Rapport 2008:19 R. Universitet. &högskolor

Rapport 2008:19 R

Universitet

& högskolor

Högskoleverkets årsrapport 2008

Högskoleverket • Luntmakargatan 13 • Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 • fax 08-563 085 50 • e-post hsv@hsv.se • www.hsv.se

Universitet & högskolor

Högskoleverkets årsrapport 2008 Utgiven av Högskoleverket 2008 Högskoleverkets rapportserie 2008:19 R ISSN 1400-948X

RedaktöReR Onni Tengner, Ingeborg Amnéus

Utbildning på gRUndnivå och avanceRad nivå Ingeborg Amnéus, Ellen Almgren, Carin Callerholm, Per Gillström, Torbjörn Lindqvist, Carolina Johansson, Yang za Klemming, Pontus Kyrk, Gunilla Jacobsson

StUdentmobilitet Torbjörn Lindqvist

Utbildning på foRSkaRnivå Helen Dryler, Per Gillström, Jan-Åke Engström, Gunilla Jacobsson

peRSonal Carolina Johansson

foRSkningSfinanSieRing Marie Kahlroth

UppdRag och kontakteR Carin Callerholm, Maria Lönn

ekonomi Marie Kahlroth

aRbetSmaRknad Torbjörn Lindqvist, Ingeborg Amnéus

ReSUltat fRån UtväRdeRingaRna Maud Qvist

inteRnationellt peRSpektiv Torbjörn Lindqvist

nyckeltal föR läRoSäten Jan-Åke Engström, Yang za Klemming

SammanStällning och beaRbetning av data Yang za Klemming, Eva-Marie Larsson

gRafiSk foRm och gRafik Lena Ernstson

illUStRationeR Studenter vid Konsthögskolan i Umeå, Umeå universitet

tRyck Davidsons Tryckeri AB, Växjö, maj 2008 TRYCKT PÅ MILJöMäRKT PAPPER

« Sofia carlström Stjärnvandra, collage

Förord

högSkoleveRketS åRSRappoRt SammanfattaR

utvecklingen vid universitet och högskolor under det se- naste året. Stor vikt läggs också vid att sätta in den senaste utvecklingen i ett längre tidssammanhang och att redovisa trender och tendenser.

Analyserna i årsrapporten bygger på lärosätenas löpande rapportering av statistikuppgifter till Statistiska centralby- rån och på den direktrapportering till Högskoleverket som lärosätena gör i samband med att de avlämnar sina årsredo- visningar till regeringen.

Bland den mängd analyser som redovisas i årsrapporten vill jag särskilt framhålla några.

Antalet studenter inom den grundläggande högskoleut- bildningen har sedan 2003 minskat, men minskningen ver- kar nu ha upphört och för höstterminen 2007 kan en smärre ökning noteras. Dessutom har antalet sökande till högre ut- bildning ökat både 2007 och inför hösten 2008. Uppgifterna tyder på en viss expansion inom grundutbildningen efter den tidigare nedgången i studentantalet.

Allt fler utländska studenter söker sig till Sverige för stu- dier. De utländska studenterna förnyar miljön vid universitet och högskolor och för in nya influenser. Var fjärde nybör- jare i grundutbildningen läsåret 2006/07 var en inresande utländsk student och hela antalet utländska studenter på grundnivå och avancerad nivå har ökat år från år för att uppgå till 28 000 läsåret 2006/07. Här ingår studenter i ut-

bytesprogram och även studenter, s.k. free movers, som på egen hand kommit till Sverige för studier. De utländska stu- denterna studerar i stor utsträckning teknik och naturve- tenskap. För universitet och högskolor med tyngdpunkt i dessa områden är de idag både en intellektuell och ekono- misk resurs.

Förutom denna huvudrapport publiceras en tabellbilaga samt en förkortad version på engelska. Alla publikationerna finns tillgängliga på Högskoleverkets hemsida på webben, www.hsv.se. Via hemsidan når man också Högskoleverkets statistikportal, databasen för nationell uppföljning av verk- samheten vid universitet och högskolor (NU-statistikdata- basen) samt de särskilda databaserna för regional rekryte- ring, nyckeltal för lärosäten, sökandetryck och jämställdhet.

Uppgifterna i årsrapporten kompletteras även av mer detalje- rad information i de Statistiska meddelanden som ges ut ge- mensamt av Statistiska centralbyrån och Högskoleverket.

Det är min förhoppning att Högskoleverkets årsrapport skall kunna fungera som informationskälla och underlag för beslut såväl för statsmakterna som vid universitet och hög- skolor.

Anders Flodström universitetskanlser

Lärosäten med rätt att utfärda examina inom

grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning

Statlig huvudman

Uppsala universitet UU

Lunds universitet LU

Göteborgs universitet GU

Stockholms universitet SU

Umeå universitet UmU

Linköpings universitet LiU

Karolinska institutet KI

Kungl. Tekniska högskolan KTH

Luleå tekniska universitet LTU

Sveriges lantbruksuniversitet SLU

Karlstads universitet KaU

Mittuniversitetet MiU

Växjö universitet VxU

örebro universitet öU

Högskolan i Kalmar HK

Blekinge tekniska högskola BTH

Malmö högskola MaH

Mälardalens högskola MdH

enskild huvudman

Chalmers tekniska högskola CTH

Handelshögskolan i Stockholm HHS

Högskolan i Jönköping HJ

Lärosäten med rätt att utfärda examina inom grundläggande högskoleutbildning

Statlig huvudman

Högskolan i Borås HB

Högskolan Dalarna HDa

Högskolan i Gävle HiG

Högskolan på Gotland HG

Högskolan i Halmstad HH

Högskolan Kristianstad HKr

Högskolan i Skövde HS

Högskolan Väst HV

Gymnastik- och idrottshögskolan GIH

Lärarhögskolan i Stockholm LHS

Södertörns högskola SH

Danshögskolan DH

Dramatiska institutet DI

Konstfack KF

Kungl. Konsthögskolan KKH

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm KMH

Operahögskolan i Stockholm OH

Teaterhögskolan i Stockholm TH

enskild huvudman

Ericastiftelsen ES

Ersta Sköndal högskola ESH

Gammelkroppa skogsskola GSs

Johannelunds teologiska högskola JTH

Teologiska Högskolan, Stockholm THS

örebro Teologiska Högskola öMS

Beckmans Designhögskola BDH

Stockholms Musikpedagogiska Institut SMI

Röda Korsets Högskola RKS

Sophiahemmet Högskola ShH

Dessutom finns ett antal utbildningsanordnare med examensrättig- heter för psykoterapeututbildning.

Från och med den 1 januari 2008 ingår Lärarhögskolan i Stockholms universitet.

Från och med den 1 januari 2008 ingår Försvarshögskolan i högskolesektorn.

Innehåll

Förord 3 översikt 7

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 13 Studentmobilitet 35

Utbildning på forskarnivå 45 Personal 59

Forskningsfinansiering 67 Uppdrag och kontakter 77 Ekonomi 83

Arbetsmarknad 93

Resultat från utvärderingarna 101 Internationellt perspektiv 107 Nyckeltal för lärosäten 115 Summary 127

Tabeller 133

översikt

En ny struktur för utbildningen vid universitet och högskolor trädde i kraft den 1 juli 2007. An- talet helårsstudenter fortsatte att minska under våren 2007 men en liten ökning av registrerade studenter hösten 2007 kan noteras.

