Institutionen för humaniora
utbildnings- och samhällsvetenskap, Sociologi
Manlig och kvinnlig stress, finns det?
En kvalitativ jämförande studie om universitetsstudenters hantering av stress
Sociologi kandidatkurs, 30 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 HP
HT 2021
Författare: Caroline Berg & Karin Jansson Handledare: Maarja Saar
Örebro University
School of Humanities, Education and Social Sciences Sociology, Advanced course, 30 hp
Essay, 15 hp, Autumn 2021
Title: Manlig och kvinnlig stress, finns det?
Authors: Caroline Berg & Karin Jansson
Abstract
In recent years, stress has become one of the fastest growing societal problems. According to previous researches women tend to be exposed at a higher risk of developing stress-related illnesses than men. The purpose of our study is to investigate through qualitative semi- structured interviews how gender differences in the experience and management of stress are expressed among university students at Örebro University. The study has three different questions designed to answer the purpose, about management, experience, and gender differences. We have analyzed our empirical material using Bourdieu's theories about the masculine domination and habitus. Previous research in the field shows that women tend to feel more stressed but also, that they handle stress in a different way, more emotionally than men. However, one study shows that women, regardless of strategy, tend to handle stress more than men in general. The result of this study was similar to previous research, that women feel more stressed and seem more aware of how they handle stress and the feelings around it. Our female respondents showed a clear pattern that they managed stress through emotional support, but also throught physical activity. The latter which is considered more stereotypical for a man.
Keywords: Stress, Gender differences, students, habitus, roles
Sammanfattning
Stress har de senaste åren kommit att bli ett av de snabbast växande samhällsproblemen. Det är ett känt faktum att kvinnor löper högre risk att drabbas av sjukdomar som är relaterade till stress än män. Syftet med vår studie är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka om det finns könsskillnader i upplevelse och hantering av stress, och isåfall hur det kan komma till uttryck bland universitetsstudenter vid Örebro universitet. Studien har tre olika frågeställningar som är utformade för att svara på syftet, om hantering, upplevelse och slutligen, könsskillnader. Med hjälp av Bourdieus teori kring Den manliga dominansen och habitus har vi analyserat vårt empiriska material. Tidigare forskning på området visar att kvinnor tenderar att uppleva mer stress men även att de hanterar stressen på ett annat sätt, mer känslomässigt än män. En studie visar dock på att kvinnor oavsett strategi tenderar att hantera stressen mer än män över lag. Resultatet av denna studie blev liknande tidigare forskning, att kvinnor uppger att de upplever sig mer stressade och verkar mer medvetna om hur de hanterar stress och känslorna kring det. Det gick tydligt att urskilja ett mönster hos våra kvinnliga respondenter: de hanterade stress genom känslomässigt stöd, men också genom fysisk aktivitet. Det senare som anses vara mer stereotypiskt för en man.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 2
1.2 Begreppsförklaring ... 3
1.2.1 Stress ... 3
1.2.2 Genus ... 3
1.3 Disposition ... 3
2. Tidigare forskning ... 5
2.1 Stress och studenter ... 5
2.2 Könsskillnader i hanteringen av stress ... 6
2.3 Könsskillnader i uttryck av känslor ... 7
2.4 Vårt bidrag ... 7
3. Teori ... 9
3.1 Pierre Bourdieu-Den manliga dominansen ... 9
3.1.1 Symboliskt våld ... 10
3.1.2 Habitus ... 10
3.1.3 Könshabitus ... 11
3.1.4 Bourdieus teorier som analysverktyg för vår studie ... 11
4. Metod ... 12
4.1 Datainsamlingsmetod ... 12
4.2 Intervjuguide ... 13
4.3 Urval ... 13
4.4 Genomförande av intervjuer ... 14
4.5 Bearbetning och analys av datamaterial... 15
4.6 Etiska hänsynstaganden ... 15
4.7 Studiens tillförlitlighet ... 16
5. Analys och resultat ... 18
5.1 Kvinnors hantering och upplevelse av stress ... 18
5.2 Mäns hantering och upplevelse av stress ... 22
5.3Könsskillnader ... 25
6. Slutsatser och diskussion... 28
6.1 Slutsatser i relation till frågeställningarna ... 28
6.2 Diskussion ... 29
6.3 Framtida studier ... 30
Referenser ... 31
Bilaga 1 Intervjuguide ...
1
1. Inledning
Stressrelaterad ohälsa är ett av dagens snabbast växande samhällsproblem (Hjärnfonden, 2017). Vårdguiden 1177.se (2018) förklarar stress som något som förr var nödvändigt för överlevnad. I det moderna samhället har detta dock förändrats och man behöver mer sällan kämpa fysiskt för överlevnad. Folkhälsomyndigheten förklarar även stress som något som hjälper oss lite extra när vi måste klara av något svårt, då är det en positiv stress. Men när stress blir något som ständigt är närvarande eller som finns där under en längre tid kan det bli skadligt och leda till psykisk ohälsa. Att man känner sig stressad kan bero på att man inte hinner med allt man ålagt sig eller tänkt, för att man inte känner någon meningsfullhet i det man gör, eller inte får göra sådana saker som man är bra på. Kroppen reagerar på samma sätt, oavsett om det är ett verkligt hot som ska hanteras eller om det är en vardaglig situation (2020).
Folkhälsomyndigheten utförde år 2020 en nationell folkhälsoenkät som besvarades av personer i åldern 16–84 år. Denna enkät innehöll frågor om olika psykiska besvär samt psykiskt välbefinnande. Resultatet av folkhälsomyndighetens enkät när det kom till besvär som stress blev att fler kvinnor än män upplever sig ha problem med stress, också att fler i de yngre åldersgrupperna upplevde stress. I den yngsta kategorin 16–29 år uppgav hela 33% av kvinnorna att de känner sig stressade. Författarna kunde också konstatera att de som är arbetslösa, långtidssjukskrivna eller studenter upplever sig mer stressade än de som har ett arbete (2020). Dock upplever sig de yngre männen inte lika stressade som samma
åldersgrupp kvinnor (Folkhälsomyndigheten, 2021). Försäkringskassan (2020) publicerade en socialförsäkringsrapport som bygger på en longitudinell studie över åren 2017–2019 om stressrelaterad sjukskrivning. Resultatet visar att kvinnor generellt löper 41% högre risk att drabbas av sjukskrivning till följd av stressrelaterad psykisk ohälsa än män.
Försäkringskassan kan även konstatera att yngre kvinnor löper 25% högre risk att drabbas än de äldre åldersgrupperna.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor publicerade år 2015 en rapport efter uppdraget att kartlägga hur unga med självupplevd psykisk ohälsa uppfattar sina svårigheter.
I rapporten har unga genom en digital enkät med egna ord uttryckt känslor kopplade till psykisk ohälsa, bland annat stress. I rapporten som fokuserat på åldersgruppen 13–25 år gick
2 det att urskilja genusbaserade mönster utifrån respondenternas beskrivningar. Generellt kan man se att tjejerna som deltog var mer utförliga i sina beskrivningar och att tjejerna i större utsträckning kan sätta stressmomenten i en vidare kontext. Tjejerna i denna studie kan också i större utsträckning sätta ord på de prestationskrav som gör de stressade. Killarna i studien fokuserar på ett annat sätt när de själva sätter ord på stressmomenten, de förklarar mer enskilda situationer (2015).
Folkhälsomyndigheten publicerade år 2018 en information om utbredning och utveckling av psykiska besvär bland studenter. Där drar de slutsatsen att psykiska besvär, som depression och stress förekommer mer bland studenter i jämförelse med de i samma åldersgrupp som är yrkesverksamma (2018). Därför tycker vi det är relevant att studera detta område vidare, för att få en djupare förståelse för hur studenter upplever och hanterar stress.
Universitetsstudenter har ofta ett hektiskt liv där många bitar ska passa, kompisar som är viktiga för att känna samhörighet under studierna, extrajobb för att kunna finansiera sina studier och ett kontaktnät av vänner och familj utöver skolan. Detta tror vi skiljer sig från en individ som endast arbetar.
1.1 Syfte och frågeställning
Studiens syfte är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka om det finns könsskillnader i upplevelse och hantering av stress, samt hur de möjligen kommer till uttryck på universitetsstudenter vid Örebro universitet. Frågeställningarna som är tänkta att besvaras är:
● Hur upplever studenter vid Örebro Universitet stress?
● Hur hanterar studenterna stress?
● Finns det några skillnader på hur kvinnliga respektive manliga studenter upplever och hanterar stress?
