Nationalekonomi är en institution inom samhällsvetenskapliga fakulteten och har ca 20 anställda lärare/forskare och ca 40 doktorander med finansie-ring. Som lärare och handledare anlitas också nationalekonomer som arbetar på andra institutioner, t.ex. Institutet för social forskning. Främst bland de disputerade är den manliga dominansen stor. Detta har institu-tionen försökt åtgärda bl.a. med en särskild forskarassistenttjänst för under-representerat kön.
De flesta studenter läser bara 20 poäng i ämnet. Detta har delvis att göra med ämnets relation till ekonomlinjen, där det är obligatoriskt med 20 poäng i nationalekonomi (ekonomlinjen ligger under företagsekonomiska institutionen). Av dem som tar 40 poäng fortsätter däremot de flesta till C-nivå. På A-nivå brukar det vara 400–600 studenter, på B-nivå ca 120 och på C-nivå ca 80. Könsfördelningen är ganska jämn, med något högre andel män på högre nivåer.
Sin fysiska hemvist har institutionen på två av de högre våningarna i uni-versitetets huvudbyggnad, Södra huset. Storföreläsningar för A-studenter äger rum i Aula Magna, en stor modern anläggning i anslutning till univer-sitetet, medan resten av undervisningen bedrivs i Södra huset.
5.1.1 Undervisning
Alla studenter går en och samma kurs i nationalekonomi, från A- till C-nivå. Valmöjligheterna, i form av moment inom huvudkursen, blir större på högre nivåer.
På A-nivån är kursen fördelad på två 10-poängare, en i mikroteori och en i makroteori. Undervisningen sker i form av storföreläsningar parallellt med gruppundervisning. Föreläsarna är disputerade, medan gruppundervisningen sköts av doktorander och timlärare. Gruppundervisningen består i början till stor del av att lösningar på övningar som studenterna gjort hemma gås igenom. Senare under terminen, under makrokursen, har den i stället for-men av seminarier där studenterna i grupper muntligt och skriftligt redo-visar läsning av litteratur och artiklar (kallas nedan A-seminarierna).
Huvudinslag i kurslitteraturen är en amerikansk lärobok för vardera momentet. På mikrokursen används dessutom för gruppundervisningen en lärobok med övningar, framtagen inom institutionen. För makrokursens seminarier används mest utomvetenskaplig litteratur: dels en utåtriktad bok av nationalekonomen Bo Södersten, dels en samling med artiklar ur dags-press, Ekonomisk Debatt m.m. Det är denna mer heterogena litteratur som studenterna ska läsa och redovisa under A-seminarierna (jfr s. 158).
Det är inte obligatorisk närvaro på något moment, men närvaron är ändå förhållandevis hög. En orsak är ett system som gör att studenterna får till-godoräkna sig närvaro och deltentor, s.k. duggor. En viss närvaro och viss poäng på duggor gör att man inte behöver besvara lika många tentafrågor.
Duggorna består ofta av kryssfrågor av vilka de flesta kräver logiskt tänkande, dvs. de rena faktafrågorna är inte i majoritet. Kryssfrågor före-kommer även på tentor, men där efterfrågas ofta korta skriftliga svar, dvs. inte essäsvar.
Den första terminen skriver studenterna alltså individuellt korta tentasvar och i grupp inlämningsuppgifter inom ramen för A-seminarierna.
Efter en A-kurs med grunderna i nationalekonomisk teori och vissa metodfrågor följer B-kursen som är metodinriktad och matematisk och kräver mer analys. Den inleds med ett moment i matematik (3 poäng) och ett i ekonometri (3 poäng). I stället kan den som tidigare läst matematik eller statistik välja doktrinhistoria, dvs. en översikt av nationalekonomins utveckling. Efter två fempoängare i mikro- respektive makroteori följer uppsatsmomentet som omfattar 4 poäng (se 5.1.2).
Även på B-kursen används föreläsningar kombinerade med grupp-övningar. En stor del av gruppundervisningen består av matematiska öv-ningar och en mycket liten del av skrivande. Föreläsarna är disputerade, medan grupplärarna är doktorander.
Kurslitteraturen består även här av läroböcker på engelska. Inom ett moment används även en inomvetenskaplig antologi. För gruppundervis-ningen används stencilerade arbetshäften o.d., men inte utomvetenskapligt material som på A-nivåns seminarier.
Examinationen består på de flesta moment av traditionella tentor. Kryss-frågor förekommer, men korta skriftliga svar är det normala. Doktrinhistoria examineras genom ”löpande skriftliga rapporter” (hemsida).
Skrivuppgifterna är inte många, tydligen flest på doktrinhistoria, vilket dock endast en mindre andel studenter läser.
Inom C-kursen väljer studenterna fritt två fempoängskurser, varav de flesta har engelska namn som Environmental Economics och Portfolio Theory. På vissa kurser bedrivs också undervisningen på engelska. Som skäl anges att institutionen har ganska många internationella gäststudenter och engelskspråkiga lärare. Eftersom det finns åtta olika kurser vet jag inte mycket om hur de är upplagda, men kurslitteraturen består på den här nivån av en blandning av läroböcker och inomvetenskaplig litteratur. Övriga 10 poäng består av uppsatsmomentet (se nedan).
Tentorna på C-nivå är ganska olika beroende på ämne och lärare. En del är på engelska. Matematiska frågor blandas med essäfrågor och frågor med korta svar (företrädare för institutionen). De skriftliga uppgifterna vid sidan om uppsatsen varierar alltså, men är inte heller här många.
