År 2001 startade Högskoleverket den omfattande utvärderingscykeln med ämnes- och pro-gramutvärderingar. Under sex år har 1 700 granskningar av högre utbildning genomförts. Under 2007 har Högskoleverkets nya nationella kvalitetssäkringssystem startat.
« frida krohn
Pennor, tyg och ägg, collage
102 • Resultat från utvärderingarna
åR 2001 StaRtade Högskoleverket, på regeringens upp-drag, den omfattande utvärderingscykeln med nationella ämnes- och programutvärderingar. I och med årets utvärde-ringar är den första sexårscykeln komplett, och sammanlagt 1 700 granskningar av högre utbildning har genomförts.
Utvärderingarna har varit kvalitetsdrivande på flera sätt, inte minst genom de ifrågasättande av examensrätter som gjorts. Vid uppföljningar ett år senare har det visat sig att lärosätena i så gott som samtliga fall på ett tillfredsställande sätt vidtagit åtgärder för att komma till rätta med påtalade brister, eller så har de själva valt att lägga ned utbildningen i fråga.
De uppföljningar som har gjorts tre år efter att utvärde-ringsrapporterna publicerats visar också på att utvärdering-arna ger effekter. Lärosätena har i de allra flesta fall tagit till sig de rekommendationer som bedömargrupperna gett i syfte att vidareutveckla kvaliteten i utbildningarna. (Se slut-rapporten om Högskoleverkets kvalitetsgranskningar 2001–
2006.) Nedan redovisas resultaten från de återstående utvär-deringarna enligt utvärderingscykeln som startade 2001.
lärarutbildning
Under 2008 har en utvärdering av lärarutbildningen färdig-ställts. Den är en uppföljning av den granskning som Hög-skoleverket genomförde 2004. De allra flesta lärosäten har tagit de rekommendationer som gavs i den förra utvärdering-en på största allvar och åtgärdat många av de brister som då påtalades. Bland de åtgärder som vidtagits kan nämnas att många utbildningar fått en fastare studiegång. Kravnivåerna och progressionen inom det allmänna utbildningsområdet har förbättrats. Även sättet att organisera examensarbetet med hänsyn till den befintliga handledarkompetensen har förbättrats. Flera högskolor har genomfört en omfördelning av resurser i syfte att anställa fler disputerade lärare och möj-liggöra för adjunkterna att bedriva forskarutbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen och organisationen kring denna har utvecklats betydligt.
Flera lärosäten uppvisar dock fortfarande allvarliga bris-ter. För få disputerade, framför allt inom det allmänna ut-bildningsområdet, inverkar menligt på forskningsbasen och är ett problem inte minst när det gäller handledning av exa-mensarbeten. Ämnesdidaktiken, framför allt matematikdi-daktiken, är ett område där bristen på disputerade lärare är stor. Vid flera lärosäten är de obligatoriska inslagen inom
de centrala kunskapsområdena skriv-, läs- och framförallt matematikutveckling inte tillfredsställande. Kursinnehållet i matematikutveckling behöver ses över. Det kvarstår även brister vad gäller progressionen inom det allmänna utbild-ningsområdet. Med anledning av dessa brister ifrågasätter Högskoleverket examensrätten vid 10 av de 26 lärosäten som ingår i utvärderingen.
veterinärutbildning
Utvärderingen av veterinärprogrammet visar att det hål-ler hög kvalitet med hög lärarkompetens, god studeran-demiljö och god forskningsanknytning. För att ytterligare utveckla kvaliteten bör utbildningsledningen förenklas och effektiviseras, samarbetet med framförallt djursjuk-vårdarprogrammet bör förbättras, och den horisontella och vertikala ämnesintegrationen bör stärkas och utvecklas.
Forskarutbildningen i veterinärmedicin är också väl-fungerande. Doktorandanställningar annonseras på hemsi-dan och i nationell dagspress. Det är en mycket hög genom-strömning på forskarutbildningen, och fakulteten har ett gott inslag av utländska och externa doktorander.
medicinsk forskarutbildning
Den medicinska forskarutbildningen har utvärderats på fa-kultetsnivå vid åtta lärosäten och samtliga uppfyller kvali-tetskraven.