Vi kommer med hjälp av kvalitativa intervjuer med Universitetsstudenter vid Örebro samt med avstamp i Bourdieus verk Den manliga dominansen och habitus försöka besvara studiens syfte.
3
1.2 Begreppsförklaring 1.2.1 Stress
Stress är ett komplext begrepp som definieras på många olika sätt, beroende på i vilket sammanhang det används. Institutet för stressmedicin, ISM definierar stress som biologiska och psykologiska reaktioner på olika belastningar. Vidare förklarar de begreppet som den samling av hjälpmedel för att ha möjlighet att hantera de olika typer av krav vi ställs inför.
Dessa resurser vi har till hjälp varierar beroende på erfarenhet, känslor och fysiologiska reaktioner på den specifika situationen vi utsätts för. En stressreaktion är användbar och viktig och är oftast inte farlig. Men när belastningen överskrider individens förmåga att kunna hantera den så uppstår negativa konsekvenser, som psykiska och/eller beteendemässiga symptom (ISM, 2016). Folkhälsomyndigheten förklarar stress som något som vi i vårt vardagsliv kan ha hjälp av, till exempel när vi måste klara av något svårt, då är det en positiv stress. När stressen däremot blir något som ständigt närvarar och är under en längre tid så kan det bli skadligt och leda till sjukdom, så kallad negativ stress (2020).
Vi kommer i denna studie använda oss av begreppet stress såsom det sätt ISM definierar det, som reaktioner på olika belastningar. Samt Folkhälsomyndighetens definition på positiv och negativ stress.
1.2.2 Genus
I svenska akademins ordlista, SAOL skriver de att genus är socialt kön (2015). I boken Den manliga dominansen (1999) redogör Bourdieu för skillnaden mellan kön och genus, och menar att genus är en social konstruktion som individerna i samhället tillsammans skapar och som han i boken skriver funnits genom tiderna. Genus finns bara när män och kvinnor står i förhållande till varandra (s.41–42). Det är alltså begreppet genus som vi i denna studie kommer intressera oss för, hur det sociala könet (genus) skapar olika kulturella och sociala förutsättningar för de olika grupperna män och kvinnor i samhället.
1.3 Disposition
Denna uppsats är disponerad på så sätt att i kapitel två kommer vi presentera tidigare forskning inom ämnet. I kapitel 3 presenteras de teorier och tematiska verktyg som vi kommer använda för att analysera studiens resultat. I kapitel 4 kommer vi att presentera och
4 argumentera för metodvalet som ligger till grund för studien, samt vilka metodologiska överväganden vi gjort. Kapitel 5 består av en analys och resultatkapitel där den insamlade empirin presenteras och återkopplas med tidigare forskning och teori. I kapitel 6 kommer vi slutligen att diskutera slutsatser och diskussion i hur resultatet kan svara på studiens syfte och frågeställningar.
5
2. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer tidigare forskning som är intressant för det område vår studie riktar sig emot presenteras. Vi har valt att fokusera på tre teman som berör olika relevanta områden.
Dessa teman lyder, studenter och stress som syftar till att redogöra för tidigare resultat om hur stressade studenter är. Könsskillnader i olika hanteringsstrategier redogör för tidigare studiers resultat för hur kvinnor respektive män hanterar sin stress. Det tredje temat berör
könsskillnader i uttryck av känslor som syftar till att ta upp tidigare forskningsresultat i hur de olika könen är bekväma med att uttrycka olika typer av känslor.
Sökningar efter vetenskapliga artiklar på området har främst gjorts via tre olika databaser vi haft tillgång till från Örebro universitetsbibliotek, bibliotekets egen databas Primo, SwePub som fokuserar på svensk publicerad forskning samt via den sociologiska databasen
Sociological abstract. Sökorden vi använt oss av är, gender difference*, stress, students, job, gender related stress, emotions.
2.1 Stress och studenter
Harutyunyan et al. (2020) slår fast i deras studie hur stressnivåerna hos studenter kan ha en negativ påverkan på studieresultaten. Deras studie undersöker stressnivåer hos
universitetsstudenter på grundnivå på Universitetet av Armenien. I en tvärsnittsenkät har Harutyunyan et al. (2020) studerat studenternas upplevda stressnivå. Slutsatsen i deras studie var att studenter vid Universitetet av Armenien upplever låga eller medelhöga stressnivåer.
De manliga studenterna som medverkade i studien har uppgett att de upplever hög stressnivå, men att de i jämförelse med kvinnorna hade lägre stressnivåer. Forskarna poängterar att det dock krävs vidare forskning för att kunna utforska könsskillnaderna och hanteringen av stress av studenterna (Harutynuyan et al. 2020).
I likhet med Harutyunyan et al. (2020) studie så har Graves et al. (2021) i sin enkätstudie på collegestudenter i USA kommit fram till ett liknande resultat. I likhet Harutyunyan et al.
(2020) studie är det en enkätstudie som är utförd på studenter som läser på grundnivå.
Resultaten visar på att kvinnliga studenter tenderar att till en högre grad uppleva stress än män.
6 Till skillnad från tidigare studier vi valt att hänvisa till har Jones et al. (2016) i sin studie kommit fram till en annan slutsats. Forskarna har kategoriserat två olika grupper som de kallar för traditionell och icke traditionell, definierat efter ålder. De har studerat hur
stressnivåerna bland traditionella studenter (18–24 år) och icke traditionella studenter (<25år) skiljer sig. Deras huvudtes är att icke traditionella studenter har fler roller att hantera som anställd, student, förälder osv, och därav kan uppleva mer stress för att balansera de olika rollerna.
Jones et al. (2016), i likhet med Harutyunyan et al. (2020) och Graves et al. (2021), beskriver negativ stress som ett stort hinder för studenters akademiska prestationer. Jones et al. (2016) lägger fram att genomsnittet visar att kvinnor upplever mer negativ stress än män, och att detta tyder på att kvinnor respektive män uppfattar studie-stressen på olika sätt. Detta kan bero på de strategier studenterna använder för att hantera vardagsstressen. Genom
kvantitativa enkäter så kunde de dra slutsatsen att män, oberoende kategori av student tenderade att svara att de upplevde sig mer stressade än kvinnor. Men att icke traditionella studenter i gruppen män upplevde mer stress än de yngre. I studien diskuteras det att
resultatet kan bero på könsnormer i samhället, att männen förväntas vara försörjande och att då gå tillbaka och studera kan uppfattas som en statusförlust på grund av den sänkta
inkomsten. Helt enkelt att de inte under studietiden klarat av att leva upp till idealmannen.
Jones et al. (2016) kunde också dra slutsatsen att det fanns skillnader i hur kvinnor respektive män hanterade stress, att kvinnorna tenderade att vara mer medvetna om hur de hanterade stressen, ofta genom självhjälp (Jones et al., 2016).
2.2 Könsskillnader i hanteringen av stress
Graves et al. (2021) har i sin studie också intresserat sig för hanteringsstrategierna för hur stress skiljer sig mellan könen. Studien har kommit fram till att kvinnorna på universitetet i en högre grad använder sig av känslomässiga metoder för att hantera sina stresskänslor, detta i form av självdistraktion och/eller känslomässigt stöd, vilket betyder samtal med både nära och utomstående. Jones et al. (2016) har likt Graves et al. (2021) kommenterat
könsskillnaderna i hanteringsstrategier och menar att tidigare forskning som ligger till grund för deras studie visar att könsskillnader i hanteringsstrategier beror på hur individen
7 socialiseras. Könsstereotyperna leder till att män tenderar att hantera stresskänslor mer
problemfokuserat medan kvinnor från tidig ålder lär sig att emotionellt hantera stressen.
Till skillnad från båda de tidigare studierna så har Laufer och Shechory Bittorn (2021) kommit fram till att kvinnorna använde sig mer av både känslomässiga och
problemfokuserade hanteringsstrategier än män. Att män alltså hade färre strategier över lag än kvinnor. Det visade sig också att kvinnorna faktiskt både känslomässigt och
problemfokuserat kunde hantera känslor såsom stress, trots att det går emot stereotypen att som kvinna vara problemfokuserad.