5.1.2 Uppsatsarbete
Arbetet med B-uppsats startar ungefär mitt i terminen med att studenterna väljer ämne utifrån förslag inom antingen mikro- eller makroteori. Strax efter går man vid ett s.k. konstituerande möte igenom praktiska saker, kraven på uppsatsen och de enskilda ämnesvalen. En lärare handleder alla uppsatser i gruppen, främst genom träffar med studenterna. Några fler träffar i seminariegrupp är det dock inte. Inte heller ventileras uppsatserna. Uppsatserna skrivs normalt i grupper om två eller möjligen tre personer. De ska vara färdiga i slutet av terminen. Fempoängskurserna löper parallellt.
Uppsatsämnena är generella, uttryckta i ett ämnesområde och förslag på litteratur och/eller data. Exempel är privatisering, produktivitet i offentlig sektor och den svenska räntan. Studenterna uppmuntras till egen avgräns-ning och formulering av frågeställavgräns-ning. De litteratur- och datatips som ingår i ämnesförslagen består bl.a. av statliga utredningar, inomvetenskapliga artiklar, artiklar i Ekonomisk Debatt, populärvetenskap, läroböcker och statistik.
Handledare och skribenter ska träffas tre gånger i samband med inläm-ning av olika steg: disposition, utkast och färdig uppsats. I praktiken verkar dock inte alltid den sista träffen äga rum. Flera studenter påpekar bristfällig respons på den färdiga uppsatsen. En av de två lärare som sköter all hand-ledning är disputerad.
Det är här knappast aktuellt att studenterna gör en egen undersökning, eftersom analysmetoderna är så avancerade, utan det normala är en s.k. survey, en (kritisk) litteraturöversikt. Syftet med specialarbetet sägs vara att ”ge övning i att formulera och analysera ekonomiska problem” (formulering i flera instruktioner). Vad som i övrigt betonas i de skriftliga instruktionerna är frågeställning, saklighet och objektivitet, avgränsning och logiska resone-mang. Uppsatsens längd beror på antalet skribenter; ca 20 sidor rekom-menderas för en grupp på två.
C-uppsatsarbetet börjar ett par veckor in på terminen med en föreläsning i storgrupp. En lärare ger då råd inför arbetet (samma råd finns även i skrift-lig form) och en annan (den s.k. uppsatskoordinatorn) informerar om ämnen och fördelning av handledare. Någon vecka senare ska studenterna ha valt ämne, även denna gång i grupp, och ytterligare några veckor senare får de besked om handledare. En månad innan uppsatserna ska vara färdiga ligger en föreläsning om hur ventilering och opposition går till (även för oppo-sition finns en skriftlig instruktion). Efter enskild handledning ventileras sedan uppsatserna i slutet av terminen. (Det finns också en chans för den som inte blir klar att lägga fram sin uppsats i mitten av nästa termin.)
Föreslagna ämnen består av ett generellt forskningsområde, t.ex. spelteori och arbetsmarknadsekonomi. Studenterna ska själva redan i början formu-lera förslag till mer specifikt uppsatsämne.
Att skaffa handledare beskrivs av uppsatskoordinatorn som en ganska tidsödande process. I många fall anlitar man nationalekonomer utanför ins-titutionen. Handledarna tycks ha hög kompetens inom just uppsatsämnet. Antal utkast eller träffar specificeras inte i någon instruktion för arbetet.
Det är seminarieledaren på ventileringen som examinerar uppsatserna. Denna är inte densamma som uppsatskoordinatorn och inte heller den-samma från gång till gång. Seminarieledarna kan inom vissa ramar välja vilka uppsatser han eller hon vill examinera, vilket gärna blir en uppsats inom respektive specialområde. Därmed får varje uppsats ofta även en examinator som är speciellt kunnig inom aktuell deldisciplin.
Seminariedeltagarna är inte heller desamma; alla får samma lista över ventileringarna (32 stycken den termin jag observerade) och ska gå på minst fem (förutom de tre där man är aktiv, se nedan). Därmed blir det delvis olika studenter som kommer varje gång. Man ventilerar endast en uppsats per lektionstillfälle.
Opponenterna är oftast två, nämligen de som skrivit en uppsats till-sammans. De kan fritt dela arbetet sig emellan. Opponentskapet är tradi-tionellt, men ett mer originellt inslag är att två andra studenter skriver proto-koll över ventileringen. Motivet med detta s.k. sekreterarskap sägs vara att det ger ”mycket nyttig träning i att skriva minnesanteckningar och proto-koll” (”Seminarierna på C-nivån i nationalekonomi” s. 4). I en intervju uppges att ett annat syfte är att det blir ytterligare två som har läst upp-satsen. Protokollet lämnas till examinatorn.
Syftet med C-uppsatsarbetet är att ge övning i att analysera ekonomiska problem. I kraven poängteras vetenskaplig analysmetod och resonemang samt självständighet och kritik. Studenterna uppmanas följa de formalia-regler som gäller i Ekonomisk Debatt, som även i övrigt ofta nämns som ett ideal att eftersträva. Uppsatsen ska vara 20–30 sidor om det är två skri-benter.
Genomströmningen på en termin är 50–60 %. Den har ökat till denna nivå sedan man införde ett system där handledning garanteras för endast en termin.