Bedömargruppen framhåller dock i sin rapport att det saknas analys av behoven av forskarutbildade i medicin.
Både regering och fakulteter uppmanas därför av bedömar-gruppen att genomföra en analys som grund för den fram-tida dimensioneringen av utbildningen. När det blir klarare vilka behov forskarutbildningen ska tillgodose blir det även möjligt att förnya diskussionen om utbildningens utform-ning och innehåll.
De flesta arbetar inte som akademiska forskare efter ut-bildningen; bara 14 procent av de forskarutbildade i medicin etablerar sig efter utbildningen vid universitet och högskolor.
För de med medicinsk grundutbildning beskrivs forskarut-bildningen idag ha lågt meritvärde, och flertalet går tillbaka till tjänster inom hälso- och sjukvård. Bedömargruppen ef-terlyser en utbildning som är bättre utformad för att utbilda personer som kan vara yrkesverksamma på många olika sätt
inom många olika områden. ¢
Resultat från utvärderingarna • 103
granskade utbildningar 2001–2007 antal
granskningar
Agrara utbildningar, hippolog 10
Antikens kultur och samhällsliv samt egyptologi 10
Arbetsvetenskap 14
Arkeologi 14
Arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, bok- och bibliotekshistoria, informations- och medievetenskap,
kul-turvård, museologi 20
Astronomi, fysik, hydrologi, meteorologi 38
Baltiska och keltiska språk 4
Biologi 33
Civilingenjörsexamen 11
Data- och systemvetenskap, informatik 30
Datalogi, datavetenskap 21
Design och konsthantverk 22
Dietistexamen, hushållsvetenskap, kostvetenskap,
kost-ekonomi, måltidskunskap, klinisk nutrition, nutrition 16
Ekonomisk historia 10
Engelska 34
Etnologi 13
Facköversättning 1
Farmaci, apotekarexamen, receptarieexamen 8
Film-, konst-, musik- och teatervetenskap 43
Filosofi 26
Högskoleingenjör, grundutbildning i tekniska ämnen 100
Idé- och lärdomshistoria 14
Idrott 7
Interaktiva medier/design 6
Italienska, portugisiska, rumänska 11
Journalistik 10
Juridik, juris kandidatexamen, rättsvetenskap, handelsrätt,
af-färsrätt 24
Kemi 26
Klassiska språk 23
Kognitionsvetenskap 8
Kulturgeografi och geografi 21
Kulturvetenskap, kulturpedagogik 3
Medie- och kommunikationsvetenskap 22
Miljövetenskap, miljöteknik, miljö- och hälsoskydd 32
Musikerutbildning 34
Nationalekonomi 29
Nederländska 2
Orientaliska språk 31
Pedagogik, folkhögskollärarexamen 82
Personal- och arbetslivsprogram 12
Psykologi, psykologexamen 37
Psykoterapeutexamen 18
Scenisk gestaltning och produktion 34
Sjöingenjör, sjökapten 4
Slaviska språk, öst- och centraleuropakunskap 9
SLU-utbildningar (jägmästarexamen, hortonomexamen, djur-sjukvårdarexamen, trädgårdsingenjörsexamen,
skogshushåll-ning, trädgårdsvetenskap, teknologi) 9
Socialantropologi, kulturantropologi 10
Sociologi, kriminologi, rättssociologi, socialpsykologi,
arbetsvetenskap 40
Socionomexamen, socialt arbete 27
Spanska 14
Specialpedagogexamen 6
Statistik och demografi 18
Statsvetenskap, freds- och utvecklingsstudier, u-landskunskap,
europakunskap, latinamerikakunskap, landsbygdsutveckling 41
Studie- och yrkesvägledarexamen 3
Svenska och nordiska språk 19
Tandläkarexamen, odontologi 8
Vård och medicin (grundutbildning) 136
östasiatiska språk 12
Summa 1 70
i tabellen redovisas de utbildningar som utvärderats under åren 2001–
2007. Granskning av grund- och forskarutbildning i ett ämne vid ett lärosäte räknas som två granskningar. Utvärderingen av den medicinska och den teknik-vetenskapliga forskarutbildningen genomfördes på fakultetsnivå vid åtta res-pektive tolv lärosäten.
nytt nationellt
kvalitetssäkringssystem
År 2007 började Högskoleverkets nya nationella kvalitets-säkringssystem att implementeras. I utvecklingen av det nya kvalitetssäkringssystemet har ambitionen varit att för-ena erfarenheterna från det tidigare systemet med nya tankar kring kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling som på senare tid förts fram i olika nationella och internatio-nella sammanhang.
