Resonemang

Det jag har kallat matematiskt-logiskt resonemang förekommer i en mino-ritet av B-uppsatserna.53 Framför allt matematiska resonemang (där mate-matiska satser sätts för sig till skillnad från resonemang i löptext) är ovan-liga i B-uppsatserna. Det är bara Alex, Daniel och Göran som försöker sig på det (i samband med deras modell, se ovan). Samma skribenter använder även verbala resonemang i löptextform:

(60) Matematiskt-logiskt resonemang, verbalt

En ökad skatt ger personer som arbetar en lägre disponibel inkomst och detta med-för att de kan konsumera mindre. Genom minskad inkomst kommer individer att få en lägre budgetrestriktion (om priset på andra varor och tjänster är konstanta) och därför inte konsumera den mängd varor och tjänster de gjorde tidigare. Detta med-för att de hamnar på en lägre indifferenskurva och deras nytta kommer att minska. En inkomstminskning skulle medföra att svenska folket kommer konsumera mindre och därav en minskad välfärd. (Alex, Daniel och Göran, B-uppsats s. 12) Steg för steg visar skribenterna här de tänkta följderna av en åtgärd med logiska markörer som genom och därför och verbet medför. Resonemanget avslutas med en sorts prognos, om än inte så specifik eller belagd.

Samtliga C-uppsatser innehåller logiskt resonemang. Det matematiska in-slaget är här mycket större:

(61) Matematiskt-logiskt resonemang med matematiska satser

Nu ska det enskilda facket välja wi för att minimera sin förlustfunktion. Vi sätter in arbetslöshetsfunktionen i förlustfunktionen och deriverar med avseende på wi. Om det enskilda facket tar m och w som givet får vi:

53 För att kontrollera min analys bad jag en lärare markera resonemang/analys i ett urval texter. Överensstämmelsen var stor mellan min och hennes kategorisering. Läraren hade dock även som resonemang/analys kategoriserat vissa avsnitt som jag i analysen av manifest dialogicitet kategoriserat som självständig röst. Hennes bedömning var alltså något mer generös än min. På min direkta fråga vad man kallar de mer matematiska av-snitten uppgav hon att detta ”skulle vi nog kalla teoretiskt resonemang (möjligen även modellbaserat resonemang/diskussion)”, men någon vedertagen term tycks inte finnas.

–γ + uiε = 0 (39) u_i =

ε γ

(40) I en symmetrisk jämvikt gäller då också att:

u= ε γ (41) och: ε γ = (– m + w) (42) Följaktligen får vi: w = m + ε γ = α w + ε γ (43) w = ) 1 ( α ε γ + ⁽⁴⁴⁾

Vi ser att variabeln α inte har någon betydelse för arbetslösheten. Graden av kon-servatism från centralbanken spelar således inte någon roll i ett decentraliserat fall. (Jan & Jacob, C-uppsats s. 17)

Här kan man känna igen flera drag från de professionella skribenternas lo-giska resonemang: vi, verb i presens, konditional bisats, den lolo-giska kon-nektiven således, de numrerade matematiska satserna m.m. Liknande mate-matiska sekvenser finns i fyra av sju C-uppsatser, varav tre fått VG.

Verbala resonemang i löptextform förekommer också i C-uppsatserna. Ibland har de matematiska inslag:

(62) Matematiskt-logiskt resonemang, verbalt med matematiska inslag

Om vi antar en skattad tillväxttakt på 5 procent för centralstaterna och 3 procent för de västeuropeiska staterna, så skulle konvergens till samma nivå ta ca 28 år och i fall den förra ligger på 4 procent ca 56 år. [not till uppgift om specifik BNP] En sådan utveckling förutsätter att tillväxten är konstant under hela tidsperioden. Enligt den exogena tillväxtmodellen så kommer tillväxttakten att avta för de fattiga länderna då de närmar sig länderna med högre BNP. Således kan man tänka sig att en möjlig konvergens för central-staterna kommer att ta betydligt längre tid än det vi räknat fram ovan. (Hans & Rosmarie, C-uppsats s. 23)

Resonemanget börjar här med ett antagande och innehåller därefter flera prognoser. Även här finns konditional bisats och således.

