4.1 Val av metod och metodologisk ansats
Den kvalitativa metoden lägger tonvikt på ordets betydelse samt hur personer tolkar och uppfattar den sociala verklighet som de befinner sig i. Det ligger i den kvalitativa forskarens intresse att fånga deltagarnas perspektiv, värderingar, förståelse av beteenden och åsikter (Bryman, 2018). För att besvara studiens syfte och frågeställningar har de enskilda kuratorernas berättelser och upplevelser varit centrala, därmed ansåg vi att kvalitativ metod lämpade sig bäst för vår studie. För att få fram kuratorernas upplevelse använde vi oss sedan av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och Bryman (2018) menar på att den typen av intervju är en mycket vanlig metod inom den kvalitativa forskarens värld.
Den kvalitativa metoden är i grunden konstruktivistiskt samt tolkande till sin art och präglas av en induktiv syn på förhållandet mellan teori och praktik (Bryman, 2018). Fejes och Thornberg (2019) skriver att en induktiv ansats innebär att forskaren genom erfarenheter och observationer söker sig till en slutsats. Vi kan dock inte bestämt mena att vi använt oss utav en induktiv ansats i vår studie. Vi har utifrån tidigare forskning och litteratur skapat oss en förförståelse för vårt valda problemområde. Vi har därmed haft kunskap om teorier och begrepp som kan komma att bli intressanta för att besvara studiens syfte och därmed inte helt förutsättningslöst samlat in empiri. Fejes och Thornberg (2019) skriver att abduktion innebär att forskaren pendlar mellan redan kända teorier eller kunskap och data för att söka efter de mest sannolika förklaringar eller mönster. De teorier som vi redogör för i studien har dock endast använts som inspirationskälla för att upptäcka mönster och ge förståelse till vår insamlade data. Vi ansåg att vårt förhållande mellan teori och empiri kunde härledas framför allt till det som författarna benämner som abduktion, då vi under studiens gång växlat mellan empirisk och teoretisk reflektion.
4.2 Litteratursökning
Inför studien utfördes en sökning efter tidigare forskning och relevant litteratur till vårt valda ämnesområde. De databaser vi har använt oss av när vi sökt efter tidigare forskning och relevant litteratur har varit SocINDEX, SwePub och GoogleScholar. Vidare använde vi oss även av Umeå
universitets digitala arkiv, DiVa. I sökandet av rapporter och information från svenska myndigheter och organisationer använde vi oss av respektive webbsida.
Sökord som vi använde oss var: social work, school, school social worker, crisis, mental illness, counselor, electronic communication, online, young people och covid-19. När vi sökte efter svenska artiklar och litteratur använde vi oss av motsvarande sökord på svenska. I sökningen av svenskt material la vi dock till sökord så som: den nya skollagen, elevhälsa, distansundervisning och samtalsstöd, detta för att hitta material som förklarar skolkuratorns roll i en svensk kontext samt utifrån rådande svensk lagstiftning. För att utöka möjligheten på träffar till relevant material kombinerades sökorden.
4.3 Urval och avgränsning
I vår studie har vi använt ett målstyrt urval med en fast urvalsstrategi för att kunna svara på vårt syfte och frågeställningar. I det målstyrda urvalet förklarar Bryman (2018) att det görs ett urval utifrån målen med forskningen, det vill säga att forskningsfrågorna styr tillvägagångssättet vid urvalet. Med en fast urvalsstrategi menar Bryman (2018) att urvalet redan tidigt under
forskningsprocessen är fastställt, vilket stämmer överens med tillvägagångssättet i vår studie. Då vår studie inte syftar till att jämföra kuratorer vid olika skolor, valde vi att avgränsa urvalet till en och samma gymnasieskola med kuratorer som har gemensamma organisatoriska förutsättningar.
Den valda skolan har drygt 2000 elever och ansvaret över eleverna fördelas på fem kuratorer.
Genom att söka på kuratorer på skolans webbplats kunde en förfrågan att delta i studien mailas ut till samtliga kuratorer (se informationsbrev i bilaga 1).