Den viktigaste förändringen handlar om en tyngdpunkts-förskjutning där lärosätena ges ett ökat ansvar för kvali-tetssäkringen, vilket innebär att Högskoleverkets externa granskning av kvaliteten i ämnen och program kan inriktas mot ett mindre antal fördjupade granskningar av utbildning-ar. Dessa görs efter en bedömning av att det finns en risk för att god kvalitet inte upprätthålls vid dessa lärosäten.
Det nya kvalitetssäkringssystemet är uppbyggt av föl-jande fem komponenter som samverkar och stödjer var-andra.
granskning av lärosätenas kvalitetsarbete
Granskningarna av lärosätenas kvalitetsarbete kommer att omfatta alla organisatoriska nivåer vid ett lärosäte. Vid varje lärosäte väljs två till sex fördjupningsmiljöer ut som ska ge en bild av hur kvalitetsarbetet tillämpas vid lärosä-tet. Samtliga lärosäten beräknas bli granskade under pe-rioden 2008 till 2012. Först ut är Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Karlstads universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Växjö universitet, örebro universitet och Södertörns högskola.
Utvärdering av utbildningar
Utvärderingar av utbildningar ska även fortsättningsvis ge-nomföras enligt en sexårsplan. En första omgång omfattar utbildningar inom historievetenskaper, kulturvetenskaper, filosofi- och idéhistoria, pedagogikområdet, samt religions-vetenskap och teologi. Utvärderingarna görs i tre steg.
Först utarbetar Högskoleverket i samarbete med äm-nesexperter översiktliga nationella bilder på basis av un-derlag från lärosätena. Som unun-derlag används förenklade självvärderingar, utbildningsplaner, kursplaner och webben-käter riktade till studenter och lärare. Större krav ställs på redovisningen av kvantitativa uppgifter. Dessa uppgifter sammanställs till kvalitetsindikatorer.
I steg två sker ett urval av enskilda utbildningar som ska bli föremål för fördjupad granskning. De kvantitativa kvalitetsindikatorerna är en viktig del av underlaget för urvalet.
Det tredje steget innebär att de utbildningar som valts ut blir föremål för fördjupad granskning enligt samma me-tod som tidigare, med externa bedömargrupper och plats-besök.
(forts.)
examensrättsprövningar
Examensrättsprövningar är en fortsatt viktig del av kvalitetssäk-ringssystemet. Utöver den normala omfattningen av examensrätts-prövningar tillkom under 2007 ett antal ansökningar med anledning av den nya examensordningen. Det gällde ansökningar om rätt att utfärda masterexamen, den nyinrättade civilekonomexamen samt ett stort antal examina inom det konstnärliga området. I prakti-ken samordnades prövningen av de senare med de utvärderingar som publicerades i början av år 2007 och som redovisades i slut-rapporten om Högskoleverkets kvalitetsgranskningar åren 2001 till 2006.
År 2007 ansökte 10 högskolor om sammanlagt 32 masterexa-mensrätter inom olika områden. En tredjedel av ansökningarna fick avslag. Avslagen motiverades med brister i lärarkompetens och lä-rarkapacitet, eller brister i den vetenskapliga miljön som medför att högskolorna inte kan erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå inom de områden ansökningarna gällde.
Två tredjedelar klarade kraven, men hälften av dem ska följas upp inom ett år för att säkerställa kraven i utbildningarna.
23 lärosäten ansökte om examensrättighet avseende den nyin-rättade civilekonomutbildningen, men bara 6 lärosäten – Göte-borgs, Linköpings, Lunds, Stockholms, Växjö och Umeå universitet – uppfyllde kraven och gavs rätten att utfärda civilekonomexamen.