« anna Sörensson Indien, olja på pannå

 • översikt

en ny StRUktUR för utbildningen vid universitet och högskolor trädde i kraft den 1 juli 2007. Den nya strukturen är en anpassning till den så kallade Bolognaprocessen som bl.a. syftar till ökad rörlighet för studenter och att göra den högre utbildningen i Europa jämförbar. Utbildningen delas in i tre nivåer – grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, där de två förstnämnda nivåerna motsvarar vad som hittills benämnts grundutbildning. Alla examina hänförs till någon av dessa nivåer. På grundnivån finns två generella examina – högskoleexamen och kandidatexamen – och på avance- rad nivå magisterexamen och masterexamen. På forskarni- vå finns licentiatexamen och doktorsexamen. Yrkesexamina finns på både grundnivå och avancerad nivå. Förutom den nya strukturen införs ett nytt poängsystem där ett läsårs hel- tidsstudier motsvarar 60 högskolepoäng.

Under 2007 uppgick de totala kostnaderna för verksam- heten vid universitet och högskolor till 47 miljarder kronor, vilket i fast pris är en marginell minskning sedan föregå- ende år.

För hela sektorn var kostnaderna 58 miljarder kronor. Då har inräknats kostnader för studiestöd och kostnader för de centrala myndigheterna inom området. Högskolesektorn ut- gjorde 1,9 procent av BNP under 2007. Andelen har minskat något under senare år beroende på den starka ekonomiska tillväxten i den totala ekonomin.

fler söker till högre utbildning

Efter en minskning i antalet sökande under flera år ökade antalet sökande något hösten 2007. Till stor del beror ök- ningen på att fler 19-åringar sökt, vilket i sin tur kan förkla- ras med att årskullen är större 2007 än 2006. Jämförelser med tidigare år måste dock göras med viss försiktighet ef- tersom den nya utbildningsstrukturen kan påverka antalet sökande.

Inför hösten 2008 fortsätter antalet sökande att öka. Ök- ningen är 8 procent jämfört med höstterminen 2007.

Intresset för högre utbildning verkar vara stabilt. Enligt SCB:s enkätundersökningar till gymnasister i sista årskursen planerar omkring 59 procent att börja en högskoleutbildning inom tre år.

Också antalet antagna har ökat sedan hösten 2006. An- talet sökande utan tidigare högskoleutbildning var nästan dubbelt så stort som antalet antagna hösten 2007.

Sett till större yrkesexamensprogram var det hösten 2007 störst konkurrens till veterinärutbildningen och till läkarut- bildningen med 7,2 respektive 6,8 förstahandssökande per

antagen. Lägst sökandetryck hade utbildningar med inrikt- ning mot naturvetenskap, matematik och data med 1,1 för- stahandssökande per antagen.

antalet registrerade studenter ökade något höstterminen 2007

Sedan toppåret 2003 har antalet registrerade studenter mins- kat med 6 procent. Nu verkar dock minskningen ha avstan- nat, och för höstterminen 2007 kan noteras en smärre upp- gång i studentantalet. 322 000 individer var då registrerade i utbildning på grundnivå och avancerad nivå, vilket är en ök- ning med 2000 studenter jämfört med höstterminen 2006.

Ökningen beror till stor del på fler studenter i åldrarna 19 till 20 år. Högskolestudier är vanligast i åldern 22 till 23 år.

I den åldern studerar nästan 30 procent av hela årsklasserna vid universitet och högskolor.

Trots ökningen av studenter höstterminen 2007 fortsätter antalet helårsstudenter att minska kalenderåret 2007 vilket beror på att minskningen huvudsakligen skedde under för- sta halvåret 2007. Det är främst antalet helårsstudenter inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap som står för minskningen.

Alltsedan högskolereformen 1977, då de kvinnodomine- rade utbildningarna inom vård- och undervisningsområdet införlivades i högskolan, har andelen kvinnor i högskolans grundutbildning varit större än andelen män. Andelen kvin- nor har successivt ökat för att de senaste åren uppgå till drygt 60 procent. Även bland högskolenybörjarna är andelen kvin- nor 60 procent om man exkluderar de utländska studen- terna. Andelen har ökat med tre procentenheter den senaste tioårsperioden.

Det finns stora skillnader i könsfördelning beroende på ämne. En indelning i breda ämnesområden visar att kvin- norna är i majoritet inom sju av nio ämnesområden. Männen dominerar inom det tekniska området och könsfördelningen är jämn inom konstnärligt område.

var fjärde nybörjare är utländsk

Allt fler utländska studenter kommer till Sverige för att stu- dera. Här ingår studenter inom Erasmusprogrammet och andra utbytesprogram och även studenter, så kallade free movers, som på egen hand sökt sig till Sverige för studier.

Det totala antalet högskolenybörjare har varit drygt 80 000 sedan läsåret 2001/02. Volymen har hållits uppe på grund av ökningen av antalet utländska studenter. Läsåret 2002/03

översikt •  var antalet nybörjare som tillhör den svenska befolkning-

en som högst. Därefter har antalet minskat med 9 200 till 62 100 läsåret 2006/07.

Hela antalet utländska studenter som studerade på grund- nivå och avancerad nivå vid svenska universitet och högsko- lor läsåret 2006/07 uppgick till nästan 28 000. I genomsnitt har ökningen varit 13 procent per år den senaste tioårsperio- den. Utvecklingen har medfört att läsåret 2006/07 var det fler personer som kom till Sverige för att studera än svenskar som åkte utomlands för att studera.

antalet examina minskar men på hög nivå För första gången sedan mitten av nittiotalet minskade an- talet avlagda examina läsåret 2006/07. Minskningen är dock liten och totalt avlades 58 000 examina 2006/07. Av dessa tog 42 700 studenter sin första akademiska examen. Antalet examina har sedan mitten av nittiotalet ökat med 45 pro- cent.

Bland de stora examensgrupperna minskade antalet ut- examinerade sjuksköterskor, civilingenjörer och högskolein- genjörer jämfört med föregående år. Däremot ökade antalet utexaminerade lärare något. Antalet utexaminerade högsko- leingenjörer har minskat de senaste åren. Däremot är läs- året 2006/07 det första året sedan mitten av nittiotalet som också antalet utexaminerade sjuksköterskor och civilingen- jörer minskar.

Två tredjedelar – 66 procent – av alla examina tas ut av kvinnor. Det är en ökning med cirka fem procentenheter se- dan 1996/97. Det innebär att det är en högre andel kvinnor bland de examinerade än bland alla studenter, där andelen är drygt 60 procent. Delvis beror skillnaden på att kvinnor i större utsträckning än män studerar på utbildningar där

examensfrekvenserna traditionellt är höga. Det gäller fram- för allt lärarutbildningar och vårdutbildningar. Men även för andra utbildningar gäller att kvinnor tar examen i högre utsträckning än män.

nybörjarna i forskarutbildningen strax under 3 000

För tredje året i rad ligger nybörjartalen för utbildning på forskarnivå 25 procent lägre än den tidigare toppnivån under åren 2002 och 2003. Könsfördelningen är fortsatt jämn, men andelen kvinnor har år 2007 gått ner till 46 procent från att under perioden 2001 till 2006 legat mellan 48 och 50 pro- cent. Det är stora variationer i könsfördelningen mellan oli- ka ämnesområden på samma sätt som i grundutbildningen.

Männen dominerar i teknik och naturvetenskapliga ämnen (74–60 procent) medan det är kvinnodominans inom sam- hällsvetenskap och medicin (56–59 procent).

Liksom inom grundutbildningen har antalet utländska nybörjare stigit kraftigt under den senaste tioårsperioden och de utgör nu 27 procent av doktorandnybörjarna.

Minskningen av antalet nybörjare innebär att antalet fors- karstuderande minskar. Sedan hösten 2003 har nedgången varit 15 procent och hösten 2007 var det 17 250 doktorander som aktivt bedrev forskarstudier.

Doktoranderna finansierar sina studier på olika sätt. 55 procent har en anställning som doktorand medan övriga doktorander finansierar studierna genom annan anställning inom eller utanför lärosätet, utbildningsbidrag eller stipen- dier. Skillnaderna mellan olika ämnesområden är stora.

Antalet doktorsexamina uppnådde under 2007 den hög- sta nivån någonsin. Då avlades 2 800 examina. Under den senaste femårsperioden har antalet doktorsexamina legat på

2 800 examinerade doktorer

17 300 AKTIVA DOKTORANDER

81 300 högskolenybörjare

322 000 STUDENTER I GRUNDUTBILDNINGEN

42 700 examinerade i grundutbildningen

2 800 nybörjare i forskarutbildning

Studerandetal läsåret 2006/07. Under läsåret 2006/07 kom 81 300 nya studenter till universitet och högskolor. Hela antalet studenter i grundutbildningen var 322 000. Av alla studerande avlade 42 700 sin första grundexamen under året. I forskarutbildningen var antalet nybörjare 2 800, det vill säga cirka sju procent av utflödet av examinerade från grundutbildningen. Antalet aktiva i forskarutbildningen var 17 300 och antalet examinerade doktorer var lika stort som inflödet i forskarutbildningen, det vill säga 2 800.

10 • översikt

denna höga nivå. Antalet examina inom forskarutbildning- en kommer sannolikt att överskrida regeringens mål för peri- oden 2005–2008. Med nuvarande nybörjartal kommer dock antalet forskarexamina att bli lägre för perioden efter 2008.

marginell ökning av forskningsresurserna Trots en liten ökning av forskningsresurserna minskade de totala intäkterna till universitet och högskolor under 2007 huvudsakligen beroende på minskad utbildningsvolym i grundutbildningen.

År 2007 var lärosätenas intäkter för forskning och utbild- ning på forskarnivå 25,4 miljarder kronor. I reala termer är det en marginell ökning med mindre än en procent sedan år 2006 vilket innebär att forskningsresurserna ligger kvar på samma nivå som 2002. Sedan 1997 kan dock noteras en ökning med 4 miljarder kronor varav de direkta statsansla- gen står för 1 miljard kronor och externa medel för 2,7 mil- jarder kronor. Härtill kommer knappt 400 miljoner kronor i finansiella intäkter som inte särredovisades 1997. Utveck- lingen innebär att andelen direkta statsanslag sjunkit från 51 till 47 procent och att således externfinansiering uppgår till 53 procent. Det är offentliga finansieringskällor som står för nästan hela intäktsökningen sedan 1997.

Merparten av de externa medlen kommer från offentli- ga källor t.ex. Vetenskapsrådet, Vinnova och de offentliga forskningsstiftelserna. År 2007 svarade offentliga medel för 82 procent av lärosätenas forskningsfinansiering. Denna an- del har varierat något under den senaste tioårsperioden men år 1997 var den också 82 procent.

Statsmakternas ambitioner att från och med år 1997 till- dela även högskolorna forskningsresurser har medfört att de äldre universitetens andel av forskningsresurserna har minskat från 98 procent i mitten av nittiotalet till knappt 90 procent under senare år. Fyra procent av resurserna går till de nya universiteten. Knappt 3 procent går till högsko- lor med vetenskapsområde samt drygt 3 procent till övriga högskolor.

högskoleutbildade har ett försteg på arbetsmarknaden

Högskoleutbildade har i allmänhet en starkare ställning på arbetsmarknaden än gymnasieutbildade som i sin tur har ett bättre läge än personer med enbart grundskoleutbildning.

Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och arbetslöshet. Oberoende av konjunkturläge är arbetslöshe- ten lägre för högskoleutbildade jämfört med personer med gymnasie- eller grundskoleutbildning.

Flertalet nyexaminerade från universitet och högskolor etablerar sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Det är dock stora skillnader beroende på vilket område examen är inriktad mot. T.ex. etablerar sig läkare, sjuksköterskor och civilingenjörer snabbt på arbetsmarknaden.

Tillskottet till arbetsmarknaden av examinerade från universitet och högskolor är omkring 40 000 per år medan antalet med högre utbildning som går i pension är knappt hälften så många. Med varje årskull högskoleutbildade som kommer ut på arbetsmarknaden sker således en uppgrade- ring av kompetensen i arbetskraften. ¢

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Under 2007 har en anpassning till den nya utbildningsstrukturen ägt rum vid universitet och högskolor. Fler sökte till högre utbildning hösten 2007 och fler antogs. även till hösten 2008 sker en uppgång i antalet sökande, vilket kan tyda på att minskningen av antalet studenter nu avstannat.

« mariel Rosendahl

När alla sover, stillbild från videoverk

14 • Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

åR 2007 vaR tredje året i följd som utbildningsvolymen vid universitet och högskolor minskade. Hela minskningen skedde dock på vårterminen, medan volymen var densam- ma höstterminen 2007 som höstterminen 2006. Det tyder på att minskningen av antalet studenter nu avstannar. De närmaste åren kommer dessutom ungdomskullarna att öka, vilket innebär att högskoleutbildning kommer att bli aktu- ellt för betydligt fler. Historiskt sett är antalet studenter på en mycket hög nivå.

Den 1 juli 2007 infördes en ny utbildnings- och examens- struktur vid svenska universitet och högskolor. Det innebär att den verksamhet som tidigare benämndes grundläggande högskoleutbildning från och med höstterminen 2007 för- delar sig på grundnivå och avancerad nivå. En stor del av universitetens och högskolornas kraft och tid under 2007 har ägnats åt en anpassning till denna nya struktur. För- ändringsprocessen pågår fortfarande, och speglas i denna rapport för närvarande enbart genom ett fåtal uppgifter som framför allt avser studenter på masterexamensprogram.

antalet sökande ökar för andra året i rad Inför höstterminen 2008 fortsätter antalet sökande att öka – antalet förstahandssökande är 8 procent fler än inför höst- terminen 2007. Den tidigare nedåtgående trenden förefaller nu alltså vara bruten. Ökningen hänger sannolikt samman med att större kullar av ungdomar lämnar gymnasieskolan, men det sker också en kraftig ökning av antalet utländska sökande.

Antalet sökande ökar inte till alla utbildningsinriktningar – till lärarutbildningarna minskar antalet sökande med 16 procent. Däremot ökar antalet sökande till civilingenjörs- program (med 8 procent) och ännu mer till högskoleingen- jörsprogram (med 13 procent).

Det totala antalet sökande ökade även hösten 2007 jäm- fört med hösten 2006. Ökningen var bara tre procent bland förstahandssökande, men det innebar att nedgången i anta- let sökande hösten 2006 inte fortsatte. Till stor del berodde ökningen på att fler 19-åringar sökt, vilket i sin tur kan för- klaras av att årskullen var större 2007 än 2006. (Se vidare Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2007, Statistiska meddelanden, UF 46 SM 0701.)

Jämförelser över tid bör dock göras med försiktighet, ef- tersom ett nytt antagningssystem (NyA) för första gången började användas i full skala hösten 2007 och eftersom en ny utbildnings- och examensstruktur infördes 1 juli 2007 som

en effekt av Bolognaprocessen. På olika sätt påverkar dessa förändringar statistiken.