Dialogiskt resonemang förekommer i ungefär hälften av texterna från A-nivå och i de flesta B-uppsatser, men är ovanligt i C-uppsatserna. Att red-skapet förekommer i seminarieuppgiften på A-nivå är inte förvånande, eftersom uppgiften baseras på litteratur med olika perspektiv. I svaret från grupp 2 präglar det dialogiska resonemanget hela texten (se s. 158). Tyvärr

vet jag inget om vad skribenterna i grupp 2 läst tidigare. Även andra grup-per resonerar i vissa svar (grup-perspektivmarkör med kapitäler och adversativa konnektiver understrukna):

(63) Kritiskt-dialogiskt resonemang, A-nivå

ENLIGT INTERNATIONELLA EXPERTUPPFATTNINGAR BL A OECD, vilket även stöds av många SVENSKA EKONOMER, är det svenska arbetslöshetsproblemet i huvudsak av strukturell karaktär. Av det skälet förordas de [så!] en långtgående avreglering av arbetsmarknaden i syfte att öka flexibiliteten. Dock är det empiriska underlaget för denna konklusion tämligen svag, ty funktionssättet för den svenska arbets-marknaden har inte ändrats i någon större utsträckning under det senaste årtiondet jämfört med de som var innan.

Således råder det inte helt enade meningar i fallet om det strukturella prob-lemets inverkan på arbetslöshetsnivåerna. Helt klart torde det dock vara att DEN TEORI SOM LINDBECK PRESENTERAR är med sanningen överensstämmande […] (Grupp 6, A-nivå, s. 2, mina markeringar)

Här varvas alltså perspektivmarkörer med adversativa konnektiver i ett resonemang om olika uppfattningar om arbetslöshet på ett sätt som inte är ovanligt för texter på A-nivå. Alla perspektiven är här knutna till littera-turen, men det finns en egen bedömning på slutet. Det finns också logiska inslag i exemplet, som logiska konnektiver; det dialogiska består alltså främst i de skiftande perspektiven (se även s. 155).

Dialogiskt resonemang förekommer alltså i de flesta B-uppsatser, om än inte så omfattande:

(64) Kritiskt-dialogiskt resonemang, B-nivå

VI HAR till skillnad mot rent företagsekonomiska kalkyler valt att använda en sam-hällsekonomisk kostnads- och intäktskalkyl, den s.k. cost-benefit kalkylen, som modell. Anledningen är att DEN SENARE TAR HÄNSYN TILL samhällsekonomiska effekter så som ökad välfärd, mindre arbetslöshet, etc och inte enbart rent företags-ekonomiska vinster och förluster. ETT YTTERLIGARE ALTERNATIV hade varit att utföra en statsfinansiell kalkyl […] Men då VI HELLRE VILL behandla de samhäl-leliga effekterna för ”alla medborgare i samhället”, ANSER VI cost-benefit kalkylen vara mer lämplig i detta sammanhang. VI ÄR MEDVETNA OM att en analys av detta slag skulle innehålla flera osäkra faktorer. Detta till trots TROR VI att en liknande kalkyl skulle kunna bidra […] (Hans & Inger, B-uppsats s. 3, fetstil i orig., övriga markeringar mina)

Skribenterna resonerar först om olika metoder. Efter en tänkt läsarkritik (i näst sista meningen) tar de ställning för en metod. Hans och Inger har tidi-gare läst matematik respektive statsvetenskap. Möjligen är det ett arv från statsvetenskapen som spelar in här.

I C-uppsatserna är det dialogiska resonemanget i stort sett borta; det före-kommer på ett par ställen i ett par uppsatser.