I detta kapitel kommer tidigare forskning som är intressant för det område vår studie riktar sig emot presenteras. Vi har valt att fokusera på tre teman som berör olika relevanta områden.
Dessa teman lyder, studenter och stress som syftar till att redogöra för tidigare resultat om hur stressade studenter är. Könsskillnader i olika hanteringsstrategier redogör för tidigare studiers resultat för hur kvinnor respektive män hanterar sin stress. Det tredje temat berör
könsskillnader i uttryck av känslor som syftar till att ta upp tidigare forskningsresultat i hur de olika könen är bekväma med att uttrycka olika typer av känslor.
Sökningar efter vetenskapliga artiklar på området har främst gjorts via tre olika databaser vi haft tillgång till från Örebro universitetsbibliotek, bibliotekets egen databas Primo, SwePub som fokuserar på svensk publicerad forskning samt via den sociologiska databasen
Sociological abstract. Sökorden vi använt oss av är, gender difference*, stress, students, job, gender related stress, emotions.
2.1 Stress och studenter
Harutyunyan et al. (2020) slår fast i deras studie hur stressnivåerna hos studenter kan ha en negativ påverkan på studieresultaten. Deras studie undersöker stressnivåer hos
universitetsstudenter på grundnivå på Universitetet av Armenien. I en tvärsnittsenkät har Harutyunyan et al. (2020) studerat studenternas upplevda stressnivå. Slutsatsen i deras studie var att studenter vid Universitetet av Armenien upplever låga eller medelhöga stressnivåer.
De manliga studenterna som medverkade i studien har uppgett att de upplever hög stressnivå, men att de i jämförelse med kvinnorna hade lägre stressnivåer. Forskarna poängterar att det dock krävs vidare forskning för att kunna utforska könsskillnaderna och hanteringen av stress av studenterna (Harutynuyan et al. 2020).
I likhet med Harutyunyan et al. (2020) studie så har Graves et al. (2021) i sin enkätstudie på collegestudenter i USA kommit fram till ett liknande resultat. I likhet Harutyunyan et al.
(2020) studie är det en enkätstudie som är utförd på studenter som läser på grundnivå.
Resultaten visar på att kvinnliga studenter tenderar att till en högre grad uppleva stress än män.
6 Till skillnad från tidigare studier vi valt att hänvisa till har Jones et al. (2016) i sin studie kommit fram till en annan slutsats. Forskarna har kategoriserat två olika grupper som de kallar för traditionell och icke traditionell, definierat efter ålder. De har studerat hur
stressnivåerna bland traditionella studenter (18–24 år) och icke traditionella studenter (<25år) skiljer sig. Deras huvudtes är att icke traditionella studenter har fler roller att hantera som anställd, student, förälder osv, och därav kan uppleva mer stress för att balansera de olika rollerna.
Jones et al. (2016), i likhet med Harutyunyan et al. (2020) och Graves et al. (2021), beskriver negativ stress som ett stort hinder för studenters akademiska prestationer. Jones et al. (2016) lägger fram att genomsnittet visar att kvinnor upplever mer negativ stress än män, och att detta tyder på att kvinnor respektive män uppfattar studie-stressen på olika sätt. Detta kan bero på de strategier studenterna använder för att hantera vardagsstressen. Genom
kvantitativa enkäter så kunde de dra slutsatsen att män, oberoende kategori av student tenderade att svara att de upplevde sig mer stressade än kvinnor. Men att icke traditionella studenter i gruppen män upplevde mer stress än de yngre. I studien diskuteras det att
resultatet kan bero på könsnormer i samhället, att männen förväntas vara försörjande och att då gå tillbaka och studera kan uppfattas som en statusförlust på grund av den sänkta
inkomsten. Helt enkelt att de inte under studietiden klarat av att leva upp till idealmannen.
