beroende på minskad utbildningsvolym. Det ekonomiska utfallet var övervägande positivt för universiteten medan förhållandevis många av högskolorna redovisar ett negativt resultat.
« Rasmus albertsen Insekt
4 • Ekonomi
åR 2007 Uppgick intäkterna till universiteten och högsko-lorna till totalt 47,4 miljarder kronor. I löpande pris innebär det en ökning om knappt 2 procent jämfört med 2006, men med hänsyn tagen till kostnadsutvecklingen har intäkterna minskat med 1,6 procent. Minskningen beror på att antalet studenter har sjunkit för tredje året i rad, och lärosätena har därmed inte kunnat räkna av anslagen i sin helhet.
Universitetens och högskolornas verksamhet består till knappt hälften (46 procent) av grundläggande högskoleut-bildning (uthögskoleut-bildning på grundnivå och avancerad nivå) och till drygt hälften (54 procent) av forskning och utbildning på forskarnivå. Vid Sveriges lantbruksuniversitet finns dess-utom en tredje verksamhetsgren, fortlöpande miljöanalys, som i sammanhanget får betraktas som en marginell del.
Verksamheten vid universitet och högskolor finansie-ras till 80 procent av statliga medel, varav merparten (65 procent) är direkta statsanslag. Ytterligare drygt 7 procent kommer från andra offentliga finansiärer, vilket innebär att knappt 88 procent av finansieringen är i form av offentliga medel. Återstående medel kommer från privata finansiärer och finansiella intäkter. Andelen privat finansiering har legat på 11–12 procent de senaste åren.
Endast 92 procent av det belopp som riksdagen har av-satt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2007 har kunnat utnyttjas, på grund av vikande efterfrågan på utbildning. Lärosätenas intäkter från grundutbildningsan-slaget, för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, har därför minskat såväl i löpande som i fasta priser. Under 2007 genomfördes det andra steget av en tidigare aviserad kvali-tetsförstärkning av ersättningsbeloppen för merparten av ut-bildningarna. Riksdagen beslutade också om en ytterligare
förstärkning av de lägsta ersättningsbeloppen, så att den to-tala höjningen blev ca 250 miljoner kronor. Trots förstärk-ningen av ersättningsnivåerna har alltså lärosätenas intäkter från grundutbildningsanslaget minskat beroende på det låga studentantalet.
De statliga anslagen för forskning och forskarutbildning som går direkt till lärosätena ökade däremot under 2007, i såväl löpande som i fasta priser. Under året realiserades dels tidigare planerade ökningar av anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå, dels nya satsningar, om samman-lagt 300 miljoner kronor.
Ökningen av forskningsanslaget är mindre än minsk-ningen av intäkterna från grundutbildningsanslaget, och sammantaget innebär det att lärosätenas direkta statsanslag år 2007 minskade jämfört med 2006 (2007 års pris). In-täkterna från externa finansiärer förändrades inte nämnvärt jämfört med föregående år, så trots kvalitetsförstärkningar och ökade forskningsresurser har de sammantagna intäk-terna till lärosätena minskat under året.
minskad utbildningsvolym medför minskat grundutbildningsanslag
Takbeloppet anger det maximala belopp för helårsstudenter och helårsprestationer (avtenterade kurser) som riksdagen har beslutat om för varje lärosäte, dvs. planerad utbildnings-volym. Om summan av antalet studenter och deras presta-tioner genererar ett högre belopp än takbeloppet kan
läro-Finansiella intäkter, 1 % Privata medel, 11 %
Övriga offentliga medel, 7 %
Från statliga myndigheter, 16 %
Direkta statsanslag, 65 %
Finansiering av verksamheten vid universitet och högskolor 2007. Den offentliga sektorn svarar för 88 procent av lärosätenas totala intäkter, vilka för 2007 uppgick till 47,4 miljarder kronor.
5
Intäkter till anslagsfinansierad respektive uppdragsverksamhet, fast pris miljarder kronor. Under 2007 har intäkterna till grundläggande högskole-utbildning minskat medan intäkter till forskning och forskarhögskole-utbildning har ökat.
Intäkterna till uppdragsverksamhet var i stort sett oförändrade under 2007. jäm-fört med 2003 har endast intäkter för uppdragsforskning ökat.
Miljarder kronor
Ekonomi • 5 sätena spara överskjutande prestationer till följande år, dock
maximalt motsvarande tio procent av takbeloppet. Sparade prestationer kan sedan avräknas vid vikande utbildningsef-terfrågan.
Den sammanlagda utbildningsvolymen på grundnivå och avancerad nivå 2007 låg drygt 8 procent under takbelop-pet. Lärosätenas samlade takbelopp var 18,8 miljarder kro-nor, men utfallet av helårsstudenter och helårsprestationer motsvarade 17,2 miljarder, vilket är närmare 1,6 miljarder under takbeloppet.
Det är andra året i rad som merparten av lärosätena hade lägre utbildningsvolym än riksdagen har anslagit pengar för, och tredje året som antalet helårsstudenter har sjunkit. Un-der 2007 var den totala utbildningsvolymen 278 000 helårs-studenter efter en minskning om 2,4 procent (motsvarande 6 800 helårsstudenter). Vid så gott som alla lärosäten var utbildningsvolymen lägre än takbeloppen. Många lärosäten har dock kunnat tillgodoräkna sig mer av anslaget än 2007 års utfall genom att räkna in sparade prestationer från tidi-gare år. Efter att lärosätena utnyttjat merparten av de
spa-lärosäte takbelopp från
tidigare år
Uppsala 4 263 2,5 56,6 422,1 1 224,4 1 145,5 -6,4 96,7
Lund 5 242 2,5 83,6 406,0 1 619,6 1 494,7 -7,7 74,6
Göteborg 4 400 2,0 90,5 208,8 1 611,9 1 544,3 -4,2 66,4
Stockholm 2 897 4,2 53,4 290,9 1 026,2 930,5 -9,3 91,0
Umeå 3 058 0,8 1,8 367,9 1 096,4 1 043,8 -4,8 109,6
Linköping 2 577 2,2 12,1 293,4 1 217,1 1 118,5 -8,1 53,1
Karolinska institutet 4 100 2,4 72,0 328,3 533,7 527,0 -1,2 47,5
KTH 2 807 3,6 11,9 27,9 959,9 889,1 -7,4 96,0
Chalmers 2 135 -0,1 87,0 50,7 707,9 681,5 -3,7 67,2
Luleå 1 219 -0,3 -24,2 51,5 587,2 485,0 -17,4 58,7
SLU 2 319 6,5 145,8 301,9
Karlstad 803 0,2 5,5 11,2 520,6 458,7 -11,9 52,1
Mittuniversitetet 735 -1,0 5,1 98,2 511,0 422,5 -17,3 51,1
Växjö 760 8,2 -12,8 146,8 451,3 396,6 -12,1 45,1
örebro 872 5,0 10,0 116,5 597,9 531,2 -11,2 55,9
Blekinge tekniska högskola 413 7,4 3,3 54,5 237,4 244,6 3,1 8,5
Jönköping 638 8,4 5,8 24,3 450,0 421,3 -6,4 33,1
Kalmar 638 1,7 -31,2 49,6 421,9 379,4 -10,1 42,2
Malmö 1 034 4,8 -18,7 153,9 733,3 654,1 -10,8 73,3
Mälardalen 744 5,0 -30,3 66,5 569,3 497,6 -12,6 56,9
Borås 476 7,4 -1,5 48,6 384,5 366,5 -4,7 31,7
Dalarna 438 1,6 -11,4 2,2 360,4 312,6 -13,3 36,0
Gotland 158 2,3 11,5 -12,3 118,5 106,3 -10,2 11,8
Gävle 479 1,5 -6,1 38,0 389,6 347,8 -10,7 38,7
Halmstad 404 5,2 11,2 56,4 305,5 298,7 -2,2 8,1
Kristianstad 357 -8,7 -3,7 19,6 323,8 285,3 -11,9 32,4
Skövde 353 0,3 -15,8 72,8 296,6 251,5 -15,2 29,7
Väst 331 0,8 -0,8 6,3 287,1 251,0 -12,6 28,7
GIH 88 4,0 2,7 19,5 48,3 47,1 -2,5 3,6
Lärarhögskolan 619 4,1 -62,0 97,1 419,3 379,4 -9,5 24,8
Södertörn 531 1,4 0,4 7,7 322,1 272,6 -15,4 32,2
Danshögskolan 54 5,2 2,8 19,4 45,3 42,5 -6,3 4,4
Dramatiska institutet 94 -5,3 -0,9 17,2 77,1 76,7 -0,6 6,7
Konstfack 148 4,9 -3,8 37,6 121,7 123,8 1,8 12,2
Konsthögskolan 62 2,3 -0,2 13,1 55,0 59,2 7,6 5,5
Musikhögskolan 145 -1,3 6,8 36,7 105,3 100,8 -4,3 1,6
Operahögskolan 23 11,7 -0,6 1,5 16,2 16,5 2,2 1,6
Teaterhögskolan 35 11,4 -0,5 1,5 26,7 26,3 -1,7 2,2
totalt 46 44 2,6 455,6 3 53,4 1 70,0 17 230,6 ,3 163, 1327,1
Resultat (årets kapitalförändring) samt utfall i grundutbildningen 2007 enligt lärosätenas årsredovisningar, miljoner kronor. I tabellen redovisas lärosätenas kostnadsomslutning, resultat samt utfall i grundutbildningen i förhållande till takbeloppet, det vill säga det maximala belopp som riksdagen har anslagit medel till (SLU har inget takbelopp). Dessutom redovisas lärosätenas balanser i form av kapital samt värde av prestationer i lager, alternativt skuld i form av ej uppfyllt takbelopp tidigare år. I tabellen ingår de statliga lärosätena samt Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping. För Högskolan i Jönköping avviker kostna-derna något från uppgifterna i deras årsredovisning, beroende på att där inte inkluderas finansiella poster i verksamhetsutfallet.
6 • Ekonomi
rade prestationerna under två år har nu värdet av sparade prestationer sjunkit avsevärt, samtidigt som många lärosä-ten maximalt har utnyttjat sin rätt till anslagssparande. Det betyder att merparten av universiteten och högskolorna inte längre har några reserver att ta av vid eventuella kommande underprestationer.
Riksdagen beslutade år 2005 om att öka antalet helårs-studenter 2006 och aviserade samtidigt en ytterligare utök-ning år 2007. Utbyggnaden för 2007 genomfördes emeller-tid inte, och de frigjorda resurserna användes i stället till en kvalitetsförstärkning av de lägst betalda ersättningsbelop-pen. Eftersom ersättningsbeloppet per student därmed blev högre, kunde lärosätena räkna av mer av takbeloppet än de annars kunde ha gjort.
Omräknat i fast pris, dvs. indexuppräknat, har lärosä-tenas intäkter av direkta statsanslag minskat med 850 mil-joner kronor under 2007. Det förklaras till stor del av att lärosätena inte kunnat räkna av hela grundutbildningsan-slaget. Att minskningen blir så stor förklaras också av att fastprisberäkningen har högre omräkningstal än regeringens anslagsuppräkning. För indexuppräkning av intäkterna har använts Statistiska centralbyråns implicitprisindex för statlig konsumtion totalt, vars omräkningsfaktor för 2007 var 3,3 procent, dvs. betydligt högre än regeringens pris- och löne-omräkning av anslagen, som var 0,8 procent.
positivt resultat trots minskade intäkter Sammantaget var resultatet (årets kapitalförändring) för universiteten och högskolorna ett överskott på 364 miljoner kronor. Här ingår resultatet för Handelshögskolan i Stock-holm som följer andra redovisningsprinciper och som under
många år redovisat stora underskott. År 2007 var under-skottet 94 miljoner kronor. Om resultatet för Handelshög-skolan exkluderas var alltså det sammanlagda resultatet 458 miljoner kronor.
Resultaten är övervägande positiva bland universiteten, medan förhållandevis många högskolor uppvisar negativa resultat. Underskotten har dock täckning i lärosätenas ba-lanserade resultat (ackumulerade resultat från tidigare år), utom för Högskolan i Dalarna som i och med resultatet får en negativ balans. Såväl positiva som negativa resultat är i allmänhet små, bara en eller ett par procent i förhållande till omslutningen. Det finns dock undantag. Sveriges lant-bruksuniversitet, Högskolan på Gotland samt några konst-närliga högskolor uppvisar förhållandevis stora positiva re-sultat (över fem procent i förhållande till omslutningen). För Högskolan på Gotland innebär överskottet i verksamheten att den tidigare negativa balansen nu vänds till positiv. För-utom Handelshögskolan redovisar också Lärarhögskolan i Stockholm ett förhållandevis stort negativt resultat. Lärar-högskolans negativa resultat förklaras delvis av vidtagna åt-gärder inför samgåendet med Stockholms universitet års-skiftet 2007/2008.
Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå har kostnaderna minskat något, men resultatet för verksamhets-grenen är ändå negativt. Inom forskning och utbildning på forskarnivå har kostnaderna varit i stort sett oförändrade un-der 2007 medan intäkterna har ökat något, och resultatet var ett överskott om nästan en halv miljard kronor.
kostnader som andel av bnp
Kostnaderna för universitetens och högskolornas totala verk-samhet var 47 miljarder kronor 2007, vilket är 1,53 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). BNP-tillväxten har under de senaste åren varit betydligt högre än kostnads-utvecklingen inom högskolesektorn, och därför har kostna-dernas andel av BNP minskat sedan 2004. EU:s mål är att 2 procent av BNP ska satsas på högre utbildning år 2010 (http://
ec.europa.eu). Enligt de senaste uppgifterna som gäller 2004 är andelen inom EU 1,3 procent, vilket kan jämföras med USA som spenderade 2,9 procent av BNP på högre utbildning (Se Education at a Glance 2007). I USA kom närmare två tredjede-lar av finansieringen från privata källor, medan andelen privat finansiering av högre utbildning i genomsnitt var 15 procent inom EU. År 2004 satsade Sverige 1,8 procent av BNP på hö-gre utbildning varav 11 procent kom från privata källor.
år index årlig förändring, (%)
1997 73,46
vid beräkningen av den ekonomiska utvecklingen i fast pris har Statis
tiska centralbyråns implicitprisindex för statlig konsumtion använts.
Ekonomi • 7 I den totala kostnaden för högskolesektorn ingår också
kostnaden för studenternas studiemedel samt kostnaden för verksamheten vid ett antal centrala myndigheter. År 2007 var kostnaden för studenternas studiemedel 10,3 miljarder kronor, och kostnaden för de centrala myndigheterna var 712 miljoner kronor. Det innebär att den totala kostnaden för sektorn var 58 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,9 pro-cent av BNP.
marginell tillväxt under flera år
I löpande priser ökade intäkterna till universiteten och hög-skolorna med 790 miljoner kronor, eller knappt 2 procent.
Omräknat till fasta priser var tillväxten dock negativ och intäkterna minskade med 760 miljoner kronor, dvs. 1,6 pro-cent.
De senaste åren har intäkterna till grundutbildning res-pektive forskning och forskarutbildning ömsom ökat öm-som minskat, men sammantaget har lärosätenas intäktsut-veckling varit negativ de senaste tre åren. Även dessförinnan var intäktsökningarna till sektorn mycket måttliga under några år, och lärosätenas totala intäkter ligger nu på samma nivå som 2002 (2007 års pris).
Intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå var 21,8 miljarder kronor, efter en minskning om 200 miljoner kronor i löpande pris. I fasta priser var minskning-en närmare minskning-en miljard – 930 miljoner kronor, vilket motsva-rar en minskning om 4 procent. Det är en historiskt kraftig minskning som främst beror på den förhållandevis låga ut-bildningsvolymen, vilket gör att lärosätena inte kunde till-godoräkna sig hela sina anslag under året. På grund av det höjda ränteläget har lärosätenas finansiella intäkter visserli-gen ökat kraftigt under året, men av intäkterna för utbild-ning på grundnivå och avancerad nivå är det bara dessa in-täkter som har ökat.
Den absolut största påverkan på intäktsutvecklingen har in-täkterna från grundutbildningsanslaget, eftersom dessa utgör 86 procent av de totala intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Som beskrivits ovan, minskade intäkter-na från anslaget under året, såväl i löpande som i fasta priser.
Inom ordinarie grundutbildning (dvs. den utbildning som utförs på uppdrag av regering och riksdag) var bidragen oför-ändrade, medan övriga avgiftsintäkter har minskat. Dessa två utgör sammantaget drygt 7 procent av lärosätenas intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
För uppdragsverksamheten inom grundutbildningen var intäkterna till uppdragsutbildning oförändrade, medan in-täkter av beställd utbildning minskade. Beställd utbildning innebär att lärosäten köper kurser för sina studenter av an-dra lärosäten, huvudsakligen inom Sverige, men även inom övriga EES. Intäkterna till denna verksamhet utgör bara en liten del av lärosätenas verksamhet och de har minskat kon-tinuerligt under flera år. I Sveriges universitets- och högsko-leförbunds rapport Det framtida högskolelandskapet framgår att lärosätena planerar att i allt större utsträckning profilera sina utbildningar. En effekt av det skulle kunna vara att lä-rosätena i större utsträckning än idag köper och säljer kurser av varandra och att intäkterna av beställd utbildning därmed ökar i framtiden.
Intäkterna till forskning och utbildning på forskarnivå var 25,4 miljarder kronor 2007, efter en ökning om 960
mil-grundläggande
högskoleutbildning forskning och
forskarutbildning fortlöpande
miljöanalys (SlU) totalt
Intäkter 21 800 25 410 219 47 428
Kostnader 21 939 24 934 206 47 079
Verksamhetsutfall -139 475 13 350
Årets kapitalförändring -137 488 13 364
verksamhetsutfall och resultat per verksamhetsgren 2007 (miljoner kronor). Utfallet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå var negativt, medan utfallet för forskning och utbildning på forskarnivå var ett överskott om nästan en halv miljard kronor. Totalt verksamhetsutfall för 2007 var 350 miljoner kronor och det sammanlagda resultatet var 364 miljoner kronor.
Universitet och högskolor, 81,1 %
Centrala myndig-heter, 1,2 % Studiestöd, 17,7 %
Kostnader för högskolesektorn 2007. Den totala kostnaden för sektorn uppgick till 58 miljarder kronor, av vilka 81 procent gäller kostnader vid univer-sitet och högskolor. I övrigt är studiestöd den stora posten.
• Ekonomi
joner i löpande pris. Omräknat i fasta priser var dock in-täktsökningen marginell, 150 miljoner kronor, eller 0,6 pro-cent. Ökningen gäller den ordinarie verksamheten, medan intäkterna av uppdragsforskning har minskat något. Forsk-ningsbidragen minskade under året, medan direkta stats-anslag, finansiella intäkter och övriga avgiftsintäkter öka-de. Regeringens satsningar märks nu genom ökade direkta statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå. (Se vidare avsnittet Forskningsfinansiering.)
88 procent offentlig finansiering
Av lärosätenas totala intäkter om 47,4 miljarder kronor är 30,7 miljarder statsanslag som riksdagen anvisar direkt till lärosätena. Andelen direkta statsanslag har ökat något un-der ett antal år, beroende på att ökningen av intäkter från externa finansiärer har varit lägre än ökningen av de direkta statsanslagen. Under 2007 har dock lärosätenas totala di-rekta statsanslag minskat i fasta priser, medan intäkter från externa finansiärer bara minskat marginellt.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå finansieras i hög grad av direkta statsanslag (86 procent), medan forsk-ning och utbildforsk-ning på forskarnivå till mindre än hälften finansieras av direkta statsanslag. Därför är andelen direkta statsanslag betydligt högre vid de grundutbildningsinrik-tade nya universiteten och högskolorna, medan de forsk-ningstunga äldre universiteten har betydligt högre andel ex-tern finansiering.
Utöver de direkta statsanslagen kommer ytterligare 7,4 miljarder statliga medel till lärosätena via olika statliga
myn-digheter. Det innebär att sammanlagt 38,1 miljarder, eller 80 procent, av finansieringen är statlig. Dessutom tillkommer 3,4 miljarder kronor från andra offentliga finansiärer, som kommuner och landsting, offentliga forskningsstiftelser och EU. Sammantaget står alltså offentliga källor för 88 procent av finansieringen av verksamheten vid universitet och hög-skolor. Denna andel är oförändrad från föregående år.
Företag och privata organisationer utan vinstsyfte såväl i Sverige som utomlands står tillsammans med ”övrigt” (icke identifierade källor och privatpersoner) för 11 procent av finan-sieringen. Finansiella intäkter utgjorde 1,3 procent år 2007.
oförändrade intäkter från externa finansiärer
Lärosätenas intäkter från externa finansiärer förändrades inte nämnvärt jämfört med föregående år.
År 2007 stod statliga myndigheter för 46 procent av lä-rosätenas intäkter från externa finansiärer, och den enskilt största finansiären är Vetenskapsrådet. Under 2006 var bi-dragen via Kammarkollegiet ovanligt höga p.g.a. att en en-gångsersättning för pensioner för kombinationsläkare utbe-talades då. Den relativa minskning som därmed uppkom 2007 kompenseras av ökade intäkter från andra statliga myn-digheter. Lärosätenas intäkter från kommuner och landsting var 1,5 miljarder kronor under 2007, efter en relativt kraftig ökning under året, medan intäkterna från offentliga forsk-ningsstiftelser har minskat. Även intäkter från EU har mins-kat något och de var sammanlagt 1,1 miljarder kronor 2007.
Sammantaget var lärosätenas intäkter från icke-statliga of-fentliga finansiärer i stort sett oförändrade under 2007, och de står för 21 procent av lärosätenas externa intäkter.
Lärosätenas intäkter från svenska företag var 1,6 miljarder kronor efter en marginell minskning under året. Intäkter från svenska företag utgör 10 procent av lärosätenas totala externa intäkter.
Svenska stiftelser och organisationer utan vinstsyfte är betydande finansiärer för svenska universitet och högsko-lor, främst genom att de bidrar till att finansiera forskning och utbildning på forskarnivå. År 2007 kom 15 procent av lärosätenas externa intäkter, eller 2,5 miljarder kronor, från dessa finansiärer.
Utländska företag och organisationer utan vinstsyfte står tillsammans för 5 procent av lärosätenas externa intäkter.
Under 2007 har företagsintäkterna ökat, medan intäkterna från de utländska organisationerna utan vinstsyfte var oför-ändrade.
Finansiering av de olika verksamhetsgrenarna. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå finansieras till 86 procent av direkta statsanslag, medan finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå kommer från många olika källor. Knappt hälften är direkta statsanslag.
Miljarder kronor
Grundutbildning Forskning och forskarutbildning
Ekonomi •
Återstående 3 procent av de externa intäkterna är katego-rin ”övrigt”. Under 2007 har intäkter i kategokatego-rin ”övrigt”
minskat med 30 procent. Till viss del beror det på att läro-sätena bokför allt färre intäkter som oidentifierade, men en stor post gäller periodiseringar vid Göteborgs universitet.
Eftersom intäkter under kategorin ”övrigt” klassas som pri-vata blir resultatet att intäkter från pripri-vata finansiärer sam-mantaget har minskat under året. Om man bortser från
”övrigt” var intäkterna från privata finansiärer oförändrade under 2007.
oförändrad kostnadsvolym
De totala kostnaderna för verksamheten vid universitet och högskolor var 47 miljarder 2007. Den absolut största kostna-den är personalkostnader, som utgör 60 procent av de totala kostnaderna. Andra stora kostnadsposter är lokalkostnader (14 procent) och övriga driftskostnader inklusive utbetalda medel för klinisk utbildning och forskning (21 procent). Öv-riga kostnadsslag är avskrivningar och finansiella kostnader.
I löpande pris har kostnaderna ökat med 1,2 miljarder kro-nor eller knappt 3 procent. Ökningen fördelar sig relativt jämnt över de olika kostnadsslagen, utom finansiella kostna-der som ökat kraftigt och avskrivningar som minskat. Om-räknat till fast pris är förändringen emellertid en marginell minskning av kostnaderna.
Det är alltså små förändringar det rör sig om, utom för finansiella kostnader och kostnader för avskrivningar som har minskat med 6 procent. De små förändringarna under såväl 2006 som 2007 innebär att fördelningen mellan de olika kostnadsslagen inte har förändrat sig nämnvärt sedan 2005.
Kostnaderna för de olika verksamhetsgrenarna skiljer sig dock åt. Under 2007 har lärosätenas kostnader för utbild-ning på grundnivå och avancerad nivå minskat med 330 mil-joner kronor i fasta priser, medan kostnaderna för forskning och utbildning på forskarnivå är oförändrade. Det finns ingen skillnad mellan verksamhetsgrenarna i utvecklingen av personalkostnader, de är i stort sett oförändrade. Däre-mot har lärosätena minskat såväl lokalkostnader som övriga driftskostnader inom grundutbildning, medan de har ökat inom forskning och utbildning på forskarnivå. Kostnaderna för avskrivningar har minskat mer inom grundutbildning än inom forskningen. Sammantaget tyder detta på att lärosä-tena har anpassat kostnaderna till de minskade intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
kostnader per student
Kostnaden per student beror av naturliga skäl huvudsakli-gen på vilka resurser som lärosätena disponerar för utbild-ningen. Under några år överproducerade lärosätena, dvs. de utbildade fler studenter än de fick betalt för. Därför blev den genomsnittliga kostnaden per student förhållandevis låg 2003–2005. År 2006 vändes överproduktionen till under-produktion, men på grund av den tidigare överproduktionen kunde lärosätena räkna av mer av takbeloppet än utfallet av helårsstudenter och helårsprestationer motsvarade. Då steg också den genomsnittliga kostnaden per student. Samma förhållande gäller 2007 och nu har kostnaden per student ökat ytterligare.
2005 2006 2007
verksamhetens intäkter
Statsanslag 29 269 30 546 30 712
Avgifter och andra ersättningar 4 674 4 744 5 010
Bidrag 10 558 10 994 11 088
Finansiella intäkter 295 355 618
Summa intäkter 44 795 46 639 47 428
verksamhetens kostnader
Personalkostnader 26 780 27 605 28 425
Lokalkostnader 6 399 6 516 6 689
Kostnader för klinisk utbildning
och forskning 1 935 1 985 1 997
övriga driftkostnader 7 403 7 718 7 947
Finansiella kostnader 144 163 229
Avskrivningar 1 938 1 847 1 791
Summa kostnader 44 599 45 833 47 079
verksamhetsutfall 17 06 350
Resultat från andelar i dotter
och intresseföretag 14 4 15
Uppbördsverksamhet
Intäkter av avgifter m.m. 8 9 12
Medel som tillförts statsbudgeten 8 9 12
Saldo 0 0 0
transfereringar
Erhållna medel 995 1 049 1 066
Lämnade bidrag 995 1 049 1 066
Saldo 0 0 0
årets kapitalförändring 211 55 364
Sammanställning av samtliga lärosätens resultaträkningar (miljoner kronor, löpande pris). Intäkterna har ökat med 1,7 procent och kostnaderna har ökat med 2,7 procent. Samtliga kostnadsslag, utom avskrivningar, har ökat i löpande pris under 2007. Om man jämför med 2006 i fasta priser har samtliga kostnader, utom finansiella kostnader, minskat. Omräknat i fast pris har samt-liga kostnadsslag, utom finansiella kostnader, minskat under 2007. Den totala
Sammanställning av samtliga lärosätens resultaträkningar (miljoner kronor, löpande pris). Intäkterna har ökat med 1,7 procent och kostnaderna har ökat med 2,7 procent. Samtliga kostnadsslag, utom avskrivningar, har ökat i löpande pris under 2007. Om man jämför med 2006 i fasta priser har samtliga kostnader, utom finansiella kostnader, minskat. Omräknat i fast pris har samt-liga kostnadsslag, utom finansiella kostnader, minskat under 2007. Den totala