2.3 Könsskillnader i uttryck av känslor
Författaren Gaia Celeste (2013) har i sin studie undersökt könsskillnader när det kommer till att uttrycka känslosam intimitet på universitetsstudenter i USA. Studien utförs i två steg, i det första steget så får 220 personer se ett av fyra filmklipp där antingen en man eller en kvinna utför en känslosam handling mot en motpart som behöver tröstas. I studie ett så får forskarna mer negativ feedback av män som ser filmen där en man visar känslosamma handlingar. Del två av studien består av semistrukturerade intervjuer på 16 deltagare som inte sett filmerna i första delen av studien. Deltagarna får se filmen tillsammans med forskaren och svara på frågor om hur de ser på det de ser i filmen. Här är syftet att förstå deltagarnas uppfattning av den sociala acceptansen kring könsstereotyper när det gäller uttryck av känslosam intimitet.
Slutsatsen forskaren i detta fall kan dra efter de kombinerade metoderna för studien är att den delvis kan ge stöd för studiens idé, sociala förväntningar kan ha inverkan på hur man
uttrycker intimitet. Föreställningen är att män som uttrycker intimitet i form av känslor påverkas av rädslan för att utsättas för sociala sanktioner, eftersom känslor anses som en feminin egenskap.
2.4 Vårt bidrag
I processen att leta fram tidigare forskning fann vi det enklare att hitta forskning om
könsskillnader inom psykisk ohälsa, stress och sjukskrivningar i arbetslivet snarare än hur det skiljer könen emellan på universitetsstudenter. Eftersom vi själva rör oss på arenan bland
8 studenter kändes det intressant att undersöka området där. Universitetsstudenter har ofta ett liv där många bitar ska falla in, dels studier, dels ett kontaktnät och kompisar som är viktiga för att under skoltiden känna samhörighet. Utöver detta har många även extrajobb för att finansiera sina studier och sitt leverne under studieåren, för att studielån eventuellt inte räcker till eller helt enkelt för att man vill undvika att ta studielån. Vi tror att vardagspusslet skiljer sig från en individ som endast arbetar. I tidigare studier var det också en majoritet som bygger på kvantitativ forskning som kunde konstatera att detta fenomen fanns, men inte som på djupet gått in på hur individer själva upplever det. Därför anser vi att denna studie är intressant och att den skiljer sig från tidigare forskning.
9
3. Teori
I kapitel tre presenteras de teorier och begrepp vi tänkt knyta till uppsatsens empiriska material för att kunna förstå och analysera det. Vi har valt att använda oss av Pierre Bourdieus verk Den manliga dominansen och begreppet habitus för att i slutänden kunna tolka och analysera den empiriska data vi samlar in genom de semistrukturerade intervjuerna.
3.1 Pierre Bourdieu-Den manliga dominansen
I Den manliga dominansen (1999) som sociologen Pierre Bourdieu skrivit så redogör han för sin teori kring mäns makt över kvinnor, han menar att de patriarkala strukturerna och
handlingarna återkommer i olika sammanhang i miljöer och tider. Det betyder att dessa strukturer är så starka och reproducerade genom tiden att de lever kvar än idag och påverkar individers liv. Bourdieu menar att följden av de patriarkala strukturerna blir symboliskt våld (s.11).
Bourdieu menar att genus bara finns när män och kvinnor står i förhållande till varandra. Den symboliska kraften för genus praktiseras genom både indirekt och direkt tvång på kroppen.
Detta genom vad han kallar för osynlig inhägnad eller symbolisk inspärrning. Det är genom det symboliska våldet som mekanismer som begränsar handlingar för individen presenteras.
Dessa handlingar normaliserar den manliga dominansen. Han menar att det kvinnliga könet redan från början är uppfostrade att vara på ett visst “kvinnligt” sätt, som gör att de fortsätter vara förtrycka och instängda i en icke-dominerande grupp. Vidare menar Bourdieu på att det finns tydliga symboliska attribut som blir tydligt genom exempelvis klädsel, vilket historisk sett har varit väldigt mycket tydligare än idag, men som än är djupt inpräntat i vardagen för kvinnorna. Förr var det en tvingande struktur som fick kvinnan att bära kjol och skor med klack, det var det som ansågs vara kvinnligt. Den kvinnan som inte rättade sig efter dessa normer ansågs då i stället vara okvinnlig, vilket ledde till sanktioner. På den motsatta sidan däremot belyser Bourdieu hur hedern och moralen anknyter sig för att upprätthålla den manliga hållningen. Dessa osynliga regler som tillskrivs det manliga och kvinnliga resulterar att vissa kan göra eller inte göra saker och inte ifrågasättas för det (s.40–42).
10
3.1.1 Symboliskt våld
I boken tillämpar Bourdieu begreppet symboliskt våld på genusstrukturer. Definitionen på begreppet beskriver Bourdieu som
” /…/ ett milt, omärkligt våld som offren inte ser och som huvudsakligen utövas på rent symbolisk väg, via kommunikation och kunskap, eller, närmare bestämt, via misskännande, erkännande och i extremfallet känslor.” (s.11).
Han menar alltså att det symboliska våldet är ett våld olikt det fysiska på så sätt att det är ett osynligt våld som sker genom makt och dominans. Så legitimt att offret inte själva uppfattar det som våld. Våldet sker genom kommunikation och kunskap. Det symboliska våldet är inte något som medvetet utförs i stället handlar det om omedvetna strukturer som förkroppsligas genom praktiker och handlingar. Bourdieu menar alltså att det är ett omedvetet vardagsvåld som reproduceras genom individers handlingar. Han menar att det är den dominerande gruppen som har kontroll över alla gruppers tankar och rörelsemönster i samhället, att andra sätt att tänka eller vara är otänkbara och straffas med sanktioner. Den androcentriska
åskådningen på livet är det normala och den manliga ordningen behöver inte försvaras i den (s. 47–50).
3.1.2 Habitus
Habitus betyder att vi internaliserar, vi förkroppsligar den sociala världens strukturer och det lägger sig i vårt medvetande. Bourdieu (2000) menar att habitus fungerar som en avgränsning och påverkas av vår bakgrund, vart vi kommer ifrån, vårt språk och etnicitet vilket ligger till grund för vårt sätt att förstå och tolka vår värld och verklighet. Bourdieu menar att vi formas av sociala kategorier som blir strukturer i våra huvuden och på så sätt blir vi inte bara offer för strukturer utan vi blir också bärare av strukturer och sen agerar vi utefter dessa. På så sätt länkas aktör och struktur samman genom handling. Detta innebär att habitus ligger till grund för interaktionen med den sociala världen. Det är sociala regler och kunskaper som är lagrade i våra kroppar. Man är en produkt av socialisationen, vilket betyder att vårt habitus inte är beständig eller färdig, den är i ständig rörelse (s.148).
11
3.1.3 Könshabitus
Bourdieus begrepp könshabitus bygger vidare på begreppet habitus. Med könshabitus syftar Bourdieu specifikt på de normstrukturer som män och kvinnor föds in i. Bourdieu beskriver i boken “Den manliga dominansen” (1999) att,
”/.../ Könsuppdelningen tycks ingå i >>Tingens ordning>>, som man ibland säger om det som är normalt och naturligt /…/” (s.20)
Han menar att könsstrukturerna är oundvikliga att undkomma då det finns överallt, i de objektiva tingen såväl som i hela den sociala världen. Detta sker i förkroppsligad form i könshabitus. Precis som habitus så verkar könshabitus igenom system av perceptioner, tankar och scheman vi handlar efter. Detta reproducerar strukturerna genom tid och rum och
legitimerar den socialt konstruerade könsuppdelningen, det ses som det normala och självklara i och av samhället. Det är en mekanism som ligger så djupt i oss att utövandet av de inte märks, kvinnornas underordning sker inte medvetet, utan omedvetet i det tysta (s.20–
21).
3.1.4 Bourdieus teorier som analysverktyg för vår studie
Pierre Bourdieus teoretiska ramverk som vi ovan redogjort för kan för oss möjliggöra en förståelse av respondenternas upplevelser och hantering av stress. I analys kan vi med
Bourdieus begrepp habitus och symboliskt våld förstå hur och varför vi reagerar och hanterar stress på olika sätt. Symboliskt våld som kan förklara den icke-dominerade gruppens
tankemönster, i detta fall kvinnornas. Bourdieus övriga tankar i Den manliga dominansen (1999) kan hjälpa oss förstå hur kvinnliga attribut har blivit just kvinnliga och vice versa.
