Kuratorernas uppfattningar om elevers upplevelse av hur samtalsstödet har fungerat 36

eleverna upplevt att samtalsstödet fungerat. För många av de elever som redan hade en

upparbetad kontakt menade majoriteten av kuratorerna att samtalsstödet fungerade precis som innan distansundervisningen med fortsatta fysiska möten. Det var utifrån detta inte någon större skillnad i hur stödet såg ut för den elevgrupp med en redan etablerad kontakt och att eleverna därför borde upplevt det som välfungerande.

Den andra elevgruppen som identifierades var elever som innan distansundervisningen inte haft någon etablerad eller regelbunden kontakt med kuratorn. Kuratorerna lyfter det faktum att under distansundervisningen minskade nya elevkontakter drastiskt. Varför nya elevkontakter till stor del uteblev menade kuratorerna dels kunde bero på att elevernas behov av stöd förändrades under distansundervisningen men framförallt utifrån kuratorernas upplevda svårigheter att nå ut till de elever som de inte haft en upparbetad kontakt med. Det framkom att under

distansundervisningen fanns ett glapp mellan kuratorns upplevelse av att vara tillgänglig och deras uppfattning av elevernas upplevelse av kuratorernas tillgänglighet. Kuratorerna upplevde även att det krävdes mer av den enskilde eleven för att söka stöd hos elevhälsan. Svensson et al.

(2008) förklarar att inom det relationella perspektivet påverkas relationen utifrån vilket

sammanhang den är skapad i och vilka förväntningar som därmed finns. Den grupp elever som inte hade en upparbetad kontakt och som inte sökte stöd av kuratorerna på distans, kan därför tänkas haft förväntningar på att stödet från kurator omfattas av att mötas fysiskt och därför inte heller sökt stöd när de inte befann sig på skolan. Det ökade kravet på eleven att på distans själv ta kontakt med kuratorn utan att spontant kunna söka upp kuratorn på skolan, kan leda till att det tar längre tid innan eleven uppsöker kurator och i värsta fall inte tar kontakt alls. Det fanns däremot en uppfattning av att de elever som hade möjlighet att vända sig till andra som befann sig i deras fysiska närhet för att få stöd, gjort det. Uppfattningen bland kuratorerna var alltså att eleverna som inte tog kontakt räknade bort stödet från kuratorerna när de inte längre befann sig på skolan fysiskt.

7. Slutdiskussion

Omställningen till distansundervisning på gymnasieskolan ligger fortfarande nära i tid. För det fortsatta arbetet inom elevhälsan är det av vikt att få en första inblick i hur kuratorernas

samtalsstöd har fungerat i praktiken, när undervisning övergått till distans och möjligheten till fysiska möten begränsats.

Vid genomgången av kunskapsläget kring ämnet upptäckte vi att det fanns mycket relevant forskning och litteratur kring just skolkuratorns roll, att samtala digitalt samt behov av stöd bland unga. Däremot upptäckte vi att forskning på hur skolkuratorns arbete bör bedrivas på distans, var begränsad. Med tanke på hur läget såg ut under våren när gymnasieskolan övergick till

distansundervisning samt kunskapsluckan om hur kuratorn bör bedriva sitt arbete på distans, kan studiens syfte och resultat ses som högst relevant för det sociala arbetet i skolan om

distansundervisningen återupptas. Detta då studiens resultat visar på upplevda möjligheter och hinder angående vad som behövs för att bedriva ett fortsatt samtalsstöd på distans. I och med att det är kuratorn som bedriver det sociala arbetet inom skolan och följaktligen representerar socionomprofessionen, är studiens syfte av högsta relevans för forskning inom socialt arbete.

Utifrån svaren på frågeställningar kan vi ge en bild av hur kuratorerna upplevde att samtalsstödet till elever har påverkats. I relation till studiens syfte har vi, genom kuratorernas upplevelse, kunnat identifiera hur samtalsstödets genomförande har påverkats utifrån tre steg. Det första steget visar att kuratorns organisatoriska förutsättningar hade en avgörande påverkan på kuratorns genomförande av samtalsstöd. De organisatoriska förutsättningarna har påverkat kuratorerna utifrån avsaknaden av direktiv vilket i sin tur bidrog till en förändrad

arbetsbelastning för kuratorerna. I det andra steget har vi kunnat se att genomförandet av samtalsstöd är beroende och påverkas av kuratorn och elevens möjlighet att mötas. Mötet har påverkats utifrån behovet av fysisk tillgänglighet och kuratorernas svårigheter att nå ut och fånga upp elever i behov av stöd. Slutligen i sista steget har vi kunnat se att samtalet förändrades när samtalsstödet genomfördes på distans. Det förändrade samtalet omfattade upplevda möjligheter och begränsningar, vilket påverkade samtalsstödets genomförande.

