1. Inledning
Stressrelaterad ohälsa är ett av dagens snabbast växande samhällsproblem (Hjärnfonden, 2017). Vårdguiden 1177.se (2018) förklarar stress som något som förr var nödvändigt för överlevnad. I det moderna samhället har detta dock förändrats och man behöver mer sällan kämpa fysiskt för överlevnad. Folkhälsomyndigheten förklarar även stress som något som hjälper oss lite extra när vi måste klara av något svårt, då är det en positiv stress. Men när stress blir något som ständigt är närvarande eller som finns där under en längre tid kan det bli skadligt och leda till psykisk ohälsa. Att man känner sig stressad kan bero på att man inte hinner med allt man ålagt sig eller tänkt, för att man inte känner någon meningsfullhet i det man gör, eller inte får göra sådana saker som man är bra på. Kroppen reagerar på samma sätt, oavsett om det är ett verkligt hot som ska hanteras eller om det är en vardaglig situation (2020).
Folkhälsomyndigheten utförde år 2020 en nationell folkhälsoenkät som besvarades av personer i åldern 16–84 år. Denna enkät innehöll frågor om olika psykiska besvär samt psykiskt välbefinnande. Resultatet av folkhälsomyndighetens enkät när det kom till besvär som stress blev att fler kvinnor än män upplever sig ha problem med stress, också att fler i de yngre åldersgrupperna upplevde stress. I den yngsta kategorin 16–29 år uppgav hela 33% av kvinnorna att de känner sig stressade. Författarna kunde också konstatera att de som är arbetslösa, långtidssjukskrivna eller studenter upplever sig mer stressade än de som har ett arbete (2020). Dock upplever sig de yngre männen inte lika stressade som samma
åldersgrupp kvinnor (Folkhälsomyndigheten, 2021). Försäkringskassan (2020) publicerade en socialförsäkringsrapport som bygger på en longitudinell studie över åren 2017–2019 om stressrelaterad sjukskrivning. Resultatet visar att kvinnor generellt löper 41% högre risk att drabbas av sjukskrivning till följd av stressrelaterad psykisk ohälsa än män.
Försäkringskassan kan även konstatera att yngre kvinnor löper 25% högre risk att drabbas än de äldre åldersgrupperna.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor publicerade år 2015 en rapport efter uppdraget att kartlägga hur unga med självupplevd psykisk ohälsa uppfattar sina svårigheter.
I rapporten har unga genom en digital enkät med egna ord uttryckt känslor kopplade till psykisk ohälsa, bland annat stress. I rapporten som fokuserat på åldersgruppen 13–25 år gick
2 det att urskilja genusbaserade mönster utifrån respondenternas beskrivningar. Generellt kan man se att tjejerna som deltog var mer utförliga i sina beskrivningar och att tjejerna i större utsträckning kan sätta stressmomenten i en vidare kontext. Tjejerna i denna studie kan också i större utsträckning sätta ord på de prestationskrav som gör de stressade. Killarna i studien fokuserar på ett annat sätt när de själva sätter ord på stressmomenten, de förklarar mer enskilda situationer (2015).
Folkhälsomyndigheten publicerade år 2018 en information om utbredning och utveckling av psykiska besvär bland studenter. Där drar de slutsatsen att psykiska besvär, som depression och stress förekommer mer bland studenter i jämförelse med de i samma åldersgrupp som är yrkesverksamma (2018). Därför tycker vi det är relevant att studera detta område vidare, för att få en djupare förståelse för hur studenter upplever och hanterar stress.
Universitetsstudenter har ofta ett hektiskt liv där många bitar ska passa, kompisar som är viktiga för att känna samhörighet under studierna, extrajobb för att kunna finansiera sina studier och ett kontaktnät av vänner och familj utöver skolan. Detta tror vi skiljer sig från en individ som endast arbetar.
1.1 Syfte och frågeställning
Studiens syfte är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka om det finns könsskillnader i upplevelse och hantering av stress, samt hur de möjligen kommer till uttryck på universitetsstudenter vid Örebro universitet. Frågeställningarna som är tänkta att besvaras är:
● Hur upplever studenter vid Örebro Universitet stress?
● Hur hanterar studenterna stress?
● Finns det några skillnader på hur kvinnliga respektive manliga studenter upplever och hanterar stress?
Vi kommer med hjälp av kvalitativa intervjuer med Universitetsstudenter vid Örebro samt med avstamp i Bourdieus verk Den manliga dominansen och habitus försöka besvara studiens syfte.
3
1.2 Begreppsförklaring 1.2.1 Stress
Stress är ett komplext begrepp som definieras på många olika sätt, beroende på i vilket sammanhang det används. Institutet för stressmedicin, ISM definierar stress som biologiska och psykologiska reaktioner på olika belastningar. Vidare förklarar de begreppet som den samling av hjälpmedel för att ha möjlighet att hantera de olika typer av krav vi ställs inför.
Dessa resurser vi har till hjälp varierar beroende på erfarenhet, känslor och fysiologiska reaktioner på den specifika situationen vi utsätts för. En stressreaktion är användbar och viktig och är oftast inte farlig. Men när belastningen överskrider individens förmåga att kunna hantera den så uppstår negativa konsekvenser, som psykiska och/eller beteendemässiga symptom (ISM, 2016). Folkhälsomyndigheten förklarar stress som något som vi i vårt vardagsliv kan ha hjälp av, till exempel när vi måste klara av något svårt, då är det en positiv stress. När stressen däremot blir något som ständigt närvarar och är under en längre tid så kan det bli skadligt och leda till sjukdom, så kallad negativ stress (2020).
Vi kommer i denna studie använda oss av begreppet stress såsom det sätt ISM definierar det, som reaktioner på olika belastningar. Samt Folkhälsomyndighetens definition på positiv och negativ stress.
1.2.2 Genus
I svenska akademins ordlista, SAOL skriver de att genus är socialt kön (2015). I boken Den manliga dominansen (1999) redogör Bourdieu för skillnaden mellan kön och genus, och menar att genus är en social konstruktion som individerna i samhället tillsammans skapar och som han i boken skriver funnits genom tiderna. Genus finns bara när män och kvinnor står i förhållande till varandra (s.41–42). Det är alltså begreppet genus som vi i denna studie kommer intressera oss för, hur det sociala könet (genus) skapar olika kulturella och sociala förutsättningar för de olika grupperna män och kvinnor i samhället.
1.3 Disposition
Denna uppsats är disponerad på så sätt att i kapitel två kommer vi presentera tidigare forskning inom ämnet. I kapitel 3 presenteras de teorier och tematiska verktyg som vi kommer använda för att analysera studiens resultat. I kapitel 4 kommer vi att presentera och
4 argumentera för metodvalet som ligger till grund för studien, samt vilka metodologiska överväganden vi gjort. Kapitel 5 består av en analys och resultatkapitel där den insamlade empirin presenteras och återkopplas med tidigare forskning och teori. I kapitel 6 kommer vi slutligen att diskutera slutsatser och diskussion i hur resultatet kan svara på studiens syfte och frågeställningar.
5