Kvinnors hantering och upplevelse av stress

I detta kapitel kommer vi redovisa och analysera för det empiriska material från de kvinnliga respondenterna som vi anser är rimliga för att svara på våra frågeställningar, Hur upplever studenterna stress? Hur hanterar studenterna stress?

Gemensamt för de kvinnliga respondenterna är att de alla svarar personligt och ibland även känslomässigt på de frågor vi ställt. På frågan vad man upplever när man är stressad så svarar de kvinnliga respondenterna enat, alla svarar att stressen yttrar sig i fysisk form.

Kvinna 1

”/../ ont i magen och hög puls”

Kvinna 3

”/../ det leder till ångest, jag får hugg i bröstet, känns som att någon sitter på min bröstkorg/../”

Att kvinnorna dels svarar så öppet och ärligt på frågorna kan ses som en del i vårt habitus som gör det okej för kvinnor att prata mer öppet om fysiska problem såsom svagheter i samband med stress. Å andra sidan kan det vara den pågående förändringen i samhällets strukturer som gör det enklare för oss, män som kvinnor att hantera och uttrycka sina känslor mer öppet. Tabut kring psykisk ohälsa börjar sakta försvinna ur samhällets strukturer ju mer vi pratar om det och ju fler kampanjer som görs om det. Bourdieu menar att vårt habitus inte är beständig, den är i ständig rörelse, vi börjar internalisera samhällets nya strukturer, därav

19 börjar normer kring hur vi känslomässigt uttrycker oss kring stress och psykisk ohälsa

förändras.

Undersöker vi vidare kan vi se gemensamma samband mellan de svar vi fått från kvinnorna hur de hanterar och upplever stress och om det är något som påverkar respondenterna positivt eller negativt. Kvinna 1 menar att i situationer då hon känner starkast stress är,

Inför en tentamen, om jag skulle försova mig därför har jag alltid två larm ställda på olika enheter! Även när jag ska hinna till olika destinationer typ som om jag ska till universitetet och fastnar i en bilkö, det ger mig sådan otrolig stress genom att jag får ont i magen och hög puls /../

Kvinna 2 uppger,

“När jag tappar kontrollen, plugget kan vara stressigt, jag stressar lätt upp mig inför en tentamen, man vet inte vad som kommer att komma. Jag blir stressad när jag inte vet vad som

kommer att bli av en situation /../”

Och kvinna 3,

”/../stressen är alltid brutal inför en tentamen och inlämning, har nog en ganska hög prestationsångest på mig själv samt att jag även lider av lite ångest från och till och inte

känner mig tillräcklig /../”

Kvinnorna uppger också att de till största del upplever stress som negativt. På frågan om hur man ser stress, som positiv eller negativ.

Kvinna 2 svarar,

På ett sätt positivt för jag vet att jag kan få mycket gjort när jag tar mig an det jag ska, men ändå något som jag ändå inte vill ska vara något positivt. Så beroende på kan det

vara positivt och även negativt.

20 Och kvinna 3 svarar,

Negativt, negativt, negativt. Finns ingen positiv påverkan med stress, jag upplever mig nästan sjuk när jag känner mig stressad och det som gör mig allra mest stressad är studierna. Att inte känna sig som sagt tillräcklig och bli jämförd med massa andra

studenter.

Att vi får svar likt dessa av alla de kvinnliga respondenterna kan förklaras genom Bourdieus habitus. Från tidig ålder internaliseras sättet att vara kvinna eller man, vi har fått lära oss vad som är accepterade sätt att reagera på i olika situationer. Vidare kan vi tänka oss att det är ett kvinnligt attribut att dels svara mer ärligt på känslomässiga frågor, som denna ovan, om man upplever stress som något positivt eller negativt. Kvinnorna svarar som de gör på grund av att det är mer vedertaget i den samhälleliga kontexten att kvinnor ska vara stressade, men det är också mer accepterat att som kvinna både svara mer känslomässigt och att uttrycka mer känslor. Som vi i detta fall kan konstatera att de gjort.