För att det empiriska materialet ska vara hanterligt behöver vissa avgränsningar göras i genomförandet av studien. I studien föll det sig att alla våra intervjupersoner identifierade sig som kvinnor. Vi har dock medvetet valt att avgränsa oss genom att inte tolka och analysera intervjupersonernas svar utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Avgränsningen omfattas dels av tidsaspekten av vår studie och dels därför att ett genusteoretiskt perspektiv inte ligger inom vår studies problemområde och syfte.
4.4 Semistrukturerade kvalitativa intervjuer
För att samla in datamaterial har vi använt oss av det som Bryman (2018) skriver om kvalitativa intervjuer med semistrukturerad karaktär. Genom att använda kvalitativa intervjuer av
semistrukturerad karaktär ska intervjupersonen kunna föras i olika riktningar samtidigt som intervjupersonen i större mån har möjlighet att styra samtalets innehåll. Detta för att i större utsträckning få kunskap om vad intervjupersonen definierar som viktigt och relevant. Likaså finns en större möjlighet för intervjuaren att avvika från den formulerade intervjuguiden. Detta genom att exempelvis ändra ordningsföljd, ställa nya frågor eller uppföljningsfrågor utifrån intervjupersonens riktning samt utifrån det som anses viktigt för studiens syfte. I den meningen har kvalitativa intervjuer stor flexibilitet och följsamhet. Bryman (2018) menar att
tillvägagångssättet har syftet att ge fylliga och detaljerade svar, vilket möjliggörs genom att intervjupersonen i mångt och mycket får styra fokus till vad denne anser är av vikt. I och med att
vi använde oss av intervjuer som metod med intervjupersoner vi själva kontaktat, var våra intervjupersoner inte anonyma för oss. Det möjliggjorde för oss att kunna kontakta kuratorerna och även för dem att kunna kontakta oss ifall något av svaren behövde förtydligas. Hade vi istället använt oss av en kvantitativ metod med enkäter, hade vi å andra sidan möjliggjort för en mer ytlig och generell bild av kuratorers upplevelse utifrån ett större urval. Det var däremot betydande för studiens syfte att få en djupare förståelse av kuratorernas upplevelse, vilket en kvalitativ metod i större utsträckning möjliggör till skillnad från en kvantitativ metod.
Bryman (2018) framför att intervjuguiden utifrån ett semistrukturerat sätt vanligtvis formuleras utifrån specifika frågeområden. I vår intervjuguide formulerades först relevanta bakgrundsfrågor om intervjupersonerna angående; ålder, kön, arbetslivserfarenhet, utbildning, hur det kom sig att personen valt att bli kurator samt hur många elever de ansvarar för. Därefter var intervjuguiden utformad från fyra större frågeområden; före och under pandemin- likheter och skillnader, organisatoriska förutsättningar, elevernas upplevelse genom kuratorernas erfarenheter och framtiden. Under dessa fyra frågeområden formulerades frågor för att ge intervjun struktur och fördjupning till respektive frågeområde. För att samtidigt bidra till flexibilitet och inte styra intervjun för mycket var följdfrågor inte formulerade i förväg, utan påverkades och formulerades efter intervjupersonens fokus och vad denne ansåg var av vikt (se intervjuguide i bilaga 2).
Intervjuguidens upplägg och framförallt frågornas struktur har inspirerats av det som Kylén (2004) skriver om trattmodellen. I den meningen utifrån att första delen av intervjun relateras till öppningen för att skapa förtroende, tydliggöra intervjuns upplägg och ställa bakgrundsfrågor om intervjupersonerna. Efter detta stimuleras intervjupersonens fria berättelse med hjälp av specifika frågeområden men också precisering genom att följa upp frågorna och be om utförligare
beskrivningar. Vidare skriver Kylén (2004) om kontroll för att öka preciseringen, vilket vi även har använt oss av genom att be om färska exempel. I trattmodellen handlar nästa steg om information. Vi har förhållit oss till informationen genom att istället för att sammanfatta
intervjuns anteckningar, skickat ut den transkriberade texten till intervjupersonerna för möjlighet till respondentvalidering. Den sista delen handlar om avslutningen vilket relateras till att vi välkomnar intervjupersonerna till att höra av sig om de vill tillägga något. Genom
intervjuguidens utformning kunde vi få ett levande samtal och en helhetsbild av skolkuratorernas arbete med samtalsstöd till eleverna.
