Studenterna

I huvudsak kommer jag att redovisa intervjuer med studenter integrerat med analyserna, men här sammanfattar jag kort hur de ser på undervisningen och ämnet samt något om deras kunskapssyn. Jag ger också vissa uppgifter ur enkäter som fler studenter än de intervjuade besvarat.

Denna enkät besvarades av 75 studenter på A-nivå. Drygt hälften har tidi-gare läst något samhällsvetenskapligt ämne – de flesta av dessa företags-ekonomi. En av de grupper som besvarade enkäten gick nämligen på eko-nomlinjen. En femtedel har tidigare läst både humanistiska och samhälls-vetenskapliga ämnen, medan mycket få har läst endast humanistiska ämnen. Ca 15 % läser, enligt enkäten, nationalekonomi som sitt första ämne. Gym-nasiebetyget är i genomsnitt knappt 18 för dem från nya betygssystemet och ca 4 för dem från det gamla systemet. En av punkterna i enkäten är ”Planer för mina studier över huvud taget”, och här anger en fjärdedel att de plnerar att ta magisterexamen. De flesta ger inget svar eller planerar att avsluta eko-nomlinjen.

Merparten av den mindre gruppen intervjuade är positivt inställda till undervisningen och lärarna. Uttryck som proffsigt och välstrukturerat före-kommer, och Fredrik tycker det är bra att ”många så att säga höga personer som man ser på teve och läser i tidningarna kommer och gästföreläser”. Det är alltså hög nivå på undervisningen, vilket andra beskriver som en svårig-het. Det är främst studenter med sämre förkunskaper i matematik som har svårt att följa med, medan de med goda förkunskaper i stället kan reta sig på att vedertagna matematiska termer ibland undviks på A-nivå.

Alla anser att gruppövningar är bra, liksom andra tillfällen att fråga och diskutera, som skrivningsgenomgångar och handledning. Också föreläs-ningarna fungerar bra, även om Sverker kallar dem ”världens största kopie-ringsapparat”. På uppsatshandledningen finns det däremot skilda syn-punkter. Många är besvikna på att de inte fått någon slutrespons på B-upp-satsen, men tycker sig ha fått snabb och bra respons på utkast. På C-nivå klagar vissa vars handledare varit mycket upptagna med annat, medan andra är positiva.

Kurslitteraturen tycker flera är för amerikansk. De med matematisk/tek-nisk bakgrund ser böckerna som för pratiga och okoncentrerade, medan studenter med annan bakgrund kan tycka att de är svåra. De två studenter jag intervjuade första terminen ser helt olika på kurslitteraturen till A-seminarierna, som består av en samling främst utomvetenskapliga texter. Susanne tycker att de var ”tråkiga, hopplockade”. När jag frågar om de innehöll olika synsätt svarar hon: ”Ja just det, de var hopplockade, det blev rörigt.” Jonas däremot uppskattar att texterna var betydligt mer ”kopplade till verkligheten” än litteraturen i övrigt, och han ser detta moment som ”den absolut bästa delen av kursen”.

Flera tycker att de fått bristande instruktioner för skriftliga och muntliga uppgifter. Att det är bra att skriva kort och tydligt verkar vara det domi-nerande budskapet från lärarna. Vissa studenter har uppfattat uppmaningar att resonera och tänka kritiskt. Ingen av dem som skrivit uppsats har dock under arbetet studerat den skriftliga instruktion som finns; jag frågar explicit, och de flesta har glömt att den finns. Få har läst mönsteruppsatser och andra tidigare uppsatser som finns att tillgå.

Hur uppfattar studenterna i övrigt vilka normer som gäller inom ämnet, när det gäller god vetenskap och akademiskt skrivande? I svaren åter-kommer begreppen analys, matte och teori. ”Mycket siffror och diagram anses ju bra”, säger t.ex. Hans. En vanlig uppfattning är att man inte kan få VG om man inte använder en matematisk teori/modell. Under uppsats-arbetet talar studenterna om att hitta, beskriva och anknyta till en teori, och på C-nivå talar Ia om att det gäller att ställa teorier mot varandra. Åt-minstone när de fått respons på C-uppsatsen har de lärt sig att de skulle ha analyserat mer. Ämnet i stort ser studenterna som mycket teoretiskt:

De ser verkligheten genom teorier i stället för tvärtom, de har ett så distanserat för-hållningssätt: ”Oj, arbetslösheten ökar! Det kan vara bra för effektiviteten!” Några sociala dimensioner kommer inte upp. (Jonas, A-nivå)