Ett intressant resultat som blev tydligt för oss i vår studie handlar om att kuratorerna har övergripande en stor och viktig roll att fylla, samtidigt som rollen kan upplevas vag i och med otydlig arbetsbeskrivning. Då kuratorerna, utifrån organisatoriska förutsättningar, saknade direktiv i hur de skulle genomföra sitt skolkurativa arbete på distans, blev kuratorernas upplevda handlingsutrymme betydande. Kopplat till studiens syfte blev det tydligt att deras upplevda handlingsutrymme var avgörande gällande hur samtalsstödet genomfördes.

Att rollen som kurator många gånger kan upplevas som vag med otydlig arbetsbeskrivning, kan vi även se bekräftas utifrån tidigare forskning inom området. Kuratorns roll och arbete är med andra ord komplext. Ett större fokus på kuratorernas arbete skulle behöva prioriteras från organisationen, särskilt i en tid präglad av en samhällskris då behovet av en välfungerande elevhälsa är viktig. I dagsläget befinner vi oss fortfarande i ett kritiskt läge avseende covid-19-pandemins utveckling, vilket gör att återupptagandet av distansundervisning kan ses som möjligen aktuellt både nationellt såväl som internationellt. Förslag till framtida forskning inom området bör därför fokusera på och utvärdera andra alternativa sätt att genomföra samtalsstöd på än genom det fysiska mötet, detta för att få mer kunskap om att bedriva samtalsstöd på distans och underlätta mötet mellan kurator och elev. För att stärka kuratorers legitimitet anser vi även att det behövs vidare forskning på hur kuratorer och lärare ser på varandras

professionskompetens. Detta skulle kunna bidra till en ökad förståelse för varandras arbete samt öka möjligheter till bättre samverkan inom skolan, vilket skulle kunna ge en mer samlad bild även för eleverna.

Studiens resultat ger oss en första inblick i och en ökad förståelse för hur skolkuratorer upplever att samtalsstödet har påverkats av gymnasieskolans övergång till distansundervisning. Behovet

av kunskap om hur samtalsstödet påverkas av att mötas på distans är stort, då vi lever i en tid som präglas av en pandemi som begränsar det fysiska mötets förutsättningar. Vi vill att denna studie ska inspirera till vidare studier och på så sätt bidra till ett mer hållbart sätt att jobba på för att uppnå de mål och krav som skolan har även i tider präglade av en samhällskris.

Referenslista

Litteratur

Alvarez, M. E., Bye, L., Bryant, R. & Mumm, A. M. (2013). School Social Workers and Educational Outcomes. Children & Schools, 35(4), 234-43. DOI: 10.1093/cs/cdt019

Bor, W., Dean, A-J., Najman, J., & Hayatbakhsh, R. (2014). Are children and adolescent mental health problems increasing in the 21st century? A systematic review. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 48(7), 606-616. DOI: 10.1177/0004867414533834

Bryman, A.(2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Bye, L., Shepard, M., Patridge, J. & Alvarez, M. (2009). School Social Work Outcomes:

Perspectives of School social Workers and School Administrators. Children & Schools, 31(2), 97-108. DOI: 10.1093/cs/31.2.97

Byrne, J., & Kirwan, G. (2019). Relationship-based social work and electronic communication technologies: anticipation, adaptation and achievement. Journal of Social Work Practice, 33(2), 217-232, DOI: 10.1080/02650533.2019.1604499

Byström, A., Grahm, C., Sjunnesson, H. (2019). Fenomenet elevhälsa : Ett diskussionsunderlag som belyser elevhälsa i Sverige och Finland. Kristianstad: Tillgänglig:

http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1320224/FULLTEXT01.pdf

Ek, H., Eriksson, R., & Schnelzer, L. (2015). Stödjande samtal som psykologisk behandling inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) - En intervjustudie av hur kuratorer inom

specialistsjukvård använder strukturerat samtal i arbetet med patienter och anhöriga. Tidsskrift for psykisk helsearbeid, 12(3), 206-216. Tillgänglig:

https://www-idunn- no.proxy.ub.umu.se/tph/2015/03/stdjande_samtal_som_psykologisk_behandling_inom_barn-_och_

Fejes, A., & R. Thornberg (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A., Fejes & R.