Hans teori i helhet bidrar med utifrån vår empiri en förståelse för hur och varför vi
reproducerar olika samhälleliga strukturer. Tidigare forskning (Jones et al., 2016; Graves et al., 2021) visar på att hanteringsstrategier för stress skiljer sig beroende på kön. Även att kvinnor tenderar till att använda sig av fler strategier än män. Med Bourdieus teoretiska ramverk skulle man kunna förklara detta med hjälp av begreppet habitus, att från när vi är små internaliseras att vara kvinnlig eller manlig, på så sätt lär vi oss hur vi ska reagera vid stress men även hantera den. Denna teoretiska analys kommer att i relation till
respondenternas svar fördjupas i kapitel 5.
12
4. Metod
I det här kapitlet kommer den metod vi använt för att komma fram till svar på våra
frågeställningar, samt motivering till vilka och varför valen gjorts presenteras. Till en början kommer valet av kvalitativ studie med intervjuer som metod för insamling av datamaterial att diskuteras. Sedan kommer en redogörelse av intervjuguiden och hur denna har använts. Efter det följer en förklaring till urvalet och genomförandet av datainsamlingen. Sedan kommer en beskrivning kring bearbetningen och analysen av materialet och till sist etiska
hänsynstaganden samt tillförlitligheten för studien.
4.1 Datainsamlingsmetod
Då studien syftar till att förstå hur universitetsstudenter vid Örebro universitet hanterar och upplever stress och om det kan finnas könsskillnader inom dessa så passar den kvalitativa intervjumetoden bäst. Det för att respondenterna på ett nyanserat sätt skulle kunna beskriva och förmedla sina upplevelser och tankar om stress, vilket inte skulle vara möjligt i samma utsträckning med till exempel en kvantitativ enkätundersökning. Bryman (2018) förklarar att den kvalitativa metoden syftar mer till att förstå och analysera ord jämfört med den
kvantitativa metoden som fokuserar på siffror (s.454).Bryman (2011) poängterar vikten av att som kvalitativ forskare “Se världen med deras ögon” (s.372). Vidare tar han upp att den kvalitativa metoden vill skapa förståelse för den sociala verkligheten och hur respondenterna i en viss miljö sätter ord på den verkligheten (s.455). Denna datainsamlingsmetod lämpar sig bra, eftersom respondenterna i semistrukturerade intervjuer själva kan sätta ord på sina känslor och tankar och de upplevelser som är relevanta för frågeställningarna som ligger till grund för vår studie. Vidare så ger den semistrukturerade tekniken en viss flexibilitet i
intervjuguiden och respondenterna ges möjlighet att ta sidospår från guiden. Respondenterna får utrymme att sätta ord på det som de tycker är lämpligt eller nödvändigt för att förstå svaret och känslorna (jfr. Bryman, 2018, s.563).
13
4.2 Intervjuguide
Det empiriska material som samlats in i denna studie genom semistrukturerade intervjuer bygger på en intervjuguide där frågorna ställdes i samma ordning till samtliga informanter (se bilaga 1) som är kategoriserad utifrån sju valda teman. Dessa teman är bakgrundsfrågor, social interaktion, välmående och socialisation, framtid, upplevelse och hantering av stress samt avslutning är vald för att täcka in det områden vår studie är syftad till att förstå.
Intervjuguiden har formgivits med flexibilitet i åtanke, detta för att avstå från att begränsa respondenterna för mycket, men för att fortfarande ha en ram för intervjuerna.
Det första temat, bakgrund är dels för att mjukstarta intervjun och göra respondenten
bekvämare i situationen, dels för att dessa svar är av relevans för vår studie, eftersom syftet är att undersöka könsskillnader i uttryck av stress på studenter. Det andra temat social
interaktion handlar om att förstå respondenternas umgänge och interaktionen med
omgivningen. Den tredje rubriken syftar till att fråga hur respondenten gör för att må bra. Det fjärde temat framtiden, är frågor som är till för att förstå hur respondenterna ser på framtiden, om det är något som får dem att bli stressade eller om framtiden är klar. Det femte temat, upplevelse är för att respondenten själv ska få sätta ord på hur den upplever stress i vardagen och i vilka situationer. Tema sex, hantering är för att ta reda på hur respondenterna själva anser sig hantera situationer där de upplever stress. Det sista temat är bara för att
respondenterna ska få en möjlighet att tillägga sådant de tycker passar in i studien men som de inte fått möjlighet att uttrycka.
4.3 Urval
Urvalet av respondenter som gjorts i den här studien är målstyrt. Detta innebär att de respondenter som medverkar är utvalda på vissa kriterier som gör det möjligt för oss att kunna besvara de forskningsfrågor vi ställt upp. Eftersom vi valt att fokusera på studenter vid Örebro Universitet är urvalet begränsat till denna grupp, på så sätt också målstyrt (jfr.
Bryman, 2018, s.498). Respondenterna valdes ut efter kön, detta eftersom målet är att intervjua lika många män som kvinnor för att i analys ha möjlighet att göra en rättvis jämförelse mellan könen. De hittades via “dom kallar oss studenter” vilket är en Facebook
14 grupp för studenter vid Örebro Universitet, där vi publicerade ett inlägg och frågade om det fanns intresse att delta i studien.
Varför målgruppen studenter vid Örebro Universitet är vald är dels för att de tillhör den arenan vi själva rör oss på. Men också för att studenter är kända för att ha ett hektiskt liv med många komponenter som ska balanseras i vardagen, dels studier, umgängeskrets samt att många arbetar vid sidan av för att få ekonomin att gå ihop. Till sist ytterligare en anledning, många studier har gjorts inom arbetslivet där man kan konstatera att kvinnor i större
utsträckning är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa än män. Därav lämnas en kunskapslucka i forskningen, kan man se en skillnad redan på universitetsnivå?
4.4 Genomförande av intervjuer
Det empiriska materialet inhämtades genom kvalitativ metod och åtta enskilda intervjuer genomfördes med studenter vid Örebro Universitet för att förstå studenternas olika tankar, känslor och erfarenheter kring området stress på universitetsnivå. Fyra kvinnor respektive fyra män ingick i studien vilket vi ansåg var av relevans för att få en jämförelse mellan könen i hanteringen och upplevelsen av stress.
För att studenterna skulle känna sig bekväma vid intervjutillfället fick de själva välja hur de ville att intervjun skulle äga rum. Sex av intervjuerna genomfördes via zoom eller telefon i form av Facetime med tanke på smittspridningen av Covid-19. De övriga två ville hellre träffas fysiskt på universitetsområdet i ett bokat grupprum. Vi valde att dela upp intervjuerna så bara en av oss deltog och intervjuade. Innan intervjuerna påbörjades pratades det först lite allmänt för att få respondenterna att känna sig trygga och avslappnade i situationen för att därefter förklara syftet med studien och redogöra för Vetenskapsrådets (2002) fyra etiska huvudprinciper; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Samtliga respondenter gav sitt samtycke till att bli intervjuade och berättade utförligt om sina erfarenheter kring hur stress påverkade dem. Respondenterna var mellan åldrarna 20–30 år och intervjuerna varade mellan 40–60 minuter som genomfördes med hjälp av intervjuguiden (Bilaga 1). Kvalitativa intervjuer spelas oftast in på band under pågående intervju. Vi valde att föra anteckningar om det som framkom under intervjun i stället. Därför
15 kan kvaliteten komma att påverkas genom att man ej kan gå tillbaka och lyssna på vad som sades ordagrant (Bryman, 2011, s.428).
4.5 Bearbetning och analys av datamaterial
Efter utförda intervjuer så bearbetades materialet, vi skrev ordagrant ut svaren vi fått, när vi under intervjuerna skrivit stödord för att hinna anteckna. Samtliga åtta intervjuer bearbetades i sin helhet för att information inte skulle gå̊ förlorad. Vi valde att bearbeta materialet så fort som möjligt efter avslutad intervju då all information vi fått från våra respondenter
fortfarande fanns färskt i minnet. Detta utfördes av den som varit ansvarig för intervjun.
De koder vi valde att fokusera på kom vi fram till gemensamt från de teman vi såg i sin helhet i intervjuerna. Vi valde att kategorisera intervjuerna genom specifika ord och se över upprepade mönster som framkom i respondenternas svar. Till exempel om man valt att ta ut fullt CSN eller inte blev en kod. De kategorier som hade liknande eller en snarlik innebörd utgjorde tillsammans ett omfattande tema. Vi försökte att bryta ner texten i sin helhet genom att förenkla den bearbetade texten genom att utesluta överflödiga uttryck så som skratt, harklingar och hostningar samt skratt, vilket ledde till en mer sammanhängande text. I fall där vi ansåg att dessa skratt eller harklingar var av betydelse bevarades det (jfr Bryman, 2011 s.
244–246).