Även om antalet sökande varierar något i statistiken de se- naste åren, verkar andelen studieintresserade ungdomar vara ganska stabil. Enligt den enkätundersökning till gymnasis- ter i sista årskursen som Statistiska centralbyrån genomför vartannat år har studieintresset inte förändrats under senare år. Hösten 2007 svarar ca 59 procent av gymnasisterna att de har planer på att börja studera vid universitet eller hög- skola inom tre år. Det är ungefär samma andel som hösten 2003 och hösten 2005. (Se Tema: Utbildning. Gymnasieung- domars studieintresse läsåret 2007/08, Temablad 2008:1, Sta- tistiska centralbyrån.)

Totalt fanns 91 500 nya sökande till universitet och hög- skolor inför höstterminen 2007. Av dessa antogs 50 300.

Också antalet antagna har ökat mellan 2006 och 2007 (en ökning med 4 procent). Av de sökande utan tidigare hög-

30 000 60 000 90 000 120 000 150 000

Antagna Sökande

2007 2003

1999 1995

Sökande och antagna per hösttermin. Det finns hela tiden ett gap mellan antalet sökande och antalet antagna. Det gäller även hösten 2007 när många lärosäten inte har fyllt hela sin kapacitet av nybörjarplatser, vilket visar att det finns vissa skillnader mellan sökandeintresse och nybörjarkapacitet, både när det gäller utbildningsinriktningar och utbildningens regionala fördelning.

Antal

Utbildningsområde antal första­

handssökande Sökande per antagen Hälso- och sjukvård samt social omsorg 30 300 2,4 Samhällsvetenskap, juridik, handel,

administration 27 300 1,6

Humaniora och konst 4 300 1,4

Teknik och tillverkning 15 200 1,2

Pedagogik och lärarutbildning 12 700 1,2

Naturvetenskap, matematik och data 4 700 1,1

totalt 101 000 1,6

Sökande och antagna per utbildningsområde höstterminen 2007. Ut- bildningsprogram inom området hälso- och sjukvård har flest sökande, både totalt och i förhållande till antalet platser. Jämfört med föregående år har anta- let behöriga förstahandssökande till program minskat inom alla områden utom humaniora och konst samt naturvetenskap, matematik och data. En förklaring till minskningen är det nya antagningssystemet där en person kan vara första- handssökande till endast ett program.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå • 15 skolestudier var 60 procent kvinnor och 40 procent män

– en fördelning som sett likadan ut de senaste tio åren. Av de antagna höstterminen 2007 var 58 procent kvinnor och 42 procent män.

Precis som tidigare översteg antalet sökande kraftigt anta- let antagna. Det var nästan dubbelt så många personer utan tidigare högskolestudier som sökte till utbildningar än som blev antagna hösten 2007. Efterfrågan överstiger utbudet på högre utbildning, men skillnaden mellan sökande och an- tagna är i flera avseenden ett ganska oprecist mått på hur mycket ytterligare kapacitet som skulle behövas för att till- fredsställa hela efterfrågan på högre utbildning.

Ansöknings- och antagningsprocessen är en ganska lång och komplicerad procedur. Många sökande söker sannolikt högskoleutbildning som ett av flera alternativ; för att testa sina möjligheter eller för att försäkra sig om ett alternativ till arbete. Flera av de sökande tar inte sin plats i anspråk även om det är deras förstahandsval, vilket betyder att antal sö- kande är ett mått som överskattar efterfrågan.

Också antalet antagna kan påverkas av hur ansöknings- processen ser ut. Inför hösten 2007 var det ungefär 20

procent av de sökande som anmält sig efter hösttermins- omgångens sista ansökningsdag. De flesta som anmäler sig efter detta datum antas i mån av plats och i den ordning de anmält sig. De konkurrerar således inte med de sökande som anmält sig fram till sista ansökningsdag, och även om de har bättre meriter antas de inte om platserna på en viss utbildning fyllts.

Relationen mellan antalet sökande och antalet antagna varierar förstås också mellan olika utbildningar. Vissa ut- bildningar har betydligt fler sökande än antagna, medan det på andra utbildningar finns färre sökande än vad man har kapacitet till. Sett till större yrkesexamensprogram (med över 100 antagna) var det hösten 2007 störst konkurrens till veterinärutbildningen med 7,2 förstahandssökande per anta- gen och till läkarutbildningen med 6,8 förstahandssökande per antagen.

När det gäller programutbildningar har utbildningar inom hälso- och sjukvård inklusive social omsorg störst an- tal förstahandssökande. Det andra stora området är utbild- ningar med inriktning mot samhällsvetenskap, juridik, han- del och administration. De största enskilda utbildningarna inom respektive område är sjuksköterskeutbildning och so- cionomutbildning respektive ekonomutbildning.

Sökandetrycket mätt som antalet förstahandssökande per antagen är störst till utbildningarna med inriktning mot hälso- och sjukvård inklusive social omsorg. Hösten 2007 var antalet förstahandssökande per antagen i genomsnitt 2,4 till dessa utbildningar. Lägst sökandetryck har utbildningar med inriktning mot naturvetenskap, matematik och data med 1,1 förstahandssökande per antagen. Genomsnittligt sökandetryck för alla programutbildningar var 1,6 första- handssökande per antagen hösten 2007.

färre nybörjare

Cirka 81 300 personer som aldrig tidigare hade studerat vid universitet och högskolor började en högskoleutbildning un- der läsåret 2006/07. Det är en minskning med två procent jämfört med året innan. Det är framför allt de unga män- nen som står för minskningen. Antalet män under 22 år minskade med 5 procent, medan antalet kvinnor i samma åldersgrupp var oförändrat.

Antalet högskolenybörjare har varit omkring 80 000 se- dan läsåret 2001/02. Volymen har hållits uppe av att ande- len inresande studenter har ökat. Läsåret 2006/07 svarade de inresande studenterna för nästan en fjärdedel av samtliga nybörjare. Det är en ansenlig tillväxt från nära noll för fem-

Utbildningsprogram

antal förstahands­

sökande förändring i sökande 2007–0 (%) ht 2007 ht 200

Apotekare 352 328 -7

Arbetsterapeut 642 543 -15

Arkitekt 1 410 1 638 16

Civilekonom 2 894 4 094 41

Ekonom, övriga program 13 388 15 449 15

Systemvetare 2 582 3 449 34

Civilingenjör 8 524 9 238 8

Högskoleingenjör 3 859 4 353 13

Jurist 4 767 4 901 3

Läkare 4 473 4 840 8

Lärare 14 805 12 505 -16

Psykolog 3 254 3 206 -1

Sjukgymnast 2 435 2 401 -1

Sjuksköterska 7 678 8 221 7

Socionom 7 315 6 734 -8

Tandhygienist 913 844 -8

Tandläkare 1 012 1 002 -1

Veterinär 844 793 -6

Summa för ovanstå­

ende program 1 147 4 53 4

övrigt 46 243 52 885 14

totalt 126 546 136 631 

förstahandssökande till några större utbildningsprogram med antag­

ning genom verket för högskoleservice (vhS). Totalt sett sökte 136 631 personer i första hand till utbildningsprogram hösten 2008. Det är omkring 10 000 fler sökande än hösten 2007. Förändringar i sökandetalen mellan 2007 och 2008 varierar dock mellan olika utbildningsinriktningar. Det finns skäl att vara försiktig i jämförelser över tid, eftersom en ny utbildningsstruktur trädde i kraft den 1 juli 2007 och ett nytt antagningssystem togs i bruk inför samma höst.

På flera sätt får dessa bägge förändringar konsekvenser för sökandestatistiken, i synnerhet vad gäller antalet sökande till ekonomutbildningarna.

16 • Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

ton år sedan, men det gäller alltså nybörjarna. Många av de inresande studenterna kommer för en eller två terminers stu- dier. Av det totala antalet studenter utgör de inresande stu- denterna alltså en avsevärt mindre del (cirka 7 procent).

Antalet nybörjare som tillhör den svenska befolkningen var som högst läsåret 2002/03. Därefter har antalet minskat med 9 200 till 62 100 läsåret 2006/07. Det innebär att anta- let nybörjare som tillhör den svenska befolkningen numera ligger på samma nivå som läsåret 1999/2000. (Se vidare Stu- denter och examina i grundutbildningen 2006/07, Statistiska meddelanden, UF 20 SM 0801.)

Bland nybörjarna 2006/07 var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Könsfördelningen förändras mycket lite år från år. Kvinnorna är överrepresenterade i flertalet ålders- grupper, men skillnaden mellan könen är störst i åldrarna från trettio år och uppåt.

Nästan hälften av nybörjarna är 21 år eller yngre. En knapp tredjedel är äldre än 25 år när de börjar studera vid universitet och högskolor. Åldersspridningen är alltså stor vid svenska universitet och högskolor.

hög övergångsfrekvens

Strax under 44 procent av en årskull har börjat studera vid universitet eller högskola vid 25 års ålder. Det är en för- dubbling av övergångsfrekvensen på 20 år. Läsåret 2006/07 var antalet nybörjare i åldrar upp till och med 25 års ålder 49 000, exklusive de utländska studenterna. Därtill kan läg- gas ytterligare något tusental som tillbringar hela sin stu- dietid utomlands.

10 20 30 40 50

1981 1976

1971 1966

Procent

Andel av årskullen som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. På elva födelseårgångar har andelen höjts från 30 till drygt 45 procent. Andelen är 15 procentenheter högre för kvinnor än för män – 53 procent jämfört med 38 procent.

basår

Basåret är en utbildning som ger särskild behörighet för högskolestudier för personer som inte har skaffat sig sådan genom sina gymnasiestudier. Tidigare gavs basår enbart i anslutning till tekniska eller naturvetenskapliga utbildning- ar, men från 2002 finns möjlighet för lärosätena att också ge basårsutbildning med inriktning mot utbildningar inom andra ämnesområden där antalet behöriga sökande är läg- re än antalet platser. Den som blir antagen till en plats på basåret är i regel garanterad en plats på ett efterföljande utbildningsprogram.

Läsåret 2006/07 började 3 500 personer att studera på basår. Bortsett från föregående läsår – då 500 fler studerade på basår – har antalet basårsstudenter legat på denna nivå de senaste tio åren. Könsfördelningen är relativt jämn – 55 procent är män och 45 procent är kvinnor.

De flesta basårsstudenter läste en inriktning mot ingen- jörs- eller civilingenjörsutbildning. Många studerade också på ”öppna” naturvetenskapliga och tekniska basår där stu- denten väljer inriktning under basårets gång. Basår som inte är tekniska eller naturvetenskapliga är en mycket marginell företeelse.

Två tredjedelar av basårsstudenterna fortsätter i högsko- leutbildning efter basåret. Män och kvinnor fortsätter i hög- skoleutbildning i samma utsträckning, men de väljer olika ut- bildningar. Medan männen framför allt börjar studera på en högskoleingenjörs- eller civilingenjörsutbildning, går en ma- joritet av kvinnorna vidare till en utbildning utanför det tek- niska och naturvetenskapliga området – trots att det är tek- nisk eller naturvetenskaplig kompetens som de har läst in.

Basår finns också i den kommunala vuxenutbildningen. I några kommuner ges basår i samarbete med högskolan, och i dessa fall ger även basåret i komvux en garanterad plats i högskolan.

20 000 40 000 60 000 80 000 100 000

2006/07 2003/04

2000/01 1997/98

Högskolenybörjare läsåren 1997/98 till 2006/07. Antalet som för första gången började studera vid universitet och högskolor var 81 300 läsåret 2006/07.

Av dessa är nästan en fjärdedel inresande studenter. Antalet inresande studenter har ökat kraftigt under en tioårsperiod. Antalet nybörjare som tillhör den svenska befolkningen har däremot minskat de senaste fem åren.

Antal

Utländska studenter

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå • 17 Men övergången är ju inte slut vid 25 års ålder. Nästan

18 000 högskolenybörjare är äldre än 25 år. Om 26- till 31- åringar räknas in i övergångsfrekvensen blir den 50 procent, och fortsätter man ytterligare tio år upp i åldrarna blir över- gångsfrekvensen 55 procent och den stiger naturligtvis ytter- ligare högre upp i åldrarna. (Övergångsfrekvensen mätt på det sätt som redovisas här är en skattning av hur stor andel av en årskull som påbörjar högskolestudier om nuvarande rekryteringsmönster i olika åldrar står sig över tiden.)

Nu är dock tiden med ständigt ökande övergångsfrekven- ser över. Tidigare har det starka intresset för högre utbild- ning från studenternas sida inneburit att övergångsfrekven- serna till stor del har styrts av hur snabbt utbildningskapa- citeten vid universitet och högskolor har byggts ut. Under de senaste åren har utbildningskapaciteten i vissa fall varit större än efterfrågan, vilket tyder på att det nu är intresset för högre utbildning snarare än kapaciteten som är den be- gränsande faktorn.

Det finns dock en annan faktor som kommer att påverka antalet som söker sig till universitet och högskolor under de närmaste åren. Det är årskullarnas storlek. Den puckel av ungdomar som har gått genom skolsystemet börjar nu nå högskoleålder. På två år fram till 2010 ökar antalet 20-åring- ar med närmare 10 procent till drygt 130 000. Det innebär att högskoleutbildning blir aktuell för betydligt fler under den kommande femårsperioden.

många direkt från gymnasieskolan

En stor del av nybörjarna vid universitet och högskolor kom- mer mer eller mindre direkt från gymnasieskolan. Unge-

30 000 60 000 90 000 120 000 150 000

2025 2020 2015 2010 2005 2000 1995 1990

Antal 20-åringar. Antalet 20-åringar är nu på väg upp mot den topp som infaller 2010. Då kommer antalet 20-åringar nå över 130 000. Det är nästan 10 procent fler än nu. Sedan minskar antalet snabbt igen.

Antal

högskoleprovet

Högskoleprovet anordnas två gånger om året och används som ett komplement till betyg för att sortera sökande när det finns fler sökande till en utbildning eller kurs än det finns platser. Antagningen till mellan en och två tredjede- lar av de tillgängliga utbildningsplatserna sker i turordning efter högskoleprovsresultat.

Provet är öppet för alla och det finns ingen gräns för hur många gånger man kan göra provet. Det bästa resultatet under de senaste fem åren räknas vid antagningen. Under de senaste åren har ungefär hälften av provdeltagarna gjort sitt första prov medan övriga provdeltagare är sådana som har återkommit för att förbättra sina provresultat.

År 2007 var antalet provdeltagare närmare 64 700 och av dessa var 54 procent kvinnor och 46 procent män.

Antalet provdeltagare 2007 var 6 300 färre än året inn- an. Det minskande provdeltagandet hänger samman med att det totala söktrycket för högskolestudier sjönk något mellan 2006 och 2007. Detta sammanfaller med att ar- betsmarknadsläget förbättrats, vilket framför allt påver- kat provdeltagandet bland något äldre, minst 25 år gamla, provdeltagare. Antalet provdeltagare i denna åldersgrupp minskade med 14 procent mellan 2006 och 2007, men även yngre, högst 24 år gamla, provdeltagare minskade i antal un- der samma period, med 7 procent. Vårterminen 2008 var det dock lika många provdeltagare som våren 2007.

Mellan toppåret 1997, då 144 000 gjorde högskolepro- vet, och 2002 minskade antalet provdeltagare med mer än hälften till 69 000. Utvecklingen under denna period sam- manfaller med att kommunal vuxenutbildning (komvux) ökade kraftigt i och med satsningen på det så kallade kun- skapslyftet och att möjligheten att läsa om gymnasiekurser för att höja betygen infördes 1997. Många yngre valde då att öka sina chanser att bli antagna till högskoleutbildning genom att läsa upp kurser i komvux istället för att göra högskoleprovet.

30 000 60 000 90 000 120 000 150 000

2007 2002

1997 1993 1989

Totalt antal gjorda högskoleprov 1989–2007 fördelade efter provdelta- garnas ålder. Från 1991 då provet började användas även för dem med betyg från gymnasieskolan ökade antalet provdeltagare kraftigt. Den efterföljande minskningen mellan 1997 och 2002 sammanfaller med att kommunal vuxenutbild- ning byggdes ut och att möjligheten att läsa om gymnasiekurser för att höja betygen infördes 1997.

Antal

Minst 25 år Högst 24 år

1 • Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

fär hälften av nybörjarna gick ut gymnasieskolan samma år eller ett till två år innan de började i högskolan. Flertalet kommer från de mest teoretiskt inriktade programmen, det naturvetenskapliga programmet, det samhällsvetenskapliga programmet eller teknikprogrammet.

Högst är övergångsfrekvensen från det naturvetenskap- liga programmet. 80 procent av dem som gick ut det na- turvetenskapliga programmet i gymnasieskolan läsåret 2003/04 gick vidare till högskolestudier inom tre år. Bland avgångna från det samhällsvetenskapliga programmet var övergångsfrekvensen drygt 50 procent. Den genomsnittliga övergångsfrekvensen för alla som gick ut gymnasieskolan läsåret 2003/04 var 42,3 procent. Det är ungefär en och en halv procentenhet lägre än för dem som gick ut gymnasie- skolan ett år tidigare.

Övergången till högskolan från specialutformade gymna- sieprogram – vanligtvis varianter av naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga program – var knappt 50 procent, det vill säga nästan i nivå med vad som gäller för det samhälls- vetenskapliga programmet. Från det estetiska programmet gick 41 procent av dem som gick ut gymnasieskolan våren 2004 vidare till högskolestudier inom tre år. Det är en andel som har ökat stadigt under de senaste fem åren. Även från mediaprogrammet ökar övergången till högskolan; bland dem som avslutade gymnasieutbildningen våren 2004 var andelen som började högskolestudier inom tre år 33 procent.

Bland de mer yrkesinriktade gymnasieprogrammen hade omvårdnadsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet högst övergångsfrekvens, 27 respektive 23 procent. Övriga gymnasieprogram hade en övergångsfrekvens som var lägre än 17 procent – lägst ligger byggprogrammet och fordons- programmet med en övergångsfrekvens under 2 procent.

färre har gått i komvux

Andelen nybörjare som kompletterar sin utbildning i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) innan de börjar i högskolan är fortfarande hög. Bland nybörjarna läsåret 2006/07 hade 36 procent genomgått kurser på gymnasial nivå i komvux innan de började vid universitet eller hög- skola. Flertalet av dessa, eller 25 procentenheter, hade både en avslutad utbildning i gymnasieskolan och komvux bakom sig när de började studera i högskolan. För dessa handlar det således om komplettering för behörighet för högskolestu- dierna eller en komplettering för att höja meritvärdet.

Behörighets- och konkurrenskompletteringen har mins- kat något i omfattning under de senaste åren, från 36 procent

av alla nybörjare åren runt sekelskiftet ned till de 25 procent som gäller för den senaste nybörjarårgången, men det är fort- farande ett högt tal i en grupp studenter där flertalet kom- mer mer eller mindre direkt från den högskoleförberedande utbildningen i gymnasieskolan.

Andelen studenter med enbart komvux – det vill säga utan avslutad utbildning från ett av gymnasieskolans pro- gram – var 11 procent bland nybörjarna läsåret 2006/07. Det är en andel som har varit i stort sett oförändrad de senaste tio åren.

Allmänt sett gäller att utbildning i komvux är vanligare bland kvinnor än bland män. Det gäller både beträffande studier som omedelbart föregår högskolestudierna och ut- bildning i komvux generellt.

Hur vanligt det är med komvuxstudier före högskoleut- bildningen varierar mellan utbildningarna i högskolan. Till vissa utbildningar kommer många litet äldre studerande efter att ha skaffat sig behörighet via komvux. Till andra utbildningar kommer många efter att ha höjt sina betyg i komvux för att skaffa sig tillräckliga meriter i konkurrensen om platserna.

Av nybörjarna på sjuksköterskeutbildningarna 2006/07 hade över hälften studerat i komvux året före högskolestar- ten. Det är den högsta komvuxandelen bland nybörjare på utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen och som hösten 2007 hade minst 1 000 behöriga förstahandssökan- de. Sjuksköterskeutbildningarna är utbildningar som många äldre redan yrkesverksamma söker sig till för att vidareut-

10 20 30 40 50 60

2006/07 2000/01

1995/96

Andel av högskolenybörjarna som studerat i komvux. 40 procent av nybörjarna i högskolan 2006/07 har studerat i komvux, därav 36 procent på gymnasial nivå. Komvuxandelen bland 20-åringar har ökat från 17 till 29 procent mellan 1995/96 och 2006/07. Relativt sett är ökningen av andelen som studerat i komvux störst i denna åldersgrupp där många använder komvux för att stärka sin konkurrenskraft inför ansökan till universitet och högskolor. Efter att komvuxan- delen bland 20-åringarna minskat under några år har den återigen ökat under de tre senaste läsåren.

Procent

Samtliga nybörjare 20-åringar

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå • 1

lärarutbildningen

Utbildning till lärare inom förskola, fritidshem, grundskola och gym- nasieskola sker sedan 2001 inom en sammanhållen lärarutbildning där vissa delar är gemensamma oberoende av mot vilken verksamhet stu- denterna inriktar sina studier. Hösten 2007 tillsatte regeringen en ut- redning som ska lämna förslag på en ny lärarutbildning. Bland annat ska utredaren överväga om det bör införas egna examina för olika inrikt- ningar på lärarutbildningen. Utredningen ska vara klar hösten 2008.

Lärarutbildningen är den enskilt största högskoleutbildningen räk- nat i antal studenter. Sammantaget finns en dryg tiondel av samtliga studenter på lärarexamensprogram.

antalet nybörjare minskar

Läsåret 2006/07 började knappt 12 200 studenter på lärarutbildning- ar runt om i landet. Det var en minskning med ungefär 800 personer jämfört med året innan.

Studenterna som börjar på lärarutbildningen söker till olika ingångar på utbildningen. Många av ingångarna är inriktade mot flera områden.

Vanligast är kombinationer med förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år (”tidigare år”) samt kombinationer med grundskolans senare år och gymnasieskolan (”senare år”). Av de nya studenterna 2006/07 började 46 procent på inriktningar mot tidigare år, och 42 procent började på inriktningar mot senare år. Dessutom började 12 procent på öppna ingångar där inriktning väljs först efter en tids studier och på ingångar mot både tidigare och senare år.

Lärarutbildningen har en sned könsfördelning. Av nybörjarna 2006/07 var 72 procent kvinnor och 28 procent män. De män som studerar på lärarutbildningen är framför allt inriktade mot att undervisa inom grundskolans senare år och gymnasieskolan. Att få män vill undervisa yngre barn är inte något nytt. Utbildningen till förskollärare har sett ut och organiserats på olika sätt sedan den fördes till högskolan 1977, men hela tiden har andelen män varit omkring 10 procent (12 pro- cent 2006/07).

fortsatt ökning av examina

Läsåret 2006/07 var sjätte året i rad som antalet utexaminerade lärare ökade. Under läsåret avlades totalt 8 900 lärarexamina, vilket är 300 fler än föregående läsår. Hur många examina som avläggs är naturligt- vis sammankopplat med hur många studenter som tidigare har börjat på utbildningen. Eftersom antalet nybörjare har minskat de senaste läsåren kan man förvänta sig att också antalet examina snart kommer att börja minska.

Av samtliga lärarexamina som togs ut läsåret 2006/07 var 56 procent inriktade mot tidigare år (förskola, fritidshem eller grundskolans tidi- gare år), 43 procent var inriktade mot senare år (grundskolans senare år och gymnasieskolan) och 1 procent hade övrig inriktning.

Det är ännu för tidigt att se några tydliga tendenser för genomström- ning i den nya lärarutbildningen, eftersom den har pågått under så kort tid. Den enda årskull som det finns några resultat för är den första års- kullen, de som började 2001/02. Av dessa hade 45 procent tagit lärarex- amen inom 5 år, men då ska man komma ihåg att lärarutbildningen kan vara längre än så, upp till 5,5 år. Dessutom är det vanligt att studenter tar längre tid på sig till examen än vad utbildningens stipulerade tid är, på grund av studieuppehåll m.m. Några tydliga resultat för genomström- ning kan man därför inte mäta förrän efter 7 år eller mer.

I de gamla utbildningarna har genomströmningen varit hög bland för- skollärare, fritidspedagoger och grundskollärare 1–7. På utbildningarna mot grundskollärare 4–9 och gymnasielärare har genomströmningen varit betydlig lägre.

brist på vissa lärare

En samlad bedömning av pensionsavgångar inom nuvarande yrkeskår, barnkullarnas utveckling och den beräknade examinationen visar på risk för brist på lärare i förskolan, på fritidspedagoger, på speciallärare

och specialpedagoger, samt på lärare i gymnasieskolans yrkesämnen.

Däremot väntas det bli ett visst överskott på lärare i grundskolans se- nare år och gymnasiet. Bland dessa kan det dock vara vissa skillnader beroende på ämnesprofil. (Se vidare Högskoleutbildningarna och arbets- marknaden, Högskoleverkets rapport 2008: 2 R.)

I hela Sverige beräknas cirka 4 200 nya lärare i förskolan behöva rekryteras årligen från år 2010 och framåt. Med utgångspunkt från antalet nybörjare i dag kan man räkna med att ungefär 3 500 perso- ner varje år kommer att ta en lärarexamen som omfattar bland annat förskola. Baserat på uppgifter om tidigare examenskullars yrkesval, uppskattas dock bara drygt 1 600 av dem bli förskollärare. Det skulle innebära att behovet av förskollärare endast täcks till 40 procent. Men även om samtliga som tar examen med inriktning förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år skulle välja att arbeta i förskolan, är det beräknade rekryteringsbehovet fortfarande större än den förväntade examinationen.

För fritidspedagoger är det beräknade rekryteringsbehovet 900 stycken år 2010 för att sedan öka, medan antalet examinerade upp- skattas till cirka 300 per år.

Antalet utexaminerade speciallärare och specialpedagoger väntas vara omkring 500 per år, vilket inte räcker för att täcka behovet om cirka 900 per år.

Stora pensionsavgångar bland yrkeslärarna

Antalet nyutexaminerade yrkeslärare har minskat kraftigt sedan början av 90-talet, vilket har inneburit att åldersfördelningen inom den be- fintliga kåren har blivit mycket sned. De närmaste åren väntas en stor del av yrkeslärarna gå i pension. En låg examination som sammanfaller med höga pensionsavgångar har gjort att den brist på yrkeslärare som länge funnits, beräknas öka.

Läsåret 2006/07 examinerades 300 lärare med inriktning mot gym- nasiets yrkesämnen, vilket är en liten ökning jämfört med de två ti- digare läsåren. I jämförelse med de beräknade behoven – mellan 500 och 800 nya lärare per år under 2010-talet – är dock antalet utexami- nerade yrkeslärare litet.

Mellan 2005 och 2009 pågår en satsning på särskild lärarutbildning (SäL) där drygt 1 000 verksamma yrkeslärare utan pedagogisk utbild- ning får genomgå en sådan. Om behovet av yrkeslärare ska kunna till- godoses på lång sikt räcker inte enskilda satsningar, utan rekryteringen till den ordinarie utbildningen måste höjas betydligt.

Några uppgifter om genomströmning för yrkeslärare finns inte ef- tersom de inte går att skilja ut i nybörjarstatistiken.

inriktning på utbildningen kvinnor män totalt

Tidigare år 4 893 710 5 603

därav förskola/förskoleklass 4 237 568 4 805

Senare år 2 929 2 127 5 056

övriga inriktningar 971 521 1 42

totalt  73 3 35 12 151

nybörjare på lärarutbildningsprogram läsåret 2006/07. Till tidigare år räknas förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år. Till se- nare år räknas grundskolans senare år och gymnasiet. I övriga inriktningar finns öppna ingångar och inriktningar som spänner över både senare och tidigare år.

examensinriktning 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07

Handel och administration 28 19 2 10 10

Industri och hantverk 109 64 35 78 96

Vård och omsorg 139 85 35 34 37

övrigt 107 124 114 103 160

totalt 33 22 16 225 303

examinerade lärare i gymnasieskolans yrkesämnen. Gymnasielärare med inriktning mot media och kommunikation är inte medräknade.

Grundutbildning • 1

20 • Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

eftersom de här båda gruppernas andel i befolkningen har förändrats relativt litet under samma period.

Trots att andelen nybörjare med bakgrund i arbetarhem har ökat är de ändå underrepresenterade. I befolkningen är andelen med arbetarbakgrund i åldern 20–25 år 38 procent och andelen som kommer från högre tjänstemannahem 18 procent. (Se även Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorandnybörjare 2004/05, Statistiska medde- landen, UF 20 SM 0602.)

Antalsmässigt betyder utvecklingen under den senaste ti- oårsperioden att medan antalet nybörjare med högre tjäns- temannabakgrund har varit oförändrat eller till och minskat något, bland annat på grund av att fler studerar utomlands, har antalet nybörjare med arbetarbakgrund ökat med un- gefär 40 procent.

Andelen som börjat studera till och med 25 års ålder är för ungdomar från högre tjänstemannahem ungefär 75 procent, medan övergångsandelen för ungdomar från arbetarhem är drygt 30 procent.

Detta är alltså genomsnittsbilden, där högskolan betrak- tas som en helhet. Denna bild beskriver i vilken omfattning ungdomar med olika bakgrund börjar på högskolan, och var i högskolan de finns. Till saken hör att det finns avsevärda skillnader mellan olika utbildningar. Andelen ungdomar från övre medelklassen är betydligt större på läkarutbild- ningen än vad som gäller i genomsnitt för hela högskolan.

Detsamma gäller även för andra långa utbildningar med högt sökandetryck, medan andelen ungdomar med arbe- tarbakgrund är högre på kortare vård- och omsorgsutbild- ningar, lärarutbildningar och på högskoleingenjörsutbild- ningar.

bilda sig. De som har studerat i komvux har i första hand gjort det för att skaffa sig behörighet.

Den lägsta andelen nybörjare som hade studerat i komvux, 15 procent, hade nybörjarna på civilingenjörsutbildningen, det vill säga en utbildning som är relativt lätt att komma in på och som framför allt attraherar unga studerande.

På läkarutbildningen, som har extremt stark konkurrens om platserna, har andelen nybörjare som har studerat i kom- vux ökat mer än för någon annan utbildning sedan möjlighe- terna till konkurrenskomplettering infördes – från 16 procent bland nybörjare 1995/96 till 40 procent läsåret 2006/07.

Social bakgrund

Utbyggnaden av högskoleutbildningen har inneburit en viss breddning i rekryteringen. Men det finns fortfarande tydliga skillnader i övergångsandelen mellan olika sociala skikt. Studenter med sin bakgrund i den övre medelklassen är överrepresenterade i högskoleutbildningen, och arbetar- klassen är underrepresenterad. Skillnaderna är särskilt stora när det gäller de längsta utbildningarna som säkrast leder till goda inkomster och goda karriärmöjligheter.

Under åren 1993/94 till och med 2005/06 har andelen ny- börjare vid universitet och högskolor med bakgrund i arbe- tarhem ökat från 18 till 25 procent av alla nybörjare, samti- digt som andelen från högre tjänstemannahem har minskat från 33 till 28 procent. Det rör sig om en reell förändring

10 20 30 40 50

2005/06 1999/2000

1993/94

Social bakgrund bland högskolenybörjare. Andelen studenter med arbetarbak- grund har på drygt tio år ökat från 18 till 25 procent av alla nybörjare i åldersgruppen 18–34 år. Storleksmässigt har därmed antalet studenter med arbetarbakgrund närmat sig antalet med högre tjänstemannabakgrund. Den minskning av antalet med högre tjänstemannabakgrund som kan avläsas i diagrammet förklaras till en del av att antalet med denna bakgrund som studerar utomlands har ökat.

Procent

4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 Antal

Andel med arbetarbakgrund Antal med högre

tjänstemannabakgrund

Antal med arbetarbakgrund

Statistik om social bakgrund

Uppgifterna om föräldrarnas sociala bakgrund bygger på uppgifter från den senaste folk- och bostadsräkningen, vilken ägde rum 1990 (FoB 1990). Eftersom uppgifterna är från en tidpunkt då många av föräldrarna till de yngre studenterna inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, finns en osäkerhet i klassificeringen. Denna osäkerhet har blivit allt större under senare år och innebär att uppgif- ter om social bakgrund som bygger på FoB 1990 inte bör användas senare än de nu redovisade (läsåret 2005/06).

Eftersom någon ersättning för dessa uppgifter inte finns för närvarande kommer studenternas bakgrund i fortsätt- ningen enbart att kunna redovisas utifrån föräldrarnas ut- bildningsbakgrund.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå • 21

Skillnader mellan utbildningar

Vissa förskjutningar i den sociala sammansättningen på de olika utbildningarna har skett sedan början av 90-talet, men förändringarna är störst på de utbildningar som redan tidi- gare hade en jämförelsevis stor andel studenter från arbe- tarhem. Mest har andelen nybörjare från arbetarhem ökat på utbildningen mot social omsorgsexamen, från 28 till 40 procent. På högskoleingenjörsutbildningen har andelen med arbetarbakgrund ökat från 20 till 26 procent. Både social omsorgsutbildning och högskoleingenjörsutbildning är ut- bildningar som har ett minskat antal nybörjare i slutet av perioden jämfört med mitten av 90-talet. För dessa utbild- ningar handlar det alltså snarast om att de dragit till sig färre ur andra sociala skikt.

På de utbildningar som har den lägsta andelen nybör- jare med arbetarbakgrund och den högsta med högre tjäns- temannabakgrund har inte mycket skett under perioden.

På arkitektutbildningen har andelen med arbetarbakgrund ökat från 6 till 7 procent. På läkarutbildningen är andelen nybörjare med arbetarbakgrund oförändrat 8 procent.

Andra utbildningar som har få nybörjare med arbetar- bakgrund, såsom juristutbildning, psykologutbildning och konstnärlig utbildning, visar också små förändringar i an- delen med arbetarbakgrund. För juristutbildningen gäller emellertid att andelen med arbetarbakgrund är något högre under den senaste tioårsperioden än tidigare.

För övriga utbildningsprogram ligger förskjutningen i so- cial bakgrund i närheten av genomsnittet för hela högskolan, det vill säga en ökning på runt 6 procentenheter av ande-

len med arbetarbakgrund och motsvarande minskning av andelen med högre tjänstemannabakgrund. Antalsmässigt handlar det dock i allmänhet om att en utbyggnad av plats- antalet har inneburit att antalet med arbetarbakgrund har ökat medan antalet studenter med tjänstemannabakgrund har varit oförändrat eller ökat i mindre omfattning. Exempel på utbildningar i denna grupp är socionomutbildningen, lä- rarutbildningarna, apotekar- och receptarieutbildningarna, sjukgymnastutbildningen och sjuksköterskeutbildningen.

Studenter med funktionshinder

Det finns ingen statistik över antalet personer med funk- tionshinder som studerar vid universitet och högskolor.

Däremot finns uppgifter om hur många studenter som sökt stöd hos lärosätenas särskilda samordnare för stu- denter med funktionshinder. Det finns också uppgifter om hur många studenter som fått särskilt pedagogiskt stöd på grund av att funktionshindret inverkat på studiesitua- tionen.

Sammantaget under 2007 uppsökte nästan 5 500 stu- denter en samordnare för studenter med funktionshinder.

Bland dem som fick medel för särskilt pedagogiskt stöd var 63 procent kvinnor, vilket i stort stämmer överens med studentpopulationen totalt. Under en tioårsperiod har antalet studenter som uppsökt de särskilda samord- narna ökat kraftigt. Det beror framför allt på att antalet studenter med dyslexi har ökat. År 2007 utgjorde studen- ter med dyslexi nästan hälften av dem som fick medel för särskilt pedagogiskt stöd.

De sammanlagda kostnaderna för särskilt pedagogiskt stöd uppgick till 63 miljoner kronor år 2007. Cirka 70 pro- cent av dessa kostnader bestod av kostnader för tecken- språkstolkning.

1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

2007 2005 2003 2001 1999 1997

Studenter som har tagit kontakt med lärosätenas samordnare för studenter med funktionshinder. Antalet studenter med behov av kompensa- toriskt pedagogiskt stöd har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden.

Källa: Stockholms universitet.

Antal

Annat stöd Kompensatoriskt stöd

0 20 40 60 80 100

Social omsorg Yrkeshögskola ArbetsterapeutReceptarieLärare Biomedicinsk analytiker Sjuksköterska SpecialistsjuksköterskaHögskoleingenjör Socionom SjukgymnastApotekare Teologie kandidat Civilingenjör Konstnärlig utbildningJuris kandidat Arkitekt TandläkarePsykologLäkare

Social bakgrund för nybörjare 2005/06. Det är stora skillnader i social sammansättning på olika utbildningar. I diagrammet redovisas fördelningen på ett urval program som leder till yrkesexamen.

Procent Arbetare Övriga

Högre tjänstemän