Thornberg (Red.). Handbok i kvalitativ analys (s. 16–42). Stockholm: Liber AB.

Fransson, S. (2016). Juridifieringens konsekvenser på skolans område - en översikt av begrepp och principer. Utbildning och demokrati, 25(1), 33-51. Tillgänglig:

https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och- demokrati/2016/nr-1/susanne-fransson---juridifieringens-konsekvenser-pa-skolans-omrade---en-oversikt-av-begrepp-och-principer.pdf

Isaksson, C. (2016). Den kritiska gästen. En professionsstudie om skolkuratorer. Umeå:

Institutionen för socialt arbete. Tillgänglig: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:917362/FULLTEXT01.pdf

Isaksson, C. (2014). Skolkuratorers handlingsutrymme: gränser, legitimitet och jurisdiktion.

Socialvetenskaplig tidskrift, 21(1), 47–66. Tillgänglig:

https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15752/14235’

Isaksson, C., & Larsson, A. (2017). Jurisdiction in school social workers´and teachers´work for pupils ´well-being. Education inquiry 8(3), 246-261. DOI: 10.1080/20004508.2017.1318028 Johansson, R. (2010) Vid byråkratins gränser. Om handlingsfrihetensorganisatoriska

begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Arkiv

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Kylén, J. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier utbildning.

Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russel Sage Foundation.

Lundman, B., & Hällgren Granheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund Nielsen, B., & Granskär, M (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (s.219-233).

Lund: Studentlitteratur AB.

López Peláez, A., & Erro-Garcés, A., & Gómez-Ciriano, E, J. (2020). Young people, social workers and social work education: the role of digital skills. Social Work Education, 39(6), 825-842, DOI: 10.1080/02615479.2020.1795110

Morén, S., Perlinski, M., & Blom, B. (2015). En domänteori för organisering av socialt arbete.

Socialvetenskaplig tidsskrift, 22(1), 22-43. Tillgänglig:

https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15970/14461

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur.

Svensson, L., & Larsson, S. (2017). Digitalisering och socialt arbete : en kunskapsöversikt.

Lund: Lunds universitets internetinstitut (LUii).

Van de Luitgaarden, G., & Van der Tier, M. (2016). Establishing working relationships in online social work. Journal of Social Work, 18(3), 307–325. DOI: 10.1177/1468017316654347

Offentliga tryck och rapporter

Akademikerförbundet SSR. (2015). Policy för skolkuratorer. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. Tillgänglig:

https://akademssr.se/sites/default/files/files/policy_for_skolkuratorer_mar_2015_w.pdf Barnombudsmannen. (2018). Könsskillnader i skolresultat och psykisk hälsa. Stockholm:

Barnombudsmannen. Tillgänglig: https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/max18/tematiska-rapporter/konsskillnader-i-skolresultat-och-psykisk-ohalsa.pdf Bris. (2019). Hur har barn det? Om barns livssituation – trender, utmaningar och möjligheter (Bris rapport 2019:1 - Bris årsrapport för 2018). Stockholm: Bris. Tillgänglig:

https://www.bris.se/globalassets/om-bris/bris-rapport-2019/bris_arsrapport2018_2019_1.pdf Folkhälsomyndigheten. (2020). Påverkar covid-19-pandemins befolkningens psykiska hälsa- en snabb systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/p/paverkar-covid-19-pandemin-befolkningens-psykiska-halsa/?pub=78907

Novus. (2017). Kartläggning Skolkuratorer- totalrapport 2017. Stockholm:

Akademikerförbundet SSR. Tillgänglig:

https://akademssr.se/sites/default/files/files/novus_skolkuratorer_2017_.pdf

Proposition. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Tillgänglig:

den-nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.-20092010165 Proposition. 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/halsa-larande-och-trygghet_GP0314

Regeringen. (2020-03-17). Pressträff med statsministern. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/03/presstraff-med-statsministern3/

Skolinspektionen. (2020). Gymnasieskolors utmaningar inför höstterminen 2020: uppföljning utifrån samtal med 144 rektorer. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig:

https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/ovriga- publikationer/2020/covid-19/gymnasieskolors-utmaningar-infor-hostterminen---rapport_si-2020_3264.pdf

Skollag (SFS 2010:800). Socialdepartementet. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket. (2020). Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet. Delredovisning augusti 2020. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/getFile?file=7079 Socialstyrelsen. (2016). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-11-4.pdf

Sveriges kommuner och landsting. (2018). Nuläge och utmaningar i elevhälsan 2018.

Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-645-2.pdf

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf