Texter

Med texter avser jag här skriftliga produkter av studenter och forskare. Studenttexterna är direkt kopplade till fältarbetet, dvs. de är skrivna av studenter i de grupper jag följde (någon komplementtext är dock tillagd från andra uppsatser samma termin). Jag samlade in en mängd texter, inte bara B- och C-uppsatser, utan även tentasvar och inlämningsuppgifter. Upp-satserna består (med undantag för B-uppsatser i nationalekonomi) av de seminarieversioner jag har fått via institutionerna; vissa uppsatser har där-med redigerats något efter den version jag analyserar, men den analyserade versionen har i samtliga fall varit godkänd för seminariebehandling. B-uppsatser i nationalekonomi seminariebehandlas inte, så här har jag analy-serat den sista version som handledaren/examinatorn fått. Tentasvar o.d. kommer direkt från studenterna (eftersom de inte är offentliga handlingar). I vissa fall har jag även fått ta del av utkast och versioner med lärarkom-mentarer, men dessa har jag inte analyserat eftersom jag fick så pass få.

Av samtliga studenttexter har jag gjort ett urval för analys. I urvalet har jag strävat efter att dels få spridning mellan undervisningsgrupper, kön och studenter med olika betyg, dels få med texter av dem jag intervjuat och/eller har texter av från olika terminer. En ambition i början av undersökningen var att följa samma studenter genom de tre terminerna, men det blev omöjligt p.g.a. för många avhopp. Detta har jag alltså försökt kompensera genom att så långt möjligt försöka få med texter av de studenter jag åtminstone följt under ett par terminer och/eller har intervjuat flera gånger.

Studenttextmaterialet består av 42 texter: skriftliga hemuppgifter från A-nivå samt uppsatser från B- och C-A-nivå. Det normala i nationalekonomi är texter skrivna i grupp och i historia individuellt. För nationalekonomi anger jag därför hur många skribenter som står bakom texterna. (Samskrivna texter är ett problem om man undersöker individuell skrivutveckling, vilket jag inte gör.) (Se Tabell 1 och Tabell 2.)

Tabell 1. Analyserade studenttexter i nationalekonomi

Nivå Texter Betyg Kön Undervisningsgrupp/

handledare A 7 inlämningsuppgifter (19 skribenter) Del av betyg på 10 p-moment* 10 kv, 9 m Samma grupp B 7 uppsatser (15 skribenter) 3 VG, 4 G 5 kv, 10 m 5 gruppledaren, 2 en annan C 7 uppsatser (14 skribenter)

3 VG, 4 G 6 kv, 8 m Alla har olika handledare * Seminarieserien texterna skrevs inom utgör endast en mindre, frivillig del av momentet makroteori, 10 p. (se vidare 5.1.1).

Tabell 2. Analyserade studenttexter i historia

Nivå Texter Betyg Kön Undervisningsgrupp

A 7 hemtentasvar 3 VG, 4 G 5 kv, 2 m 4 gr 1, 3 gr 2 B 7 uppsatser 3 VG, 4 G 4 kv, 3 m 2 gr 2, 5 gr 3 C 7 uppsatser 3 VG, 4 G 2 kv, 5 m 6 gr 1, 1 gr 2

Materialet från A-nivå är något olika från de olika institutionerna, eftersom hemtentor inte förekommer i nationalekonomi. Hemtentor och inlämnings-uppgifter liknar dock varandra eftersom de skrivs på valfri plats med till-gång till litteraturen.

Kvalitativa analyser baserar sig normalt på hela texterna, men för kvan-titativa analyser har jag gjort urval som framgår av Tabell 3.

Tabell 3. Urval för kvantitativa analyser av studenttexter (antal ord)

Nivå Urval per text Korpus nationalekonomi Korpus historia

A (Hela) Ca 3 850 Ca 15 500

B 1 000 7 000 7 000

Urvalen om 1 000 ord är hämtade från olika avsnitt, men något olika i de olika ämnena, eftersom standarddispositionen inte är densamma. För histo-ria är urvalet fördelat på 200 ord från inledning/metod, 200 ord från bak-grund/tidigare forskning, 2 x 200 ord från resultat och 200 ord från sam-manfattning/diskussion. För nationalekonomi är fördelningen 250 ord från avsnitten inledning, teori/modell, analys och slutsatser (analysdelen är här inte lika dominerande som en resultatdel i en humanistisk uppsats).

För forskarnas texter är populationen praktikgemenskaperna i stort, och det kan naturligtvis diskuteras hur man ska avgränsa dem. I 4.1 och 7.1 anger jag grunden för att jag bedömer historia som ett relativt nationellt baserat ämne och nationalekonomi som ett mer internationellt. All akade-misk text på professionell nivå inom nationalekonomi är engelskspråkig. Att jämföra svensk- och engelskspråkiga texter kan förstås tänkas ha kon-sekvenser för en språkvetenskaplig undersökning, men eftersom jag stude-rar medierande redskap och dialogicitet bör det inte ha någon avgörande effekt. Vissa skillnader skulle visserligen kunna hänföras till nationell kultur, men det engelskspråkiga materialet består av fyra texter utgivna i Sverige och fyra utgivna i en internationell tidskrift, där det inte framgår vilken nationalitet skribenterna har (jfr Tabell 4).