De lärosäten som fick avslag på sina ansökningar uppfyllde inte kra-ven på bredd och innehåll i utbildningen, och/eller uppvisade bris-ter i lärarkompetens och lärarkapacitet, framförallt inom ämnes-inriktningen redovisning.
tematiska utvärderingar och studier
Högskoleverket kommer även fortsättningsvis att göra nationella tematiska utvärderingar av områden som är centrala för kvalite-ten inom högre utbildning. Under året har uppföljningar av tidiga-re utvärderingar av lärosätenas internationalisering av grund- och forskarutbildning samt lärosätenas samverkan med det omgivande samhället genomförts. Därutöver görs tematiska studier med syfte att ta fram fördjupad kunskap om olika företeelser. För närvaran-de pågår två tematiska studier, en om lärarnas arbetssituation och det akademiska ledarskapet och en om förkunskaper och kravni-våer i högre utbildning.
Utmärkelser till framstående utbildningsmiljöer
Utmärkelser till framstående utbildningsmiljöer, med syfte att sti-mulera kvalitetsutveckling och inspirera andra, är ett nytt inslag i kvalitetssäkringssystemet. I den första ansökningsomgången 2007 kom 26 ansökningar in från 12 lärosäten. En internationellt sam-mansatt grupp sakkunniga har gjort en bedömning på basis av an-sökningar och platsbesök och fem miljöer har befunnits uppfylla de högt ställda kraven. Dessa är: farkostteknikprogrammet på Kungl.
Tekniska högskolan, läkarutbildningen och studierektorsområdet reglersystem vid Linköpings universitet, tandläkarutbildningen vid Malmö högskola och institutionen för historiska studier vid Umeå universitet. Samtliga fem utbildningsmiljöer visade på ett tydligt och övertygande sätt att de är framstående och håller mycket hög kvalitet.
Internationellt perspektiv
Många länder har byggt ut den högre utbildningen. Sedan mitten av nittiotalet har antalet stu-denter i högre utbildning i genomsnitt ökat med omkring 50 procent i OECD-länderna. För Sveriges del är ökningen 52 procent.
« anna Sörenson
Veras halsband, olja på pannå
10 • Internationellt perspektiv
höJd UtbildningSnivå Som instrument för konkur-renskraft och tillväxt har stått på dagordningen i mer än femton år – i Sverige och internationellt. Avtrycken i utbild-ningsstatistiken är tydliga med fördubblade studenttal såväl i Sverige som i flertalet jämförbara länder.
Sverige placerar sig högt i flera av de indikatorer som OECD använder för att beskriva resurser för utbildning och forskning relaterat till bruttonationalprodukten (BNP).
USA, Kanada och Sydkorea avsätter sedan flera år den hög-sta andelen av BNP till högskolesektorn bland OECD-län-derna. Andelen är 2,4–2,9 procent. Därefter följer Danmark, Finland och Sverige med 1,7–1,8 procent. (Uppgifterna avser 2004.) Vid beräkningen av denna indikator ingår samtliga resurser för både utbildning och forskning vid universitet och högskolor samt stödfunktioner. Indikatorn är därför be-roende av hur länderna organiserar sin forskning. Länder med stor forskningsverksamhet inom högskolesektorn får högre värden och vice versa.
OECD redovisar också kostnaderna per student i ett an-tal länder, med en uppdelning av kostnaderna på utbild-ning, forskning samt stödfunktioner. Den sistnämnda
pos-om indikatorerna
I detta avsnitt presenteras några av de indikatorer som har utvecklats under mer än ett decennium i OECD-pro-jektet Indicators of Education Systems (INES). Ett stort antal länder medverkar i projektet. Resultaten har sedan början av nittiotalet presenterats i OECD-publikationen Education at a Glance (EaG) vars senaste version offentlig-gjordes under hösten 2007. (Nya uppgifter publiceras un-der hösten 2008.)
Klassificeringen av utbildningar har sedan mitten av sjuttiotalet systematiserats genom International Stan-dard Classification of Education (ISCED). En revidering av ISCED gjordes 1997. Möjligheterna till jämförelser av statistik mellan länder har förbättrats avsevärt framförallt under nittiotalet. Men fortfarande finns det problem med bland annat definitioner av statistiska variabler vilket gör att jämförelserna måste användas med försiktighet.
