha möjlighet att arbeta preventivt mot problem samt arbeta för att problem inte ska förvärras bör kuratorn se eleven i sitt sammanhang. Detta för att främja elevers lärande, utveckling och hälsa. Att se eleven i sitt sammanhang innebär att förstå och ta reda på hur eleven har det i klassen, på fritiden samt hur familjesituationen fungerar och ser ut
(Akademikerförbundet SSR, 2015). Socialstyrelsen (2016) redogör för att skolkuratorers individuellt riktade arbete bland annat handlar om att ta vara på elevernas sociala situation och psykosociala hälsa, där ett arbetsverktyg för skolkuratorer är samtalsstödet. Samtalsstödet som erbjuds kan vara av rådgivande eller utredande karaktär och kan rikta sig till enskilda elever och deras familjer. Akademikerförbundet SSR (2015) skriver att skolkuratorns arbetssätt grundar sig i bemötande, relationer samt kommunikation.
1.1 Övergripande syfte och frågeställningar
Utifrån skollagen ställs det krav som visar att kuratorn fyller en viktig funktion främst inom det psykosociala arbetet för elever inom elevhälsan. De nya förutsättningarna som skapades till följd av regeringens beslut att stänga gymnasieskolorna och bedriva distansundervisning, påverkar inte bara studierna i sig utan kan även påverka den psykiska hälsan hos eleverna. Samtidigt har skolkuratorernas möjligheter och förutsättningar för att uppfylla både kraven på stöd och det ökade behovet av stöd stått inför stora utmaningar i det hastigt påkomna digitaliserade arbetssättet. Det är därför viktigt att undersöka på vilket sätt samtalsstödet påverkats under vårens rådande omständigheter. Ett skäl till att öka förståelsen är att se om kuratorer tycker att de hittat ett hållbart sätt att arbeta på för att uppnå de mål och krav som skolan har även i tider präglade av en samhällskris.
Syftet med studien är därför att undersöka hur skolkuratorer vid en kommunal gymnasieskola i en mellanstor svensk stad upplever att samtalsstödet till elever har påverkats till följd av
restriktionen gällande distansundervisning med anledning av covid-19-pandemin. Detta för att få en djupare förståelse av hur distansundervisning på gymnasieskolan påverkat genomförandet av skolkuratorers samtalsstöd för elever i behov av en välfungerande elevhälsa.
För att besvara syftet har följande frågeställningar ställts:
• Hur upplevde kuratorerna sina möjligheter att genomföra samtalsstöd till elever?
• På vilka sätt har kuratorernas samtalsstöd till elever genomförts?
• Vilken uppfattning har kuratorerna gällande elevernas upplevelse av hur samtalsstödet har fungerat?
1.2 Begreppsdefinitioner och förkortningar
De begrepp och förkortningar som förtydligas nedan är centrala och återkommande i hela studien. Begreppen kommer nedan att definieras och beskrivas närmare hur de kopplas och används i studien.
Covid-19 är en virusinfektion och blev den 11 mars 2020 deklarerat av
Världshälsoorganisationen som en pandemi. För att minska smittspridningen infördes bland annat fysisk distansering och nedstängningar av skolor runt om i världen
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Covid-19-pandemin används i studien för att tydliggöra anledningen till gymnasieskolans omställning till distansundervisning.
Samtalsstöd till elever är en av kuratorns huvudsakliga uppgifter. Samtalen är av olika typer, exempelvis rådgivande, motiverande eller utredande (Socialstyrelsen, 2016). I studien har vi valt att använda begreppet i ett vidare perspektiv och använder det därför som ett samlingsbegrepp för all typ av samtalskontakt som sker mellan kurator och enskild elev.
Skolkurator är ett yrke som oftast baseras på en socionomexamen. Skolkuratorns arbetssätt, förhållningssätt och synsätt utgår från det vetenskapliga ämnet socialt arbete, vilket lägger grunden för skolkuratorns sociala och psykosociala arbete inom elevhälsan
(Akademikerförbundet SSR, 2015). I studien används begreppet kurator när vi syftar till skolkuratorn, om inte annat anges.
BRIS – Barnens rätt i samhället BUP – Barn- och ungdomspsykiatrin SFS – Svensk författningssamling
Akademikerförbundet SSR – Sveriges socionomers riksförbund 1.3 Disposition
Inledningsvis presenteras ämnet som studien kommer att beröra och övergår sedan till en
presentation av studiens syfte och frågeställningar. Vidare kommer en bakgrund och historik ges med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur till vårt valda ämnesområde. Efter det redogörs det för vilka teorier vi kommer använda oss av i studiens senare del. Därefter kommer vi att beskriva metoden vi använt oss av för att genomföra studien följt av dem forskningsetiska principer och överväganden vi har förhållit oss till. Sedan presenteras studiens empiriska resultat och analys. Som avslutning presenteras studiens slutdiskussion.