I det här kapitlet kommer den metod vi använt för att komma fram till svar på våra
frågeställningar, samt motivering till vilka och varför valen gjorts presenteras. Till en början kommer valet av kvalitativ studie med intervjuer som metod för insamling av datamaterial att diskuteras. Sedan kommer en redogörelse av intervjuguiden och hur denna har använts. Efter det följer en förklaring till urvalet och genomförandet av datainsamlingen. Sedan kommer en beskrivning kring bearbetningen och analysen av materialet och till sist etiska
hänsynstaganden samt tillförlitligheten för studien.
4.1 Datainsamlingsmetod
Då studien syftar till att förstå hur universitetsstudenter vid Örebro universitet hanterar och upplever stress och om det kan finnas könsskillnader inom dessa så passar den kvalitativa intervjumetoden bäst. Det för att respondenterna på ett nyanserat sätt skulle kunna beskriva och förmedla sina upplevelser och tankar om stress, vilket inte skulle vara möjligt i samma utsträckning med till exempel en kvantitativ enkätundersökning. Bryman (2018) förklarar att den kvalitativa metoden syftar mer till att förstå och analysera ord jämfört med den
kvantitativa metoden som fokuserar på siffror (s.454).Bryman (2011) poängterar vikten av att som kvalitativ forskare “Se världen med deras ögon” (s.372). Vidare tar han upp att den kvalitativa metoden vill skapa förståelse för den sociala verkligheten och hur respondenterna i en viss miljö sätter ord på den verkligheten (s.455). Denna datainsamlingsmetod lämpar sig bra, eftersom respondenterna i semistrukturerade intervjuer själva kan sätta ord på sina känslor och tankar och de upplevelser som är relevanta för frågeställningarna som ligger till grund för vår studie. Vidare så ger den semistrukturerade tekniken en viss flexibilitet i
intervjuguiden och respondenterna ges möjlighet att ta sidospår från guiden. Respondenterna får utrymme att sätta ord på det som de tycker är lämpligt eller nödvändigt för att förstå svaret och känslorna (jfr. Bryman, 2018, s.563).
13
4.2 Intervjuguide
Det empiriska material som samlats in i denna studie genom semistrukturerade intervjuer bygger på en intervjuguide där frågorna ställdes i samma ordning till samtliga informanter (se bilaga 1) som är kategoriserad utifrån sju valda teman. Dessa teman är bakgrundsfrågor, social interaktion, välmående och socialisation, framtid, upplevelse och hantering av stress samt avslutning är vald för att täcka in det områden vår studie är syftad till att förstå.
Intervjuguiden har formgivits med flexibilitet i åtanke, detta för att avstå från att begränsa respondenterna för mycket, men för att fortfarande ha en ram för intervjuerna.
Det första temat, bakgrund är dels för att mjukstarta intervjun och göra respondenten
bekvämare i situationen, dels för att dessa svar är av relevans för vår studie, eftersom syftet är att undersöka könsskillnader i uttryck av stress på studenter. Det andra temat social
interaktion handlar om att förstå respondenternas umgänge och interaktionen med
omgivningen. Den tredje rubriken syftar till att fråga hur respondenten gör för att må bra. Det fjärde temat framtiden, är frågor som är till för att förstå hur respondenterna ser på framtiden, om det är något som får dem att bli stressade eller om framtiden är klar. Det femte temat, upplevelse är för att respondenten själv ska få sätta ord på hur den upplever stress i vardagen och i vilka situationer. Tema sex, hantering är för att ta reda på hur respondenterna själva anser sig hantera situationer där de upplever stress. Det sista temat är bara för att
respondenterna ska få en möjlighet att tillägga sådant de tycker passar in i studien men som de inte fått möjlighet att uttrycka.
4.3 Urval
Urvalet av respondenter som gjorts i den här studien är målstyrt. Detta innebär att de respondenter som medverkar är utvalda på vissa kriterier som gör det möjligt för oss att kunna besvara de forskningsfrågor vi ställt upp. Eftersom vi valt att fokusera på studenter vid Örebro Universitet är urvalet begränsat till denna grupp, på så sätt också målstyrt (jfr.