Studien utgick från fyra kvalitativa intervjuer med fyra skolkuratorer och intervjuguiden skickades ut till intervjupersonerna en vecka före intervjutillfället. Detta för att ge
intervjupersonerna tid att förbereda sig, reflektera över frågorna och därmed kunna bidra med fylliga svar och beskrivningar. Med hänsyn till covid-19-pandemins restriktioner om distansering genomfördes intervjuerna på tre olika sätt; två via telefon, en på videolänk och en fysisk träff på skolan. Plats för intervjuerna valdes utifrån intervjupersonernas egna önskemål. Intervjuerna varade mellan 45 och 60 minuter. De intervjuer som genomfördes över telefon blev stolpigt och lite mer av förhörsliknande karaktär. Vi upplevde att det var svårare att leda intervjuerna över
telefon, till exempel genom att ställa följdfrågor och återkoppla till tidigare svar. En tänkbar förklaring är att samtal som inte omfattas av fysiska möten blir mindre personliga och begränsar det mellanmänskliga samtalet utifrån att reaktioner och uttryck uteblir. Samtidigt upplevde vi att det istället lämnades ett stort utrymme för intervjupersonerna att forma och styra samtalet utifrån vad de ansåg var av vikt att lyfta. Tack vare intervjupersonernas godkännande kunde vi spela in intervjuerna, för att sedan genom inspelningen kunna transkribera texten och analysera svaren.
4.5 Transkribering
Kvalitativa intervjuer som metod används ofta för att forskaren är intresserad av dels vad intervjupersonen säger samt hur det sägs. För att få med både och är det viktigt att ha full redogörelse av de utbyten som har skett, vilket möjliggörs genom att kvalitativa forskare ofta spelar in sina intervjuer för att sedan transkribera och analysera materialet (Bryman, 2018). För att ordagrant få med vad intervjupersonerna under intervjun sagt och framhävt som viktigt, var inspelningen och transkriberingen av vikt för oss i vår studie. Det kändes även viktigt för oss att helt och hållet kunna fokusera på intervjupersonen, reflektera över det som sas och ställa
relevanta följdfrågor utan distraktion av att samtidigt behöva anteckna. Vi bestämde oss för ett gemensamt förhållningssätt gällande hur transkriberingen skulle tas an. Efter varje intervju turades vi om att ha huvudansvar för att transkribera intervjun, med tanke på den tid processen krävde. Transkriberingen genomfördes på så sätt att skriva ned allt som ordagrant sas förutom att vi bestämde oss för att utesluta utfyllnadsord som “eh”, “ehm” eller dylikt. För att förstå hur intervjupersonerna svarade på frågorna, valde vi att markera ut skratt, suckar och liknande som var av relevans för att framhäva interaktion och känslouttryck. Likaså valde vi att
uppmärksamma kortare samt längre pauser. Det transkriberade materialet avidentifierades genom att ta bort namn och information som kunde härledas till respektive intervjuperson. För att kunna särskilja och tydliggöra vilken intervjuperson som sagt vad, döptes varje intervjuperson efter följande; intervjuperson 1, intervjuperson 2 och så vidare.
Efter att vi transkriberat intervjun mailades texten ut till var enskild intervjuperson för att få deras bekräftelse på att texten stämmer överens med vad de önskat förmedla och fått sagt under intervjun. Bryman (2018) benämner denna process som respondentvalidering och menar på att det är vanligt förekommande att använda inom kvalitativ forskning. Bryman (2018) menar vidare att respondentvalidering används för att få feedback från deltagarna genom att låta dem läsa intervjuer eller resultat och låta dem bekräfta samt lämna eventuella synpunkter på materialet.
Utifrån att respondentvalideringen genomfördes gavs intervjupersonerna möjlighet att korrigera eller ändra i texten om de ansåg att något de uttryckt under intervjun saknades, eller att vi missuppfattat något som sagts under intervjun. Vi ansåg att respondentvalidering var
betydelsefull och viktig för intervjupersonernas skull men även för studiens skull, då det kan bidra till att öka studiens trovärdighet.
4.6 Kvalitativ innehållsanalys
För att analysera vårt insamlade material från intervjuerna valde vi att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys. Lundman och Hällgren Granheim (2017) skriver att den kvalitativa innehållsanalysen är applicerbar på texter för tolkning och granskning, såsom utskrifter av inspelade intervjuer. Författarna menar vidare att den kvalitativa innehållsanalysen hör till det hermeneutiska paradigmet då den baseras på erfarenheter såsom tolkningar samt beskrivningar.
Detta till skillnad från kvantitativa analyser som grundar sig i att sanningen skall vara möjlig att väga, mäta eller räkna.
Lundman och Hällgren Granheim (2017) poängterar att fokus i en kvalitativ innehållsanalys ligger i att identifiera mönster i texten. För att identifiera mönster i texten fick vi först läsa igenom våra transkriberade intervjuer för att hitta meningsenheter. Lundman och Hällgren Granheim (2017) beskriver meningsenheter som den del av texten som kan anses vara
meningsbärande, det kan bestå av stycken, ord eller meningar och det är dessa meningsenheter som ligger till grunden för analysen. Författarna menar att nästa steg i analysprocessen är att kondensera och abstraherade meningsenheter som valts ut. Kondensering innebär att göra meningsenheten mer lätthanterlig och då även kortare, det är dock av stor vikt att inget centralt eller viktigt i meningsenheten försvinner. Därefter förses den kondenserande texten med en kod, vilket kan beskrivas som en etikett på en meningsenhet för en kortare och lättare beskrivning.
Koderna hjälper till att se och reflektera över sitt material och sin text på ett nytt sätt (Lundman
& Hällgren Granheim, 2017). Utifrån detta steg i processen kunde vi få fram koder som exempelvis –egna initiativ, –ingen tillgänglighet, samt –större flexibilitet.
Genom våra koder skapade vi sedan kategorier. Lundman och Hällgren Granheim (2017) skriver att kategorier utgörs av flera koder med liknande innehåll. Innehållet i vardera kategori ska skilja sig från innehållet i andra kategorier, det ska inte finnas någon data som möjligtvis kan passa in i två kategorier eller falla mellan stolarna. Av koderna kunde vi skapa fem kategorier. Utifrån kategorierna och deras innehåll kunde vi se att samtalsstödet har påverkats utifrån tre steg. De tre stegen som vi identifierat formades till våra rubriker. Den första rubriken var –organisatoriska förutsättningar, med kategorierna –avsaknaden av direktiv, och –den förändrade
arbetsbelastningen. Den andra rubriken var –kuratorn och elevens möjlighet att mötas, med kategorierna –den fysiska tillgängligheten, och –utmaningen att nå ut och fånga upp. Den sista rubriken var –genomförandet av samtalsstöd på distans, med tillhörande kategori –det förändrade samtalet. (Se kodningsschema i bilaga 3.)
4.7 Studiens kvalitetsaspekter
Validitet och reliabilitet är begrepp som beskriver kvalitén i en studie. Bryman (2018) menar att intern validitet inom kvalitativ forskning kan benämnas som studiens trovärdighet. För att studien ska uppfattas som trovärdig krävs det att forskningen har utförts enligt de regler som finns samt att forskaren behöver säkerställa att resultatet av intervjuerna stämmer överens med det intervjupersonerna haft för avsikt att förmedla. Bryman (2018) menar att en
respondentvalidering kan genomföras för att säkerställa att resultatet av intervjuerna stämmer
överens med det som intervjupersonerna önskade förmedla. Utifrån detta valde vi att efter transkriberingen skicka den i sin helhet till intervjupersonen. Det vi problematiserar och varit medvetna om är att intervjupersonen i ett senare tillfälle kan tänka och känna på ett annat sätt än vid intervjutillfället. Vi har förhållit oss till detta genom att direkt efter intervjutillfället
transkriberat intervjun och mailat ut den till intervjupersonerna för möjlighet till respondentvalidering.