I ISCED 97 har grundläggande högskoleutbildning nivå 5 och forskarutbildning nivå 6. Nivå 5 är uppdelad i 5A och 5B. 5A avser högre utbildning som är tre år eller längre och som leder till yrken med höga krav på teoretisk utbild-ning, till exempel läkare, tandläkare och arkitekt. Slutförd utbildning på nivå 5A är också en grund för forskarutbild-ning. Till nivå 5B hänförs högskoleutbildningar på normalt två–tre år som har en mer praktisk och yrkesförberedan-de karaktär. Det kan tilläggas att uppyrkesförberedan-delningen mellan 5A och 5B varierar mellan länderna vilket medför vissa pro-blem vid jämförelser.
ten innefattar studentbostäder med mera som i vissa länder finansieras via lärosätena. Indikatorn visar för Sveriges del att cirka hälften av kostnaderna inom universitet och hög-skolor avser forskning och forskarutbildning. I andra länder bedrivs forskning och utveckling (FoU) i större utsträckning i institut utanför högskolesektorn. Bland de länder som läm-nat uppgifter till denna indikator har USA, Schweiz, Dan-mark och Norge högst utbildningskostnader per student.
Därefter kommer Australien, Österrike, Storbritannien, Ne-derländerna, Sverige och Nya Zeeland med ungefär lika sto-ra och relativt höga utbildningskostnader per student.
expansionen av den högre utbildningen Många länder har byggt ut sin högre utbildning under nit-tiotalet. Mellan 1995 och 2004 har i genomsnitt antalet stu-denter i högre utbildning ökat med 49 procent i OECD-länderna. För Sverige är ökningen 52 procent. Det betyder
Kostnader för högre utbildning, andel av BNP 2004. USA, Kanada och Sydkorea är de länder i vilka den högsta andelen av BNP går till högre utbildning.
Därefter kommer de nordiska länderna tillsammans med Schweiz, Australien, Polen och Nya Zeeland. Kostnaderna inkluderar forskning inom universitet och högskolor men inte kostnader för studiemedel.
(1) Avser 2003
Internationellt perspektiv • 10
att den utbyggnad av den högre utbildningen som startade i början av nittiotalet fortsatt också under den senare delen, men inte i lika hög grad som under första hälften av nit-tiotalet.
Det är stora skillnader i utbyggnadstakt mellan länderna.
Delvis kan skillnaderna förklaras med utgångsläget. De län-der som visar låg utbyggnadstakt unlän-der nittiotalet hade högt deltagande i högre utbildning redan 1990 och har behållit – och i någon mån ökat – denna höga nivå. I andra länder har utbyggnadstakten varit högre. I Sydkorea, Polen, Tjeck-ien, Ungern, Grekland och Island ökade antalet studenter med 59 procent eller mer mellan 1995 och 2004.
många nya studenter i Sverige
Sverige har ett stort antal nybörjare i högre utbildning rela-terat till befolkningen och räknat över alla åldrar. Bara
Aus-tralien och Nya Zeeland har högre andel, 82 respektive 79 procent. För Sveriges del är andelen 76 procent, att jämföra med OECD-ländernas genomsnitt på 54 procent. (Uppgif-terna avser nybörjare på nivå 5A; se faktaruta för förklaring av nivåerna.)
Sverige har tillsammans med Island och Danmark den högsta medianåldern bland högskolenybörjarna. För Sveri-ges del är medianåldern knappt 22,5 år. I de flesta andra län-der är medianållän-dern omkring 20 år. Grekland och Irland har högst andel unga högskolenybörjare med 80 procent eller mer högst 20 år gamla. Även i Polen, Italien, Mexiko, Ne-derländerna och Spanien är nybörjarna unga. Sverige fram-står som en kontrast till dessa länder med endast 20 procent av nybörjarna under 20 år och mer än 20 procent över 30 år. Sverige har tillsammans med Island, Nya Zeeland och Norge den högsta andelen över 30 år bland samtliga OECD-länder.
Kostnad per student i högre utbildning 2004. När Sveriges jämförelsevis höga kostnader för FoU-verksamheten inom universitet och högskolor räknas bort ligger utbildningskostnaderna per student i Sverige nio procent över OECD-genomsnitttet (knappt 7 700 USA-dollar). Kostnaderna redovisas i USA-dollar med hänsyn tagen till skillnader i ländernas kostnadsläge.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
Förväntat antal år av högskoleutbildning 2005. Avser grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning. Sverige placerar sig i den övre tred-jedelen bland OECD-länderna. I den gruppen av länder förväntas ungdomar studera mer än tre år i högskola.
110 • Internationellt perspektiv
drygt tre år i högskoleutbildning
I OECD-publikationen Education at a Glance (EaG) finns en indikator som beskriver förväntat antal år i högre utbild-ning. Den erhålls som summan av relativa deltagarfrekven-ser för varje årskull för personer som är 17 år och äldre. In-dikatorn är ett generellt mått på utbildningsvolymen och är beroende av både antalet studenter i högre utbildning och utbildningens längd. Genomsnittet för OECD-länderna är 3,1 år. I Finland, Sydkorea, Grekland, USA och Nya Zeeland kan 17-åringar förvänta sig 4,1–4,6 år av högskoleutbildning.
I Sverige kan 17-åringar förvänta sig 3,8 år av högskoleut-bildning.
Om indikatorn i stället beräknas för förväntat antal år i all utbildning för 5-åringar hamnar Storbritannien och Aus-tralien i topp med 20,9 år, följda av Finland med 20,6 år.
Sverige hamnar på fjärde plats med 20,3 år. Genomsnittet för alla OECD-länder år i detta fall 17,7 år. I flertalet länder kan kvinnor förvänta sig fler år av utbildning än män. För Sveriges del kan kvinnor förvänta sig 21,8 års utbildning och män 18,9. Genomsnittet för länderna är 18,1 år för kvinnor och 17,3 för män. Det är dock stora skillnader mellan län-derna. I Sydkorea, Schweiz, Nederländerna, Tyskland och Turkiet kan män förvänta sig fler år av utbildning än kvin-nor. Förhållandet är det motsatta i till exempel de nordiska länderna och Storbritannien.
hög andel examina inom vård och medicin Då man relaterar antalet examina i högre utbildning (ISCED 5A) till antalet personer i en typisk åldersgrupp för examen placerar sig Sverige i mitten av skalan av länder. Genom-snittet för länderna är 36,4 procent och för Sveriges del 37,7 procent 2005. I Australien och Island är andelarna 59 respek-tive 56 procent medan Turkiet har lägst andel av alla länder.
Tyskland och Österrike har också en relativt låg andel, kring 20 procent. Sistnämnda länder har dock en hög andel utbild-ningar som är fem år eller längre.
Länderna uppvisar olika särdrag i fördelningen av exa-mina (ISCED 5A) över ämnesområden. Sverige och de öv-riga nordiska länderna har högst andel examina inom det medicinska området och vårdområdet. Däremot har Sverige en relativt låg andel inom samhällsvetenskap, 24 procent, medan OECD-genomsnittet är 37 procent. Inom teknik och naturvetenskap ligger Sydkorea högst med 40 procent, följt av Tyskland med 33 procent och Finland med 32 procent.
Sverige placerar sig i mitten av skalan av länder med 26 pro-cent, strax över OECD-genomsnittet på 25 procent.
Sverige ökar inom
naturvetenskap och teknik
Den svenska satsningen på teknik och naturvetenskap har under nittiotalet medfört en fördubbling av antalet exami-nerade inom detta område relaterat till befolkningen i åldern 25–34 år. Detta innebär att Sverige har avancerat uppåt på skalan i jämförelse med andra länder sedan början av nit-tiotalet.
Även andra länder har gjort stora satsningar inom områ-det. Finland och Nya Zeeland har liksom Sverige nära nog tredubblat antalet examinerade inom naturvetenskap och teknik, och även i Australien, Storbritannien och Irland har
Antal examina i högre utbildning relaterat till befolkningen i en typisk åldersgrupp för examen 2005. Australien, Island och Nya Zeeland har högst andel examina i högre utbildning. Uppgifterna avser ISCED nivå 5A (första examen).
Internationellt perspektiv • 111 de examinerade ökat kraftigt. Däremot uppvisar USA,
Ka-nada, Spanien, Tyskland, Japan och Nederländerna
Ka-nada, Spanien, Tyskland, Japan och Nederländerna