Bryman, 2018, s.498). Respondenterna valdes ut efter kön, detta eftersom målet är att intervjua lika många män som kvinnor för att i analys ha möjlighet att göra en rättvis jämförelse mellan könen. De hittades via “dom kallar oss studenter” vilket är en Facebook
14 grupp för studenter vid Örebro Universitet, där vi publicerade ett inlägg och frågade om det fanns intresse att delta i studien.
Varför målgruppen studenter vid Örebro Universitet är vald är dels för att de tillhör den arenan vi själva rör oss på. Men också för att studenter är kända för att ha ett hektiskt liv med många komponenter som ska balanseras i vardagen, dels studier, umgängeskrets samt att många arbetar vid sidan av för att få ekonomin att gå ihop. Till sist ytterligare en anledning, många studier har gjorts inom arbetslivet där man kan konstatera att kvinnor i större
utsträckning är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa än män. Därav lämnas en kunskapslucka i forskningen, kan man se en skillnad redan på universitetsnivå?
4.4 Genomförande av intervjuer
Det empiriska materialet inhämtades genom kvalitativ metod och åtta enskilda intervjuer genomfördes med studenter vid Örebro Universitet för att förstå studenternas olika tankar, känslor och erfarenheter kring området stress på universitetsnivå. Fyra kvinnor respektive fyra män ingick i studien vilket vi ansåg var av relevans för att få en jämförelse mellan könen i hanteringen och upplevelsen av stress.
För att studenterna skulle känna sig bekväma vid intervjutillfället fick de själva välja hur de ville att intervjun skulle äga rum. Sex av intervjuerna genomfördes via zoom eller telefon i form av Facetime med tanke på smittspridningen av Covid-19. De övriga två ville hellre träffas fysiskt på universitetsområdet i ett bokat grupprum. Vi valde att dela upp intervjuerna så bara en av oss deltog och intervjuade. Innan intervjuerna påbörjades pratades det först lite allmänt för att få respondenterna att känna sig trygga och avslappnade i situationen för att därefter förklara syftet med studien och redogöra för Vetenskapsrådets (2002) fyra etiska huvudprinciper; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Samtliga respondenter gav sitt samtycke till att bli intervjuade och berättade utförligt om sina erfarenheter kring hur stress påverkade dem. Respondenterna var mellan åldrarna 20–30 år och intervjuerna varade mellan 40–60 minuter som genomfördes med hjälp av intervjuguiden (Bilaga 1). Kvalitativa intervjuer spelas oftast in på band under pågående intervju. Vi valde att föra anteckningar om det som framkom under intervjun i stället. Därför
15 kan kvaliteten komma att påverkas genom att man ej kan gå tillbaka och lyssna på vad som sades ordagrant (Bryman, 2011, s.428).
4.5 Bearbetning och analys av datamaterial
Efter utförda intervjuer så bearbetades materialet, vi skrev ordagrant ut svaren vi fått, när vi under intervjuerna skrivit stödord för att hinna anteckna. Samtliga åtta intervjuer bearbetades i sin helhet för att information inte skulle gå̊ förlorad. Vi valde att bearbeta materialet så fort som möjligt efter avslutad intervju då all information vi fått från våra respondenter
fortfarande fanns färskt i minnet. Detta utfördes av den som varit ansvarig för intervjun.
De koder vi valde att fokusera på kom vi fram till gemensamt från de teman vi såg i sin helhet i intervjuerna. Vi valde att kategorisera intervjuerna genom specifika ord och se över upprepade mönster som framkom i respondenternas svar. Till exempel om man valt att ta ut fullt CSN eller inte blev en kod. De kategorier som hade liknande eller en snarlik innebörd utgjorde tillsammans ett omfattande tema. Vi försökte att bryta ner texten i sin helhet genom att förenkla den bearbetade texten genom att utesluta överflödiga uttryck så som skratt, harklingar och hostningar samt skratt, vilket ledde till en mer sammanhängande text. I fall där vi ansåg att dessa skratt eller harklingar var av betydelse bevarades det (jfr Bryman, 2011 s.
244–246).
4.6 Etiska hänsynstaganden
Under intervjutillfället med respondenterna har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) fyra etiska huvudprinciper.