Jones et al. (2016) kunde också dra slutsatsen att det fanns skillnader i hur kvinnor respektive män hanterade stress, att kvinnorna tenderade att vara mer medvetna om hur de hanterade stressen, ofta genom självhjälp (Jones et al., 2016).
2.2 Könsskillnader i hanteringen av stress
Graves et al. (2021) har i sin studie också intresserat sig för hanteringsstrategierna för hur stress skiljer sig mellan könen. Studien har kommit fram till att kvinnorna på universitetet i en högre grad använder sig av känslomässiga metoder för att hantera sina stresskänslor, detta i form av självdistraktion och/eller känslomässigt stöd, vilket betyder samtal med både nära och utomstående. Jones et al. (2016) har likt Graves et al. (2021) kommenterat
könsskillnaderna i hanteringsstrategier och menar att tidigare forskning som ligger till grund för deras studie visar att könsskillnader i hanteringsstrategier beror på hur individen
7 socialiseras. Könsstereotyperna leder till att män tenderar att hantera stresskänslor mer
problemfokuserat medan kvinnor från tidig ålder lär sig att emotionellt hantera stressen.
Till skillnad från båda de tidigare studierna så har Laufer och Shechory Bittorn (2021) kommit fram till att kvinnorna använde sig mer av både känslomässiga och
problemfokuserade hanteringsstrategier än män. Att män alltså hade färre strategier över lag än kvinnor. Det visade sig också att kvinnorna faktiskt både känslomässigt och
problemfokuserat kunde hantera känslor såsom stress, trots att det går emot stereotypen att som kvinna vara problemfokuserad.
2.3 Könsskillnader i uttryck av känslor
Författaren Gaia Celeste (2013) har i sin studie undersökt könsskillnader när det kommer till att uttrycka känslosam intimitet på universitetsstudenter i USA. Studien utförs i två steg, i det första steget så får 220 personer se ett av fyra filmklipp där antingen en man eller en kvinna utför en känslosam handling mot en motpart som behöver tröstas. I studie ett så får forskarna mer negativ feedback av män som ser filmen där en man visar känslosamma handlingar. Del två av studien består av semistrukturerade intervjuer på 16 deltagare som inte sett filmerna i första delen av studien. Deltagarna får se filmen tillsammans med forskaren och svara på frågor om hur de ser på det de ser i filmen. Här är syftet att förstå deltagarnas uppfattning av den sociala acceptansen kring könsstereotyper när det gäller uttryck av känslosam intimitet.
Slutsatsen forskaren i detta fall kan dra efter de kombinerade metoderna för studien är att den delvis kan ge stöd för studiens idé, sociala förväntningar kan ha inverkan på hur man
uttrycker intimitet. Föreställningen är att män som uttrycker intimitet i form av känslor påverkas av rädslan för att utsättas för sociala sanktioner, eftersom känslor anses som en feminin egenskap.
2.4 Vårt bidrag
I processen att leta fram tidigare forskning fann vi det enklare att hitta forskning om
könsskillnader inom psykisk ohälsa, stress och sjukskrivningar i arbetslivet snarare än hur det skiljer könen emellan på universitetsstudenter. Eftersom vi själva rör oss på arenan bland
8 studenter kändes det intressant att undersöka området där. Universitetsstudenter har ofta ett liv där många bitar ska falla in, dels studier, dels ett kontaktnät och kompisar som är viktiga för att under skoltiden känna samhörighet. Utöver detta har många även extrajobb för att finansiera sina studier och sitt leverne under studieåren, för att studielån eventuellt inte räcker till eller helt enkelt för att man vill undvika att ta studielån. Vi tror att vardagspusslet skiljer sig från en individ som endast arbetar. I tidigare studier var det också en majoritet som bygger på kvantitativ forskning som kunde konstatera att detta fenomen fanns, men inte som på djupet gått in på hur individer själva upplever det. Därför anser vi att denna studie är intressant och att den skiljer sig från tidigare forskning.
9