4.6 Etiska hänsynstaganden
Under intervjutillfället med respondenterna har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) fyra etiska huvudprinciper.
Bryman (2011) förklarar de fyra huvudprinciperna på följande sätt:
Informationskravet: Respondenterna ska informeras om studiens syfte och att deras deltagande är frivilligt och de kan avbryta när som helst.
Samtyckeskravet; Samtliga deltagare har själv rätt att bestämma över sin medverkan. Om någon är minderårig krävs godkännande från vårdnadshavare.
Konfidentialitetskravet; Känsliga uppgifter ska behandlas konfidentiellt. Personuppgifter ska
16 förvaras så obehöriga inte kan komma åt dessa uppgifter.
Nyttjandekravet; Innebär att de uppgifter som samlas in under intervjuerna endast får användas i forskningens ändamål (s.132).
Studenterna informerades om dessa fyra principer vid förfrågan om att delta i studien och innan intervjun påbörjas informeras tydligt och klart syftet med studien och därefter samlas det in ett undertecknat skriftligt samtycke från deltagarna att delta i studien. Enligt
”informations- och utbildningsmaterial angående GDPR” (2020), behöver ett studentarbete normalt sett endast ett samtycke när man informerar respondenterna vilka uppgifter vi vill samla in, vad de ska användas till och av vem/vilka samt hur länge uppgifterna ska användas.
Muntlig information delges om att deltagandet i studien bygger på frivillighet och att respondenterna har rätt att avbryta sitt deltagande när de vill. Personliga uppgifter om respondenterna behandlas konfidentiellt och att deras bidrag enbart kommer att nyttjas i ett vetenskapligt syfte. Enligt konfidentialitetskravet är det viktigt att respondenterna inte kan identifieras, därav anonymiserar vi respondenterna i text genom hela studien för att inte röja deras identitet. Samtliga åtta studenter som samtyckt till att delta i studien var över 18 år och vi behöver därmed inte skicka samtyckesbrev till vårdnadshavare för underskrift. Studenterna erbjuds också att ta del av en sammanfattning av intervjun för att kunna ge eventuella
synpunkter och justeringar som behövs göras.
4.7 Studiens tillförlitlighet
För att stärka tillförlitligheten på studien har vi förhållit oss till fyra kriterier som Bryman refererar som de alternativa kriterierna som kan likställas med den kvantitativa forskningens begrepp; interna- respektive, externa validitet, reliabilitet och objektivitet. Tillförlitlighet i en kvalitativ studie kan eftersträvas med fyra begrepp, trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2018, s.465–467).
För att utföra en så trovärdig studie som möjligt har vi under intervjuernas gång ställt följdfrågor om det är något vi inte uppfattat eller förstått, detta för att säkerställa att
respondenterna förstås rätt. Ytterligare en sak för att öka på trovärdigheten av studien har vi i löpande text citerat respondenterna (jfr. Bryman, 2018, s.467). En faktor som kan ha påverkat trovärdigheten i studien, är att båda forskarna är kvinnor, vilket kan leda till att de manliga
17 respondenterna upplevde det jobbigare att svara trovärdigt eller ärligt på känslobaserade frågor under intervjuns gång. Överförbarheten från en såpass liten studie med endast åtta respondenter är svår att tillgodose, dels för att studien och intervjuerna är utförda i en viss social kontext. Men för att försöka tillgodose en sådan bred överförbarhet som möjligt har vi i studien bifogat intervjuguiden vi använt oss av, i den har vi försökt skapa breda frågor som ger fylliga intervjusvar, samt att vi försökt rekrytera respondenter i olika åldrar, från olika fakulteter (jfr. Bryman, 2018, s.468). Pålitligheten i studien har vi säkerställt på så sätt att vi i kapitlet “metod” gett en ingående beskrivning av tillvägagångssättet över studien (jfr.
Bryman, 2018, s.468). Det sista kriteriet om möjlighet att styrka och konfirmera är mer svår uppfyllt då precis som Bryman (2018) poängterar, är det i empirisk forskning svårt att nå objektivitet. Resultatet vi i studien fått beror på den teori vi valt att analysera empirin utifrån samt de frågor vi valt att ställa (jfr. Bryman, 2018, s.470). Vi har inte medvetet låtit
värderingar styra respondenter under intervjuerna eller resultatet.
18
5. Analys och resultat
I detta kapitel kommer analys och resultat av vårt empiriska material i relation till Bourdieus teori presenteras. Kapitlet är indelat i underrubriker som hantering och upplevelse av stress- för att sakligt presentera vad de olika respondenterna svarat, denna underrubrik är uppdelad med en del för de kvinnliga och en för de manliga respondenterna. Under rubriken
könsskillnader så kommer vi att tolka resultatet och presentera tydliga mönster när vi jämför svaren från kvinnorna respektive männen. Dessa underrubriker är valda för att slutligen göra det möjligt att dra slutsatser till det vårt syfte och frågeställningar syftar till att undersöka.
5.1 Kvinnors hantering och upplevelse av stress
I detta kapitel kommer vi redovisa och analysera för det empiriska material från de kvinnliga respondenterna som vi anser är rimliga för att svara på våra frågeställningar, Hur upplever studenterna stress? Hur hanterar studenterna stress?
Gemensamt för de kvinnliga respondenterna är att de alla svarar personligt och ibland även känslomässigt på de frågor vi ställt. På frågan vad man upplever när man är stressad så svarar de kvinnliga respondenterna enat, alla svarar att stressen yttrar sig i fysisk form.
Kvinna 1
”/../ ont i magen och hög puls”
Kvinna 3
”/../ det leder till ångest, jag får hugg i bröstet, känns som att någon sitter på min bröstkorg/../”
Att kvinnorna dels svarar så öppet och ärligt på frågorna kan ses som en del i vårt habitus som gör det okej för kvinnor att prata mer öppet om fysiska problem såsom svagheter i samband med stress. Å andra sidan kan det vara den pågående förändringen i samhällets strukturer som gör det enklare för oss, män som kvinnor att hantera och uttrycka sina känslor mer öppet. Tabut kring psykisk ohälsa börjar sakta försvinna ur samhällets strukturer ju mer vi pratar om det och ju fler kampanjer som görs om det. Bourdieu menar att vårt habitus inte är beständig, den är i ständig rörelse, vi börjar internalisera samhällets nya strukturer, därav
19 börjar normer kring hur vi känslomässigt uttrycker oss kring stress och psykisk ohälsa
förändras.
Undersöker vi vidare kan vi se gemensamma samband mellan de svar vi fått från kvinnorna hur de hanterar och upplever stress och om det är något som påverkar respondenterna positivt eller negativt. Kvinna 1 menar att i situationer då hon känner starkast stress är,
Inför en tentamen, om jag skulle försova mig därför har jag alltid två larm ställda på olika enheter! Även när jag ska hinna till olika destinationer typ som om jag ska till universitetet och fastnar i en bilkö, det ger mig sådan otrolig stress genom att jag får ont i magen och hög puls /../
Kvinna 2 uppger,
“När jag tappar kontrollen, plugget kan vara stressigt, jag stressar lätt upp mig inför en tentamen, man vet inte vad som kommer att komma. Jag blir stressad när jag inte vet vad som
kommer att bli av en situation /../”
Och kvinna 3,
”/../stressen är alltid brutal inför en tentamen och inlämning, har nog en ganska hög prestationsångest på mig själv samt att jag även lider av lite ångest från och till och inte
känner mig tillräcklig /../”
Kvinnorna uppger också att de till största del upplever stress som negativt. På frågan om hur man ser stress, som positiv eller negativ.
Kvinna 2 svarar,
På ett sätt positivt för jag vet att jag kan få mycket gjort när jag tar mig an det jag ska, men ändå något som jag ändå inte vill ska vara något positivt. Så beroende på kan det
vara positivt och även negativt.
20 Och kvinna 3 svarar,
Negativt, negativt, negativt. Finns ingen positiv påverkan med stress, jag upplever mig nästan sjuk när jag känner mig stressad och det som gör mig allra mest stressad är studierna. Att inte känna sig som sagt tillräcklig och bli jämförd med massa andra
studenter.
Att vi får svar likt dessa av alla de kvinnliga respondenterna kan förklaras genom Bourdieus habitus. Från tidig ålder internaliseras sättet att vara kvinna eller man, vi har fått lära oss vad som är accepterade sätt att reagera på i olika situationer. Vidare kan vi tänka oss att det är ett kvinnligt attribut att dels svara mer ärligt på känslomässiga frågor, som denna ovan, om man upplever stress som något positivt eller negativt. Kvinnorna svarar som de gör på grund av att det är mer vedertaget i den samhälleliga kontexten att kvinnor ska vara stressade, men det är också mer accepterat att som kvinna både svara mer känslomässigt och att uttrycka mer känslor. Som vi i detta fall kan konstatera att de gjort.
Alla kvinnor uppger även att de hanterar stressen genom att prata med familj, kompis, partner eller utomstående. Vad vi alltså kan kalla för känslomässigt stöd som hanteringsmetod. De använder sig även av strategier som fysisk aktivitet. De fyra kvinnliga respondenterna svarar på frågan om vilka metoder de använder för att minska sin stress eller hantera den på
liknande sätt. Kvinna 1,
“Försöker alltid ha ordning och reda, går till gymmet eller tar en promenad men en podcast i öronen. Ringer och pratar med min bästa vän.”
Kvinna 4 svarar,
“Jag går och pratar med en terapeut, försöker reda ut det jag känner typ. Men försöker också prata med min sambo och familj så att de vet att jag har mycket press på mig.”
Att de kvinnliga respondenterna svarar så som de gör kan man utifrån Bourdieus teori om den manliga dominansen, förstå som att det är en del av det normaliserade strukturerna i
21 samhället som gör det accepterat att kvinnor uttrycker sig mer känslomässigt. Dessa
strukturer normaliserar också för att det är okej för kvinnor att prata med andra om sina bekymmer. Bourdieu menar att det kvinnliga könet redan från början uppfostras till att vara på ett visst “kvinnligt” sätt. Det anses som kvinnligt att hantera sin stress genom
känslomässigt stöd. Att prata med utomstående för att reda ut sina egna känslor och
funderingar. För män till exempel är det ett oerhört mer tabubelagt ämne. Dessa “kvinnliga”
sätt att vara och bete sig på beror på strukturer som funnits i samhället under en väldigt lång tid. På så sätt sätter det sig från tidig ålder i vårt habitus hur vi handlar accepterat utifrån det kön vi har.
Kvinnornas svar på vad de tänker när de hör begreppet stress är genomgående känslomässigt baserade. Frågan är ställd så att det kan tolkas och således också besvaras på olika sätt.
Kvinna 4 svarar,
”Ångest, hjärtklappning och dåligt mående /../”
Kvinna 3 svarar,
”Panik, mycket tårar, tryck över bröstet”
Övriga svarade liknande, med att rada upp olika fysiska och psykiska besvär som vi tolkar som självupplevda. Detta kan vi med Bourdieus teori kring habitus förstå som att kvinnorna internaliserats i att det är socialt accepterat att uttrycka sig känslomässigt och personligt.
Av ovan utdrag ur intervjuerna kan vi konstatera att det gemensamt för kvinnorna är att de är väldigt medvetna om sin stress, och hur de hanterar den. I intervjuerna så svarar de på
frågorna med egna erfarenheter och genom hur vilka känslor de känner i olika situationer.
Stressen yttrar sig till viss del fysisk men verkar existera även i psykisk grad. Kvinnor anses även mer emotionella än män vilket kan ge sig uttryck i könsskillnader i form av att kvinnor gärna pratar ut om sitt mående kring stress och hur det påverkar deras mående. Detta ligger i linje med det som Bourdieu uttrycker i sin bok “Den manliga dominansen” (1999) att kvinnorna är uppfostrade till att vara på ett visst kvinnligt sätt. Det i sin tur skapar osynliga regler för hur man får handla och röra sig i det sociala rummet. Dessa regler som tillskrivs de olika könen gör att vissa kan göra saker utan att ifrågasättas för det. I detta menas det inte ifrågasätts när kvinnorna i detta sammanhang svarar utifrån sina egna känslor. Hade de
22 däremot svarat sakligt eller faktabaserat hade man ansett det som “kallt”. Bourdieu menar att det symboliska våldet inte är något som medvetet utförs, att det är strukturer som
förkroppsligas genom handlingar. Han menar att den dominerande gruppen har kontroll över övriga gruppers tankar och rörelsemönster. I detta fall kan vi anta att som vi ovan skrev, kvinnor som hade svarat faktabaserat på frågan hade ansetts ”kalla” och fått sanktioner av samhället, för att de inte följer rådande strukturer. Strukturer som bygger på ett patriarkalt samhälle, det blir alltså omärkt ett symboliskt våld för kvinnan att svara på detta sätt, för att det i våra habitus är inpräntat att den kvinnliga rollen ska vara mer känslostyrt och
känslosam.
5.2 Mäns hantering och upplevelse av stress
I detta kapitel kommer vi redovisa och analysera för det empiriska material från de manliga respondenterna som vi anser är rimliga för att svara på våra frågeställningar, Hur upplever studenterna stress? Hur hanterar studenterna stress?
Gemensamt för de fyra männen var att alla på något sätt svarade att de själva valde att inte hamna i situationer där stark eller negativ stress kunde upplevas, för att det inte gynnade dem.
De alla såg på stressen som något sakligt som bara var att tänka bort i situationer där den uppenbarade sig. På frågan om hur de upplever stress får vi svar som,
Man 2,
”Jag blir skakig och ofokuserad”
Och Man 3 svarar,
”Jag svettas och blir skakis, känner att pulsen stiger”
Vidare på frågan hur de undviker stressen så får vi svar som, Man 2 svarar,
”/../Jag försöker tänka att stress inte gynnar mig positivt utan snarare tvärtom, desto lugnare och mer sansad jag är desto bättres resultat får jag i slutändan /../”
23 Man 3 svarar,
”Tänker att stressa upp dig inte gynnar sig för mig, andas lugnt /../”
De manliga respondenterna svarar alltså att de upplever stress som fysiska symptom. Men att de i situationer där de vet att stress kan uppenbara sig trycker bort känslan genom att tänka att den inte gynnar dem. Detta kan förklaras genom Bourdieus begrepp könshabitus, dessa män har internaliserat samhällets strukturer om att män ska visa sig starka och hårda utåt. Att stress, känslor och psykiska problem är tabu att utåt prata om. Att de därmed uppger att de trycker undan känslor som är jobbiga eller som enligt dem inte “gynnar” dem positivt är stereotypiskt manligt. När de riskerar att utsättas för sociala sanktioner om de bryter mot de samhälleliga normer och strukturer för hur män känslomässigt ska vara och agera är det helt enkelt lättare att trycka undan det som riskerar att kännas känslomässigt jobbigt.
Vidare så vill vi uppmärksamma svaren på Upplever du att stress är positivt eller negativ? Vi kan även här konstatera att männen svarar sakligt och faktabaserat. Man 2 i detta fall svarar något mer personligt än övriga.
Man 1 svarar,
”Lite stress är bra för att öka fokuset, och för att lära sig saker. Oftast påverkas jag inte negativt av stress då jag vet att det alltid kommer lösa sig i slutet /../”
Man 2,
”Mest negativt, i form av att jag tappar mycket av mitt fokus på vad jag håller på med där och då”
Att man 1 i detta fall talar om att han oftast inte påverkas av negativ stress för att trycker bort de känslorna med tankar som att det ändå kommer lösa sig i slutändan, kan vi tolka som att han möjligen tycker det är svårt att svara ärligt på känsliga frågor på grund av intervjuarens kön. För att hålla uppe fasaden gentemot kvinnorna av att vara en man, att inte visa sig svag.
Detta är också en del av oss i våra habitus, det stereotypiska manliga är inte att prata om hur man känner, eller sina svagheter, då absolut inte gentemot det andra könet. Strukturer säger att männen ska visa sig starka och sakliga i sina tankar.
24 Vidare för att ta reda på hur de manliga respondenterna hanterar och hur medvetna de är om sina hanteringssätt på stress, så svarar de på frågan Hur gör du för att hantera och minska din stress? Alla de fyra männen svarar liknande på båda frågorna, att de antingen använder sig av fysisk aktivitet eller egen tankeverksamhet som strategi. Där man 1 svarar,
”Om jag är stressad så försöker jag tänka positivt, eller tänka att det går över snart”
Man 4 svarar,
”Jag tränar och är aktiv”
Att männen svarar som de gör på dessa frågor när vi försöker ta reda på om de har några specifika metoder för att minska eller hantera den stress de upplever så får vi svar som tränar och är aktiv, fysisk aktivitet ses som en manligare strategi. Att också reda upp i tankarna och känslorna själv som man 1 i detta citat tenderar att svara kan också ses som manligt. Vi kan tänka oss att de är präglade av sina habitus som styr deras interaktion med omvärlden. För att inte riskera att utsättas för sociala sanktioner så hanterar de sina känslor själva, att riskera att visa sig svag eller komma in på känslomässiga samtal skulle Bourdieu mena att deras habitus håller dem ifrån.
