I kapitel tre presenteras de teorier och begrepp vi tänkt knyta till uppsatsens empiriska material för att kunna förstå och analysera det. Vi har valt att använda oss av Pierre Bourdieus verk Den manliga dominansen och begreppet habitus för att i slutänden kunna tolka och analysera den empiriska data vi samlar in genom de semistrukturerade intervjuerna.
3.1 Pierre Bourdieu-Den manliga dominansen
I Den manliga dominansen (1999) som sociologen Pierre Bourdieu skrivit så redogör han för sin teori kring mäns makt över kvinnor, han menar att de patriarkala strukturerna och
handlingarna återkommer i olika sammanhang i miljöer och tider. Det betyder att dessa strukturer är så starka och reproducerade genom tiden att de lever kvar än idag och påverkar individers liv. Bourdieu menar att följden av de patriarkala strukturerna blir symboliskt våld (s.11).
Bourdieu menar att genus bara finns när män och kvinnor står i förhållande till varandra. Den symboliska kraften för genus praktiseras genom både indirekt och direkt tvång på kroppen.
Detta genom vad han kallar för osynlig inhägnad eller symbolisk inspärrning. Det är genom det symboliska våldet som mekanismer som begränsar handlingar för individen presenteras.
Dessa handlingar normaliserar den manliga dominansen. Han menar att det kvinnliga könet redan från början är uppfostrade att vara på ett visst “kvinnligt” sätt, som gör att de fortsätter vara förtrycka och instängda i en icke-dominerande grupp. Vidare menar Bourdieu på att det finns tydliga symboliska attribut som blir tydligt genom exempelvis klädsel, vilket historisk sett har varit väldigt mycket tydligare än idag, men som än är djupt inpräntat i vardagen för kvinnorna. Förr var det en tvingande struktur som fick kvinnan att bära kjol och skor med klack, det var det som ansågs vara kvinnligt. Den kvinnan som inte rättade sig efter dessa normer ansågs då i stället vara okvinnlig, vilket ledde till sanktioner. På den motsatta sidan däremot belyser Bourdieu hur hedern och moralen anknyter sig för att upprätthålla den manliga hållningen. Dessa osynliga regler som tillskrivs det manliga och kvinnliga resulterar att vissa kan göra eller inte göra saker och inte ifrågasättas för det (s.40–42).
10
3.1.1 Symboliskt våld
I boken tillämpar Bourdieu begreppet symboliskt våld på genusstrukturer. Definitionen på begreppet beskriver Bourdieu som
” /…/ ett milt, omärkligt våld som offren inte ser och som huvudsakligen utövas på rent symbolisk väg, via kommunikation och kunskap, eller, närmare bestämt, via misskännande, erkännande och i extremfallet känslor.” (s.11).
Han menar alltså att det symboliska våldet är ett våld olikt det fysiska på så sätt att det är ett osynligt våld som sker genom makt och dominans. Så legitimt att offret inte själva uppfattar det som våld. Våldet sker genom kommunikation och kunskap. Det symboliska våldet är inte något som medvetet utförs i stället handlar det om omedvetna strukturer som förkroppsligas genom praktiker och handlingar. Bourdieu menar alltså att det är ett omedvetet vardagsvåld som reproduceras genom individers handlingar. Han menar att det är den dominerande gruppen som har kontroll över alla gruppers tankar och rörelsemönster i samhället, att andra sätt att tänka eller vara är otänkbara och straffas med sanktioner. Den androcentriska
åskådningen på livet är det normala och den manliga ordningen behöver inte försvaras i den (s. 47–50).
3.1.2 Habitus
Habitus betyder att vi internaliserar, vi förkroppsligar den sociala världens strukturer och det lägger sig i vårt medvetande. Bourdieu (2000) menar att habitus fungerar som en avgränsning och påverkas av vår bakgrund, vart vi kommer ifrån, vårt språk och etnicitet vilket ligger till grund för vårt sätt att förstå och tolka vår värld och verklighet. Bourdieu menar att vi formas av sociala kategorier som blir strukturer i våra huvuden och på så sätt blir vi inte bara offer för strukturer utan vi blir också bärare av strukturer och sen agerar vi utefter dessa. På så sätt länkas aktör och struktur samman genom handling. Detta innebär att habitus ligger till grund för interaktionen med den sociala världen. Det är sociala regler och kunskaper som är lagrade i våra kroppar. Man är en produkt av socialisationen, vilket betyder att vårt habitus inte är beständig eller färdig, den är i ständig rörelse (s.148).
11
3.1.3 Könshabitus
Bourdieus begrepp könshabitus bygger vidare på begreppet habitus. Med könshabitus syftar Bourdieu specifikt på de normstrukturer som män och kvinnor föds in i. Bourdieu beskriver i boken “Den manliga dominansen” (1999) att,
”/.../ Könsuppdelningen tycks ingå i >>Tingens ordning>>, som man ibland säger om det som är normalt och naturligt /…/” (s.20)
Han menar att könsstrukturerna är oundvikliga att undkomma då det finns överallt, i de objektiva tingen såväl som i hela den sociala världen. Detta sker i förkroppsligad form i könshabitus. Precis som habitus så verkar könshabitus igenom system av perceptioner, tankar och scheman vi handlar efter. Detta reproducerar strukturerna genom tid och rum och
legitimerar den socialt konstruerade könsuppdelningen, det ses som det normala och självklara i och av samhället. Det är en mekanism som ligger så djupt i oss att utövandet av de inte märks, kvinnornas underordning sker inte medvetet, utan omedvetet i det tysta (s.20–
21).
3.1.4 Bourdieus teorier som analysverktyg för vår studie
Pierre Bourdieus teoretiska ramverk som vi ovan redogjort för kan för oss möjliggöra en förståelse av respondenternas upplevelser och hantering av stress. I analys kan vi med
Bourdieus begrepp habitus och symboliskt våld förstå hur och varför vi reagerar och hanterar stress på olika sätt. Symboliskt våld som kan förklara den icke-dominerade gruppens
tankemönster, i detta fall kvinnornas. Bourdieus övriga tankar i Den manliga dominansen (1999) kan hjälpa oss förstå hur kvinnliga attribut har blivit just kvinnliga och vice versa.
Hans teori i helhet bidrar med utifrån vår empiri en förståelse för hur och varför vi
reproducerar olika samhälleliga strukturer. Tidigare forskning (Jones et al., 2016; Graves et al., 2021) visar på att hanteringsstrategier för stress skiljer sig beroende på kön. Även att kvinnor tenderar till att använda sig av fler strategier än män. Med Bourdieus teoretiska ramverk skulle man kunna förklara detta med hjälp av begreppet habitus, att från när vi är små internaliseras att vara kvinnlig eller manlig, på så sätt lär vi oss hur vi ska reagera vid stress men även hantera den. Denna teoretiska analys kommer att i relation till
respondenternas svar fördjupas i kapitel 5.
12