universitet
Magnus Näslund och Jesper Sollerman Stockholms observatorium, Albanova universitetscentrum, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet magnus@astro.su.se
Projektet SISU[1] bedrivs vid Stockholms ob-servatorium,[2] Institutionen för astronomi
vid Stockholms universitet (SU)[3]. SISU är en variant av Supplemental Instruction (SI) och riktar sig till studenter i översiktskurser och till studenter på en högre nivå. De först-nämnda ges tid för ingående diskussioner och kan därigenom erhålla en djupare förståelse för komplicerade begrepp, medan de senare i sina roller som diskussionsledare får en bättre översikt av modern astronomi. Diskus-sionsledarna blir dessutom mer delaktiga i
in-Teknisk eller samhällsvetenskaplig inriktning
Inriktning teknisk inriktning samhällsvetenskaplig inriktning visste eller vet ej Vid starten tänkte jag välja
Nu tänker jag välja
Typ av examen
Typ av examen Högskole Magister Kandidat Högskoleingenjör Civilingenjör Vet ej Vid starten tänkte jag välja
Nu tänker jag välja
Examensinriktning Examensinriktning M ar k- o va tt en re su rs er M ilj ö- o kv al ite ts -m an ag em en t M ilj ör ät t, m ilj öe ko no m i oc h m ilj öp ol iti k M ilj öv år da nd e te kn ik M ilj öi nf or m at ik /G IT U th ål lig a tr afi ks ys te m U th ål lig a en er gi sy st em U th ål lig rå va ru fö rs ör jn in g Va tt en kr af t ( H PU ) Ve t e j
Vid starten tänkte jag välja Nu tänker jag välja
Om du ändrat ditt val sedan starten, kan du peka på någon eller några enskilda faktorer som påverkat ditt val.
... ... ...
Val av studieinriktning och examensnivå (16 svar av 22 studenter)
Mycket svårt att sammanställa svaren eftersom många av studenterna fortfarande håller flera alternativ öppna. Det verkar i alla fall som om
minst 11 tänker välja teknisk inriktning, minst två samhällsvetenskaplig inriktning och flera har fortfarande inte bestämt sig. Minst 8 tän-ker bli civilingenjörer. Den populäraste in-riktningen verkar vara uthålliga energisystem som 5 studenter ”bestämt” sig för.
stitutionsarbetet och kan ge återkoppling till föreläsarna.
Bakgrund till SI
SI kommer ursprungligen från universitetet i Kansas City, Missouri,[4] men tillämpas idag vid ett flertal universitet världen över. I Sverige finns ett centrum för SI i Lund.[5]
Ett typiskt SI-projekt innefattar minst en person som leder projektet, en s k SI-metod-handledare. Denna person skall utgöra ett stöd för SI-ledarna, d.v.s. de studenter som leder diskussionsgrupperna, de s k SI-mö-tena. Metodhandledarna utbildar SI-ledarna i bakomliggande pedagogiska idéer, samt i hur man förbereder och genomför SI-mö-ten. SI-ledarna skall sedan leda återkom-mande diskussionsmöten i vilka studenterna styr innehållet. Dessutom växelverkar SI-le-darna kontinuerligt med både aktuella före-läsare och metodhandledarna.
Syftet med SI vid Stockholms observatorium
De flesta studenter vid institutionen läser översiktskurser, d.v.s. kurser med endast grundläggande behörighet. Kurserna har i regel ett stort antal studenter (100-200), och undervisas huvudsakligen i form av storfö-reläsningar. Majoriteten av kursdeltagarna väljer kurserna för att de har ett intresse för astronomi. Dessa studenter har i allmänhet mycket olika bakgrund, alltifrån flera års stu-dier vid fysikgrenarna hos KTH eller SU, till dem som endast uppfyller minimikravet och som i vissa fall har sina tidigare studier långt tillbaka i tiden. En icke försumbar andel av studenterna avviker från kurserna i ett tidigt skede, medan andra följer föreläsningarna utan att tentera. Kursutvärderingarna är dock oftast mycket positiva. Ett utmärkande drag för storföreläsningar är emellertid bristen på utrymme för diskussioner. Föreläsningsti-den, lokalernas utformning och de stora grup-perna inbjuder inte till annat än korta svar till specifika frågor.
Så vitt vi känner till så finns inte SI idag vid Stockholms universitet, där över-siktskurser har blivit allt vanligare vid den naturvetenskapliga fakulteten. Institutionen för astronomi blir således försöksinstitution. SISU har två huvudmål: Studenterna i över-siktskurserna skall få möjlighet till djupt lä-rande och stimuleras till kritiskt tänkande, samtidigt som SI-ledarna breddar sina astro-nomiska kunskaper och deltar i institutionens dagliga arbete. En förhoppning är att detta leder till att fler grundkursstudenter fullföl-jer sina studier.
SISU:s roll för studenterna och SI-ledarna
Under SI-möten får studenterna möjlighet att diskutera kursavsnitt som de har upplevt som speciellt intressanta eller svåra. Diskus-sionsämnena väljs i första hand av deltagarna inför eller under varje möte. De tilltänkta SI-ledarna har en gedigen bakgrund i matematik och fysik, men kan sakna en bred överblick av astronomi. Förberedelser inför och genom-förande av SI-möten blir en möjlighet för
SI-ledarna att skaffa sig en sådan överblick. SI-ledarna skall även ge återkoppling till
fö-reläsarna och på det sättet kunna påverka un-dervisningen under kursens gång. Tidigare projekt har visat att SI-ledarna blir viktiga förebilder för studenterna.
Studenternas inställning
Under 2002/2003 genomfördes enkät-undersökningar under slutfaserna av tre översiktskurser för att utröna vilket intresse som studenterna visar för vår variant av SI. Studenterna fick en kort beskrivning av SISU och kunde sedan ange om de skulle medverka i SI-möten. Det fanns också en möjlighet att lämna fria kommentarer. Resultatet blev att ca 70 % av studenterna angav att de skulle medverka i SI-möten. Bland kommentarerna märktes framförallt en osäkerhet hos per-soner utan naturvetenskaplig bakgrund inför den möjliga situation att naturvetare skulle sätta alltför stark prägel på SI-mötena.
SISU i praktiken
SISU:s inledningsfas
SISU inleddes under hösten 2002 med sam-manställningen av en rapport (Sollerman & Näslund 2003).[6] Denna användes som grund vid ansökningar om ekonomiska medel. Rap-porten användes även för att informera institu-tionen om våra planer. I slutet av vårterminen 2003 beslutade Naturvetenskapliga fakultetsrå-det vid SU att anslå medel till en termins för-söksverksamhet med SISU. Under hösten 2003 har vi genomgått en kurs för SI-metodhandle-dare och valt ut SI-leSI-metodhandle-dare, samt diskuterat vi-dare med institutionen samt lärarna i de aktu-ella kurserna. SI-möten för två kurser kommer att anordnas under vårterminen.
Återstående utmaningar
Det finns en hel del att fundera över då man startar ett projekt som detta. Ett SI-projekt kräver i regel finansiering. SI-metodhand-ledare skall kunna utbilda SI-SI-metodhand-ledare, samt styra och utvärdera verksamheten. SI-le-dare skall också avlönas för sitt arbete. En väl fungerande SI-verksamhet bör dock kunna bli självfinansierad på sikt, d.v.s. det förbätt-rade studieresultatet som leder till ökade in-täkter i hås-/håp-systemet bör delvis kunna användas till att täcka kostnaderna.
Valet av SI-ledare tillhör de viktigaste punkterna i ett SI-projekt. SI-ledaren får inte göra mötena till föreläsningar, utan måste istället kunna aktivera studenterna. Kriterier för att välja ut fungerande SI-le-dare måste diskuteras.
En annan utmaning är sammansättningen av grupperna; studenter med naturvetenskap-lig bakgrund kan vara både en tillgång och ett hinder. I det ideala fallet så kommer stu-denter med naturvetenskaplig bakgrund att kunna hjälpa de övriga, men i det värsta sce-nariot så kan de istället dominera SI-mötena på övrigas bekostnad. En möjlighet är att dela in studenterna i grupper efter deras förkun-skaper, men då förlorar man samtidigt den dynamik som kan uppstå i en grupp av per-soner med olika bakgrund.
Liksom de flesta andra (pedagogiska) pro-jekt kräver SISU en utvärdering, vilken dock inte är trivial att genomföra. Det kan disku-teras om en utvärdering främst bör koncent-rera sig på kvalitativa uppgifter (utsagor från studenter, SI-ledare och föreläsare) eller om man ska försöka utröna huruvida verksamhe-ten verkligen förbättrar genomströmningen på ett kvantitativt sätt. Det senare kan antas vara av intresse för framtida finansiärer.
Framtiden
SISU kommer att genomföras under vårter-minen 2004. Vi kommer då att få tillfälle att fundera över ovanstående utmaningar i praktiken. Om projektet visar sig fram-gångsrikt och ekonomiska resurser skjuts till så finns förutsättningar för att SISU blir en bestående verksamhet vid Institutionen för astronomi. Dessutom läggs grunden till in-förandet av SISU vid andra institutioner.
Pro-jektets fortskridande visas i en hemsida1, som
också innehåller länkar till nationella och in-ternationella universitet och högskolor vid vilka SI har implementerats.
Tack
Vi vill tacka Naturvetenskapliga fakultets-nämnden vid Stockholms universitet för beviljande av ekonomiska medel till en min-dre version av vårt ursprungliga projekt, Stockholms observatorium för en positiv inställning till SISU, upplåtande av lokaler, samt frigörande av tid i bemanningsplanen, samt Jonas Nordquist (SU) för synpunkter och uppmuntran. Referenser [1]www.astro.su.se/~magnus/sisu/sisu.html [2]www.astro.su.se [3]www.su.se [4]www.umkc.edu/cad/SI/Index.htm [5]www.si-mentor.lth.se/ [6]www.pu.su.se/pdf/purapporter/pu2003-1.pdf