Texterna är slumpmässigt valda ur aktuella avhandlingar och centrala tidskrifter. Detta innebär vad gäller avhandlingar att jag i respektive biblio-tekssektion valde de första fyra avhandlingar jag hittade som var publi-cerade vid svenska högskolor mellan 1995 och 2001. Av tidskrifter valde jag sådana som av intervjuer och referenser i andra verk att döma är någor-lunda centrala inom ämnet, för nationalekonomi den internationella engelskspråkiga tidskriften Economic Journal och för historia den svenska tidskriften Historisk tidskrift. Inom varje tidskrift har jag tagit tre slump-mässigt valda artiklar med en enda författare och en artikel med flera för-fattare (detta för att en analys gäller användningen av vi). Jag har noga kont-rollerat att det rör sig om forskningsartiklar, dvs. den genre där en forskare lägger fram nya resultat för placering inom ämnet, och inte om t.ex. recen-sioner eller debattartiklar.

För nationalekonomi har jag i en analys tagit med den svenskspråkiga tidskriften Ekonomisk Debatt. Detta är en utåtriktad tidskrift, som är central för den svenska praktikgemenskapen. Tidskriftens programförklaring lyder ”Ekonomisk Debatt analyserar med vetenskaplig inriktning den ekonomiska utvecklingen och debatterar aktuella samhällsekonomiska frågor under bred medverkan av akademiskt och praktiskt verksamma ekonomer”.22 Av en ledamot av redaktionskommittén karaktäriseras den som ”en populärveten-skaplig tidskrift, typ forskningsinformation, och lite kvalificerad debatt och utredning”. En av redaktörerna uppger att syftet är att ”vara en länk mellan forskare och praktiker” i en debatt baserad på forskning, och att den läses av bl.a. ledarskribenter och studenter i samband med uppsatsarbete.

Förutom artiklar förekommer i Ekonomisk Debatt bl.a. bokanmälningar och ledare. Jag har endast studerat artiklar eftersom denna genre är mest jämförbar med de inomakademiska genrerna. Eftersom den retoriska situa-tionen är lite speciell och dubbel avstår jag från att karaktärisera genren som antingen debattartikel eller populärvetenskaplig artikel (forskningsartikel är utesluten, eftersom syftet uppenbarligen inte är att lägga fram forsknings-resultat för intern granskning). Det finns å ena sidan starka inslag av debatt-artikel, i och med att artiklarnas tes ofta har med samhällsfrågor att göra. Å andra sidan finns populärvetenskapliga drag, i och med viljan att föra ut aktuell forskning till en vidare krets.

Totalt ser materialet ur forskarnas texter ut som i Tabell 4 och Tabell 5. Tabell 4. Materialurval ur forskares texter i nationalekonomi

Genre Antal texter Kvalitativa analyser och kvantitativa av inter-personella markörer Övriga kvantitativa analyser Forskningsartiklar (från internationell tidskrift, engelskspråkiga) 4 (varav 1 av flera förf och 3 av en förf) Hela, ca 21 000 ord 1 000 ord/artikel = 4 000 ord Avhandlingar (från Sverige, engelskspråkiga) 4 6 000 ord/avhandling = 24 000 ord 3 000 ord/av-handling = 12 000 ord Ekonomisk Debatt (från Sverige, svenskspråkig) 8 (varav 6 av en förf och 2 av flera förf) Hela, ca 36 000 ord 1 000 ord/artikel = 8 000 ord

Totalt Ca 81 000 ord Ca 24 000 ord

Tabell 5. Materialurval ur forskares texter i historia Genre Antal texter Urval för kvalitativa

analyser och för kvantitativ av interpersonella markörer

Urval för övriga kvantitativa analyser

Forsknings-artiklar ^{4 (varav 1 av} flera förf och 3 av en förf)

Hela, ca 32 000 ord 1 000 ord/artikel = 4 000 ord

Avhandlingar 4 6 000 ord/avhandling = 24 000 ord

3 000 ord/avhandling = 12 000 ord

Totalt Ca 56 000 ord Ca 16 000 ord

Det mindre urvalet ur nationalekonomiska texter om 1 000 respektive 3 000 ord har valts med lika delar från avsnitten inledning, teori/modell, analys och slutsatser eller motsvarande avsnitt. Även det längre urvalet ur avhand-lingar är gjort på detta sätt.

För historia är materialet det motsvarande, men ingen utåtriktad tidskrift ingår, eftersom det inte finns någon motsvarighet till Ekonomisk Debatt. Här har urvalet gjorts med 200 respektive 600 ord från avsnitten inledning, tidigare forskning/metod/källor och slutsatser samt 2 x 200 respektive 2 x 600 från resultat eller motsvarande avsnitt.