De fyra män vi intervjuat i vår studie har också svarat på frågan vad de tänker när de hör begreppet stress sakligt och faktabaserat, se citat nedan. Detta kan man med Bourdieus teorier förklara, om att männen har en heder att upprätthålla och att den symboliska kraften skapar en typ av omedveten inhägnad som visar sig genom sociala handlingar och tankemönster.
Likt detta när det blir tydligt att alla de medverkande männen upprätthåller den manliga fasaden genom att inte blanda in egna känslor i svar där frågorna kan tolkas både sakligt och känslomässigt. Dessa kvinnliga och manliga sätt att vara och agera är så inpräntade att de helt enkelt inte ens ifrågasätts eller tänks på.
Man 1 svarar,
“En folkhälsosjukdom där fler och fler blir drabbade.”
25 Man 3 svarar,
Att det är så otroligt många som lider av det och är drabbade av det konstant. Att det är ett samhällsfenomen som vi behöver göra något åt då många blir utbrända och inte
klarar av sina vardagliga sysslor på så vis.
Övriga svarade på liknande sätt.
5.3 Könsskillnader
I detta kapitel kommer vi analysera det empiriska materialet när det kommer till könsskillnader utifrån de svar vi fått och som vi anser är rimliga för att svara på frågeställningen, Finns några skillnader på hur kvinnliga respektive manliga studenter upplever och hanterar stress?
Gemensamt för både de kvinnliga och manliga deltagarna i studien är att de svarar på att de upplever stress med fysiska symptom. Till exempel svarar kvinna 1,
”/../ ont i magen och hög puls”
Och Man 3 svarar,
”Jag svettas och blir skakis, känner att pulsen stiger”
Gemensamt tycks alltså vara att upplevelsen av stress, oavsett man eller kvinna är fysiska.
Männen uppger dock att det inte upplever stress så ofta för att de trycker bort känslor de vet inte gynnar dem.
Om vi vidare tittar på könsskillnader i hur de manliga respektive de kvinnliga respondenterna hanterar sin stress kan vi konstatera att hanteringsstrategierna ser annorlunda ut beroende på kön. Kvinnorna är inte bara väldigt medvetna om hur de ska hantera och minska sina
stressymptom, de tycks använda sig av fler, men också fler olika strategier i sin hantering i jämförelse mot männen.
26 Kvinna 3 svarar,
“Oftast pratar jag ofta med mamma, gärna flera gånger om dagen. “
Kvinna 4 svarar,
Jag har precis börjat att meditera varje morgon i 20 minuter innan jag startar dagen, det tycker jag hjälper en hel del. Och även som jag sa att komma ut och få friskluft en stund
varje dag, Ringa ett samtal till en kompis kan också hjälpa.
Männen å andra sidan svarar alla liknande, antingen använder de sig av fysisk aktivitet, eller tankeverksamhet för att trycka undan stressen. Man 2 svarar till exempel,
“/../ Försöker tänka att stress inte gynnar mig positivt utan snarare tvärtom. Och desto lugnare och mer sansad jag är desto bättre resultat kommer jag att få i slutändan.”
Dessa svar kan vi också förstå på så sätt som Bourdieu menar att vi agerar manligt och kvinnligt. Män anses vara mer fysiska och inte lika känslomässiga i sina personligheter i jämförelse med kvinnor som anses styras av känslor. Att kvinnorna då hanterar sin stress med hjälp av känslomässigt stöd, som att ringa mamma eller en vän är internaliserat i dem. Män däremot använder sig av fysisk aktivitet eller tankar, de tycks alltså inte vara lika verbala kring sina känslor, vilket också ligger i linje för vad Bourdieu menar med vilka strukturer vi bär med oss genom vårt habitus. Vad som är synbart här är att även de kvinnliga
respondenterna menar att de använder sig av fysisk aktivitet som en delmetod för att hantera sin stress. Kvinnorna tycks kombinera flera metoder, även sådana som anses mer manliga.
Kan detta bero på att samhälleliga strukturer tenderar att börja förändras i det samhälle vi idag lever i, våra habitus är i ständig rörelse, vilket vi kan se i svaren på denna fråga där kvinnorna till viss del frångått det som anses helt kvinnligt som hanteringsstrategier.
Vidare kan vi konstatera att männen också tenderade till högre grad att svara faktabaserat på frågorna kring vad de tänkte på när de hörde ordet stress och att de svarade att de försökte att inte utsätta sig för situationer där de behövde uppleva negativ stress och gjorde de det så försökte de trycka stressen ifrån sig. Till skillnad från kvinnorna som svarade mer personligt
27 och känslomässigt på frågorna. Exempelvis svarade Kvinna 3 på frågan om vad hon tänkte när de hörde begreppet stress,
“PANIK! mycket tårar… tryck över bröstet.”
Medan man 1 på samma fråga svarar,
“En folkhälsosjukdom där fler och fler blir drabbade.”
Att vi fått olika typer av svar kan vi förstå utifrån att vi har med oss olika erfarenheter i våra habitus. Detta kan vi alltså tro, att männen agerat utefter normer och strukturer som tillges det manliga könet, män ska inte visa sig känslomässiga och de ska agera mer sakligt. Medan den kvinnliga rollen tillhör attribut som känslor och personligt. Att männen då i intervjuerna säger att de trycker bort stresskänslan och undviker den medan kvinnorna på ett större plan pratar om att de pratar om känslorna med andra kan vi koppla till Bourdieus habitus och könshabitus. Att vara man eller kvinna är en social struktur som sätter sig i våra habitus och på så sätt gör att vi agerar och svarar kvinnligt eller manligt.
28
6. Slutsatser och diskussion
I detta avslutande kapitel så presenteras slutsatser som kunnat göras utifrån analysen och resultatet av vårt empiriska material. Kapitlet delas upp i två teman. Tema ett presenterar slutsatser utifrån våra frågeställningar. I tema två diskuterar vi slutsatserna i relation till tidigare forskning och under rubriken framtida forskning så redogör vi för frågetecken som dykt upp under vår studies gång och ger förslag på hur kommande forskningar inom samma område möjligtvis skulle läggas upp.
6.1 Slutsatser i relation till frågeställningarna
Så hur kan vi då förstå empirin utifrån våra frågeställningar?
● Hur upplever studenter vid Örebro universitet stress?
● Hur hanterar studenterna stress?
● Finns det några skillnader på hur kvinnliga respektive manliga studenter upplever och hanterar stress?
Vi kan efter analys av resultatet dra slutsatsen att stress upplevs av alla de studenter vi intervjuat under studiens gång. Att de oavsett kön upplever stressen som mest fysisk men även då och då psykisk kan vi säga. Att de har olika strategier för att hantera stress, både genom fysisk aktivitet, genom känslomässigt stöd och att trycka de jobbiga känslorna undan kan vi också konstatera.
Vi kan utifrån de personer vi har intervjuat dra slutsatsen att det inte finns några skillnader i hur man upplever stress, de oavsett kön förklaras det som fysiska symptom, som ont i magen eller ofokuserade tankar. Vi kan däremot utifrån den insamlade empiri dra slutsatsen att det finns skillnader i vilka strategier kvinnliga respektive manliga studenter använder för att hantera stress. Kvinnorna tenderade till att uppleva en högre stressnivå än männen och hanterade den genom både fysisk aktivitet och genom att prata om känslorna med både nära och kära samt utomstående, exempelvis en psykolog. Männen å andra sidan uppgav inte att de upplevde lika mycket stress som kvinnorna, och att de hanterade den genom att trycka undan den, eller att helt enkelt inte utsätta sig för situationer där negativ stress upplevdes.
Kvinnorna tycks således vara mer medvetna om hur de hanterar sin stress än männen över lag.
29 Faktum är följaktligen att vår empiri har gett oss en djupare förståelse för hur studenter vid Örebro Universitet hanterar och upplever stress. I denna kan vi också se skillnader beroende på kön vilket var vårt syfte att undersöka.