Efter tre terminer menar Ia: ”Man vill vara som ett litet labb egentligen. Man tittar på data, gör en liten bild av verkligheten, tittar på den och analy-serar den bilden.” Sverker och Fredrik, som också läser på teknisk hög-skola, tycker att ”mycket resonemang” utmärker nationalekonomin:

Fredrik: De flesta här argumenterar mycket mer. Det är inte bara ”Bevisa – [ljud-effekt] – klart!” Man resonerar mer här: ”Det här borde leda till …”

Sverker: Här har man mer att ”Det kan vara så om det är på det sättet”. Om man tar bort nånting blir det annorlunda, nånting kan variera, växelkursen till exempel. På KTH kör man mer på på ett sätt. Man kan plocka bort faktorer där också, men det är inte så att man diskuterar väldigt mycket ”om det är med eller inte”, för om man plockar med nåt, då blir det så svårt. Det reso-nerandet finns inte riktigt. (Sverker och Fredrik, B-nivå)

Kunskapssynen inom ämnet är det inte många som berör självmant, men Jonas, som tidigare läst bl.a. statsvetenskap, säger:

Det är väl ämnets karaktär: ”Så här är det – ifrågasätt inte, då blir det bara krång-ligare!” På statsvetenskapen var det ju tvärtom, och i historia, där ska man kunna kritisera hela tiden. […] De har ju inte heller presenterat det som att ”Det här är sanningen!”, men … det kommer ju fram. För mig är det så självklart att det inte finns en sanning. Men nationalekonomi är ett mer positivistiskt ämne, det är en annan vetenskaplig syn. (Jonas, A-nivå)

Jonas menar att lärarna kan ta kritik, men att man aldrig har diskuterat grunden, rationalitetsprincipen. Han visar här också att han själv har en mer pluralistisk kunskapssyn, vilket även Ia visar. Andra vill gärna att en san-ning presenteras, t.ex. Susanne som i citatet ovan tyckte det blev rörigt med en mängd synsätt. Flera efterlyser även facit på övningstentor.

Det finns en viss osäkerhet om referatteknik o.d. Sverker och Fredrik är förvånade över kritik på deras uppsats för att de inte angett källa till vissa figurer o.d. De menar att figurerna inte är kopierade: ”Det är två figurer som är hopsatta. Den är så pass allmän också, du kan hitta den i fem andra böcker”, säger Sverker, och Fredrik hakar på: ”Ja, det är som om man försökte få fram vem som ritade det första diagrammet!” En annan inter-vjuad berättar om ett fall som sågs som fusk av C-seminariet, och där skri-benten hade sagt ungefär ”Om jag ändrar på meningen kan det bli fel”, dvs. det som skulle vara ett referat med egna ord var i stället ordagrant avskrivet.

De som skrivit uppsats tillsammans tycker att det har fungerat bra. Arbetssätten skiftar mellan att man skriver olika delar, att man växelvis ändrar i varandras delar och att en gör förarbetet och den andra skriver.

Flera studenter tycker att det är svårt att resonera, analysera och tänka kritiskt, åtminstone med de förutsättningar som finns i början av utbild-ningen. Mats och Leif menar att analysen var det svåraste med B-uppsatsen (det finns ingen självständig matematisk analys i uppsatsen, så det är inte det de menar). Till exempel Sverker och Fredrik är inte vana vid att reso-nera, vilket framgick av citatet ovan. De tycker också att det är svårt att koppla ihop teori och empiri utan större kunskaper än de man har på B-nivå. Det är inte så lätt att tänka kritiskt när det är stressigt med tentor, menar Ia. Ofta satsar hon på omtentan och får då lättare VG. När jag frågar vilka råd hon kan ge en student som ska skriva sin första uppsats i nationalekonomi, svarar hon bl.a.: ”Läs igenom litteraturen först. Det måste få smälta in innan man gör sin egen sammanfattning. Det ska mogna, det tar tid. Man ska omvandla det inom sig själv.” Det tycks alltså finnas en tendens till att

studenterna behöver få appropriera kunskaper innan de kan hantera dem självständigt i t.ex. resonemang.

Med tiden verkar också en del få ett ökat engagemang i ämnet. Mats och Leif, som vid första intervjun efter B-uppsatsen tyckte det var ”lite trist” att läsa nationalekonomi, är efter C-uppsatsen båda på det klara med att fort-sätta till D-nivå. Ia vill gå vidare till forskarutbildningen.