Alla kvinnor uppger även att de hanterar stressen genom att prata med familj, kompis, partner eller utomstående. Vad vi alltså kan kalla för känslomässigt stöd som hanteringsmetod. De använder sig även av strategier som fysisk aktivitet. De fyra kvinnliga respondenterna svarar på frågan om vilka metoder de använder för att minska sin stress eller hantera den på

liknande sätt. Kvinna 1,

“Försöker alltid ha ordning och reda, går till gymmet eller tar en promenad men en podcast i öronen. Ringer och pratar med min bästa vän.”

Kvinna 4 svarar,

“Jag går och pratar med en terapeut, försöker reda ut det jag känner typ. Men försöker också prata med min sambo och familj så att de vet att jag har mycket press på mig.”

Att de kvinnliga respondenterna svarar så som de gör kan man utifrån Bourdieus teori om den manliga dominansen, förstå som att det är en del av det normaliserade strukturerna i

21 samhället som gör det accepterat att kvinnor uttrycker sig mer känslomässigt. Dessa

strukturer normaliserar också för att det är okej för kvinnor att prata med andra om sina bekymmer. Bourdieu menar att det kvinnliga könet redan från början uppfostras till att vara på ett visst “kvinnligt” sätt. Det anses som kvinnligt att hantera sin stress genom

känslomässigt stöd. Att prata med utomstående för att reda ut sina egna känslor och

funderingar. För män till exempel är det ett oerhört mer tabubelagt ämne. Dessa “kvinnliga”

sätt att vara och bete sig på beror på strukturer som funnits i samhället under en väldigt lång tid. På så sätt sätter det sig från tidig ålder i vårt habitus hur vi handlar accepterat utifrån det kön vi har.

Kvinnornas svar på vad de tänker när de hör begreppet stress är genomgående känslomässigt baserade. Frågan är ställd så att det kan tolkas och således också besvaras på olika sätt.

Kvinna 4 svarar,

”Ångest, hjärtklappning och dåligt mående /../”

Kvinna 3 svarar,

”Panik, mycket tårar, tryck över bröstet”

Övriga svarade liknande, med att rada upp olika fysiska och psykiska besvär som vi tolkar som självupplevda. Detta kan vi med Bourdieus teori kring habitus förstå som att kvinnorna internaliserats i att det är socialt accepterat att uttrycka sig känslomässigt och personligt.

Av ovan utdrag ur intervjuerna kan vi konstatera att det gemensamt för kvinnorna är att de är väldigt medvetna om sin stress, och hur de hanterar den. I intervjuerna så svarar de på

frågorna med egna erfarenheter och genom hur vilka känslor de känner i olika situationer.

Stressen yttrar sig till viss del fysisk men verkar existera även i psykisk grad. Kvinnor anses även mer emotionella än män vilket kan ge sig uttryck i könsskillnader i form av att kvinnor gärna pratar ut om sitt mående kring stress och hur det påverkar deras mående. Detta ligger i linje med det som Bourdieu uttrycker i sin bok “Den manliga dominansen” (1999) att kvinnorna är uppfostrade till att vara på ett visst kvinnligt sätt. Det i sin tur skapar osynliga regler för hur man får handla och röra sig i det sociala rummet. Dessa regler som tillskrivs de olika könen gör att vissa kan göra saker utan att ifrågasättas för det. I detta menas det inte ifrågasätts när kvinnorna i detta sammanhang svarar utifrån sina egna känslor. Hade de

22 däremot svarat sakligt eller faktabaserat hade man ansett det som “kallt”. Bourdieu menar att det symboliska våldet inte är något som medvetet utförs, att det är strukturer som

förkroppsligas genom handlingar. Han menar att den dominerande gruppen har kontroll över övriga gruppers tankar och rörelsemönster. I detta fall kan vi anta att som vi ovan skrev, kvinnor som hade svarat faktabaserat på frågan hade ansetts ”kalla” och fått sanktioner av samhället, för att de inte följer rådande strukturer. Strukturer som bygger på ett patriarkalt samhälle, det blir alltså omärkt ett symboliskt våld för kvinnan att svara på detta sätt, för att det i våra habitus är inpräntat att den kvinnliga rollen ska vara mer känslostyrt och

känslosam.