6.2 Diskussion
Resultatet av studien bekräftar till stor del både våra egna tankar innan studien och resultatet från tidigare forskning. Kvinnorna svarade till högre grad att de upplevde en stark negativ känsla av stress och också upplevde sig mer stressade (jfr. Harutyunyan et al. 2020 & Graves et al., 2021). Trots att de män vi intervjuat tillhört en äldre åldersgrupp kan vi inte se
tendenser till det mönster som Jones et al. (2016) har i sin studie att de äldre icke traditionella manliga studenterna tenderar till att uppleva mer stress till följd av normer kring hur en man ska vara. En av de fyra männen vi intervjuade upplevde sig stressad till följd av ekonomin hemma och kände sig ansvarig för att få det ekonomiska att fungera när sambon var arbetslös.
Detta kan vi se likheter med Jones et al. (2016) när de diskuterar kring hur de män över 25 år förväntas vara försörjande för familjen, samt att dessa män under studietiden inte klarar av att leva upp till de ideal som finns för det manliga könet.
Vår insamlade empiri gör det möjligt att dra slutsatsen att kvinnorna tycks ha fler strategier för att hantera sin stress, som fysisk aktivitet och samtala med nära och kära. I jämförelse med männen som tenderar att trycka undan stressen eller undvika den. Vi kan konstatera att i vår analys tycks kvinnorna använda sig av fler strategier precis som både Graves et al. (2021) och Jones et al. (2016) studier har resulterat i. Den senare har dessutom skrivit ut att det är på grund av socialisationen strategierna ser olika ut könen emellan. Vilket vi med hjälp av Bourdieus begrepp habitus också kunnat förstå.
Efter våra intervjuer har vi också reflekterat över hur mycket lättare det var för de
medverkande kvinnorna att tala om känslor. Männen var mer sakliga och faktabaserade i sina svar, vilket ligger helt i linje för resultatet i studien Gaia Celeste (2013) utfört. Där de
konstaterat att kvinnor har lättare för att tala känslomässigt och att männen undviker det för att de inte vill utsättas av sanktioner från samhället. Detta skulle också kunna förklaras med att vi som intervjuare är kvinnor och det därmed är enklare för de kvinnliga respondenterna att öppna sig för oss jämfört med de manliga.
30 Ytterligare en reflektion vi har är utifrån ett mönster vi ser i vår studie är att de kvinnor som valde att ställa upp i intervjuer studerade inom det sociala, humaniora och männen främsta inom ekonomi och idrott. Utifrån Bourdieus teori om habitus kan vi förstå detta som att det är förkroppsligade strukturer som sitter så djupt rotade i oss som gör att vi väljer som vi gör utifrån våra kön. Normen säger att kvinnor ska arbeta med socialt arbete och männen mer mot ekonomi, det internaliseras i våra habitus från att vi är små, vilket visar sig tydligt bland våra respondenter.
6.3 Framtida studier
Vi kan efter insamlad empiri förstå vårt studieresultat som att det ligger i linje med tidigare forskningsresultat inom området. Vi kopplar detta till individers habitus. Vi kan därmed tänka oss att tidigare forskning är gjord i samhällen som liknar vårt. Det intressanta skulle vara att jämföra resultat av liknande studier som gjorts på helt olika arenor och samhällen, för att se om olika socialisering och olika strukturer skulle påverka resultatet. För kommande forskning har vi också förslaget att undersöka om ålder och kön har något samband med upplevelsen av stress. Detta eftersom vi under studiens gång i diskussion kring resultatet har frågat oss om det är ålder eller kön som är orsaken till resultatet, eftersom de män vi intervjuat till högre grad har varit äldre än 25 och kvinnorna yngre. Den yngre mannen tenderade att svara på frågorna annorlunda än de andra männen. Kan det vara ytterligare en orsak till hur man hanterar och upplever stress? Ytterligare en intressant ingång till den framtida forskningen är att involvera individer som upplever en annan könsidentitet än det biologiska könet, eller individer som identifierar sig som icke-binär, om det finns skillnader i hur de hanterar oh upplever stress gentemot rådande könsnormer. Vad som också skulle vara av relevans i kommande forskning inom ämnet är att ta upp stress i relation till klass. För att se om ekonomisk stress man upplever kan härledas från mer än den enskilda individens inkomst, i detta fall om studenterna kan känna en ekonomisk trygghet från föräldrar eller partner om ekonomisk hjälp.
Referenser
1177.se (2018) Stress. Hämtad 2021-10-11 Från Https://Www.1177.Se/Orebrolan/Liv-- Halsa/Stresshantering-Och-Somn/Stress/
Laufer, A. & Shechory Bitton, M. (2021), Gender differences in the reaction toCOVID- 19,Women&Health,61:8,800-810,Doi:10.1080/03630242.2021.1970083
Bourdieu, P. (1999), Den Manliga Dominansen, Göteborg: Daidalos
Bourdieu, P. (2000), Pascalian Meditations, Stanford: Stanford University Press, (Utdrag på 17 Sidor)
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga Metoder. (Andra Upplagan). Stockholm: Liber Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga Metoder. (Tredje Upplagan). Stockholm: Liber Folkhälsomyndigheten (2018) Psykisk Ohälsa Bland Högskole- Och Universitetsstudenter Kan Förebyggas. Hämtad 2021-10-11 Från
Https://Www.Folkhalsomyndigheten.Se/Publicerat-Material/Publikationsarkiv/P/Psykisk- Ohalsa-Bland-Hogskole--Och-Universitetsstudenter-Kan-Forebyggas/?Pub=53659 Folkhälsomyndigheten (2020) Psykisk Hälsa- Hur Mår Vi I Sverige. Hämtad 2020-10-11 Från Https://Www.Folkhalsomyndigheten.Se/Fokus-Psykisk-Halsa/Vad-Ar-Psykisk- Halsa/Psykisk-Halsa--Hur-Mar-Vi-I-Sverige/
Folkhälsomyndigheten (2021) Stress. Hämtad 2021-10-11 Från
Https://Www.Folkhalsomyndigheten.Se/Folkhalsorapportering-Statistik/Tolkad- Rapportering/Folkhalsans-Utveckling/Resultat/Halsa/Stress/
Försäkringskassan (2020) Sjukfrånvaro I Psykiatriska Diagnoser. Hämtad 2021-10-11 Från Https://Www.Forsakringskassan.Se/Wps/Wcm/Connect/E12b777c-E98a-488d-998f-
501e621f4714/Sjukfranvaro-I-Psykiatriska-Diagnoser-Socialforsakringsrapport-2020- 8.Pdf?MOD=AJPERES&CVID=
Gaia Celeste, A. (2013) The role of gender stereotypes in the social acceptability of the expression of intimacy, The Social Science Journal, 50:4, 591-
602, DOI: 10.1016/j.soscij.2013.08.006
Graves, B. S., Hall, M. E., Dias-Karch, C., Haischer, M. H., & Apter, C. (2021). Gender Differences In Perceived Stress And Coping Among College Students. PLoS One, 16(8) Doi:Http://Dx.Doi.Org/10.1371/Journal.Pone.0255634
Harutyunyan, A. Musheghyan, L. & Hayrumyan, V. (2020). Gender differences in perceived stress level among undergraduate students in Armenia. European Journal of Public Health, 30 Doi: http://dx.doi.org/10.1093/eurpub/ckaa166.1028
Hjärnfonden (2017) Stressrelaterad Ohälsa Ett Växande Problem. Hämtad 2021-10-11 Från Https://Www.Hjarnfonden.Se/2017/12/Stressrelaterad-Ohalsa-Ett-Vaxande-Problem/#
Jones, K., B.S., Mendenhall, S., B.S., & Myers, C. A., PhD. (2016). The effects of sex and gender role identity on perceived stress and coping among traditional and nontraditional students. Journal of American College Health, 64(3), 205-213. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/07448481.2015.1117462
Myndigheten För Ungdoms- Och Civilsamhällesfrågor. (2015). När Livet Känns Fel: Ungas Upplevelser Kring Psykisk Ohälsa. Stockholm.
Svenska Akademiens Ordlista, SAOL (2015) Genus. Tillgänglig:
Https://Svenska.Se/Tre/?Sok=Genus&Pz=1
Tegström, E. & Schreiber, D. (2020) Informations- och utbildningsmaterial angående GDPR – För studenter. Örebro: Örebro Universitet
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska Principer. Hämtad 2021-10-11 Från
Https://Www.Vr.Se/Download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetis ka
Vgregion.Se, Institutionen För Stressmedicin ISM (2016) Definition På Stress. Hämtad 2021- 10-18 Från Https://Www.Vgregion.Se/Ov/Ism/Stress--Rad-Och-Behandling/Vad-Ar-
Stress/Definition-Pa-Stress/