Bryman (2011) förklarar de fyra huvudprinciperna på följande sätt:
Informationskravet: Respondenterna ska informeras om studiens syfte och att deras deltagande är frivilligt och de kan avbryta när som helst.
Samtyckeskravet; Samtliga deltagare har själv rätt att bestämma över sin medverkan. Om någon är minderårig krävs godkännande från vårdnadshavare.
Konfidentialitetskravet; Känsliga uppgifter ska behandlas konfidentiellt. Personuppgifter ska
16 förvaras så obehöriga inte kan komma åt dessa uppgifter.
Nyttjandekravet; Innebär att de uppgifter som samlas in under intervjuerna endast får användas i forskningens ändamål (s.132).
Studenterna informerades om dessa fyra principer vid förfrågan om att delta i studien och innan intervjun påbörjas informeras tydligt och klart syftet med studien och därefter samlas det in ett undertecknat skriftligt samtycke från deltagarna att delta i studien. Enligt
”informations- och utbildningsmaterial angående GDPR” (2020), behöver ett studentarbete normalt sett endast ett samtycke när man informerar respondenterna vilka uppgifter vi vill samla in, vad de ska användas till och av vem/vilka samt hur länge uppgifterna ska användas.
Muntlig information delges om att deltagandet i studien bygger på frivillighet och att respondenterna har rätt att avbryta sitt deltagande när de vill. Personliga uppgifter om respondenterna behandlas konfidentiellt och att deras bidrag enbart kommer att nyttjas i ett vetenskapligt syfte. Enligt konfidentialitetskravet är det viktigt att respondenterna inte kan identifieras, därav anonymiserar vi respondenterna i text genom hela studien för att inte röja deras identitet. Samtliga åtta studenter som samtyckt till att delta i studien var över 18 år och vi behöver därmed inte skicka samtyckesbrev till vårdnadshavare för underskrift. Studenterna erbjuds också att ta del av en sammanfattning av intervjun för att kunna ge eventuella
synpunkter och justeringar som behövs göras.
4.7 Studiens tillförlitlighet
För att stärka tillförlitligheten på studien har vi förhållit oss till fyra kriterier som Bryman refererar som de alternativa kriterierna som kan likställas med den kvantitativa forskningens begrepp; interna- respektive, externa validitet, reliabilitet och objektivitet. Tillförlitlighet i en kvalitativ studie kan eftersträvas med fyra begrepp, trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2018, s.465–467).
För att utföra en så trovärdig studie som möjligt har vi under intervjuernas gång ställt följdfrågor om det är något vi inte uppfattat eller förstått, detta för att säkerställa att
respondenterna förstås rätt. Ytterligare en sak för att öka på trovärdigheten av studien har vi i löpande text citerat respondenterna (jfr. Bryman, 2018, s.467). En faktor som kan ha påverkat trovärdigheten i studien, är att båda forskarna är kvinnor, vilket kan leda till att de manliga
17 respondenterna upplevde det jobbigare att svara trovärdigt eller ärligt på känslobaserade frågor under intervjuns gång. Överförbarheten från en såpass liten studie med endast åtta respondenter är svår att tillgodose, dels för att studien och intervjuerna är utförda i en viss social kontext. Men för att försöka tillgodose en sådan bred överförbarhet som möjligt har vi i studien bifogat intervjuguiden vi använt oss av, i den har vi försökt skapa breda frågor som ger fylliga intervjusvar, samt att vi försökt rekrytera respondenter i olika åldrar, från olika fakulteter (jfr. Bryman, 2018, s.468). Pålitligheten i studien har vi säkerställt på så sätt att vi i kapitlet “metod” gett en ingående beskrivning av tillvägagångssättet över studien (jfr.
Bryman, 2018, s.468). Det sista kriteriet om möjlighet att styrka och konfirmera är mer svår uppfyllt då precis som Bryman (2018) poängterar, är det i empirisk forskning svårt att nå objektivitet. Resultatet vi i studien fått beror på den teori vi valt att analysera empirin utifrån samt de frågor vi valt att ställa (jfr. Bryman, 2018, s.470). Vi har inte medvetet låtit
värderingar styra respondenter under intervjuerna eller resultatet.
18