Den externa validiteten inom samhällsvetenskaplig kvalitativ forskning benämns som överförbarhet och ofta utgör ett problem för forskarna på grund av det begränsade
urvalet. Problemet som kan komma att uppstå i samband med ett begränsat urval är svårigheter med att generalisera resultatet till andra situationer och sociala miljöer (Bryman, 2018). Då vår studie syftar till att undersöka endast en gymnasieskola blir därmed överförbarheten och den externa validiteten i studien svår att säkerställa. Samtidigt anser vi att studien ger en bra bild av hur det ser ut på just denna skola, då intervjuer har genomförts med fyra av fem kuratorer vid samma skola. Då vi redogör för skolans förutsättningar avseende att skolan är en kommunal gymnasieskola, skolans storlek och antalet elever på skolan anser vi att resultatet i studien till viss mån skulle kunna gå att generalisera till andra kommunala gymnasieskolor och deras kuratorers upplevelse. Genom att vi förmedlar skolans förutsättningar möjliggör vi även således för läsaren att göra en egen bedömning om huruvida studiens resultat går att generalisera till andra skolor eller liknande sammanhang. Detta resonemang går att härleda till begreppet analytisk generaliserbarhet. Kvale (1997) skriver att analytisk generaliserbarhet innebär att en bedömning görs om resultatet från en enskild undersökning kan visa på vad som kommer att hända i en annan situation. Denna typ av generalisering görs utifrån en analys av skillnader och likheter mellan situationerna.
Bryman (2018) menar att pålitligheten bedöms utifrån i vilken utsträckning de teoretiska slutsatserna är berättigade. Detta säkerställs genom att tillgängliggöra och fullständigt redogöra för alla faser i forskningsprocessen. Pålitligheten säkerställs i studien genom att
tillvägagångssättet i alla moment är utförligt beskrivna. Detta leder till att studien går att upprepa utifrån en utförlig metodbeskrivning. Däremot är det inte säkert att resultat och slutsatser skulle bli detsamma eftersom studien baseras på en kvalitativ undersökning utifrån individuella upplevelser och erfarenheter.
En farhåga med kvalitativ metod är att vi som forskare påverkas av vår egen förförståelse och erfarenheter i allt från utformandet av syftet till intervjufrågor till analys av resultat. Det viktiga i kvalitativ forskning är därför att visa på det som Bryman (2018) skriver om reflexivitet. Det vill säga att forskaren är medveten och reflekterar över hur ens bakgrund, personliga åsikter och värderingar kan påverka forskningen och således gör läsaren medveten om detta. Ingen av oss hade någon erfarenhet av det skolkurativa arbetet vilket gjorde att kunskapsöversikten på så sätt hjälpt oss att visa vad vi tar med oss för kunskap in i studien. I kvalitativ forskning behöver vi skapa mening ur en stor mängd data vilket lämnar utrymme för forskaren att tolka materialet.
När vi har valt ut det betydelsefulla från intervjuerna går det inte att frånse att vi varit selektiva
med att välja ut det kuratorerna lyfter som lämpar sig till studiens syfte men även utifrån vår förförståelse. Därför har vi gemensamt analyserat det insamlade materialet och på så sätt tagit tre olika tolkningar i beaktande innan vi gemensamt formulerat oss. Detta förfarande har till viss del medvetandegjort en del förutfattade meningar och hjälpt oss att tolka materialet utifrån ett mer öppet förhållningssätt. Vi har även försökt visa på det som Bryman (2018) skriver om autencitet när det kommer till att ge en tillräckligt rättvis bild av den grupp av människor som har studerats.
Vi har förhållit oss till detta genom att i resultatet lyfta alla fyra kuratorernas upplevelser av både likheter och skillnader i åsikter och uppfattningar.