produktion.
« Sofia karlström Ta mig med, blandteknik
116 • Nyckeltal för lärosäten
högRe Utbildning bedRivS vid ett femtiotal univer-sitet och högskolor av mycket varierande storlek och med olika inriktning av verksamheten. Som exempel kan nämnas att de tio största lärosätena svarar för tre fjärdedelar av all utbildning och forskning, medan de övriga fyrtio svarar för en fjärdedel. Ser man bara till forskningen är storleksskill-naderna större. När det gäller forskning svarar de tio största lärosätena för 90 procent av verksamheten.
I vidstående tabeller redovisas ett antal kvantitativa upp-gifter som beskriver skillnader och likheter mellan läro-sätena. (De minsta lärosätena med enskild huvudman är exkluderade.) Samtliga mått finns också redovisade totalt för riket.
Uppgifterna är sådana som ofta brukar redovisas och användas i beskrivningar av verksamheten vid universitet och högskolor. Det är i den meningen termen nyckeltal har använts här. Revideringar och utveckling av nyckeltal sker ständigt. I år har exempelvis nyckeltalet som avser antalet förstagångsexaminerade som studerat utomlands exkluderat inresande studenter i beräkningen.
De uppgifter som redovisas är de senast tillgängliga.
Ofta avser uppgifterna kalenderåret 2007, i vissa fall läsåret 2006/07. Det förekommer även uppgifter som avser höstter-minen. I samtliga fall är de redovisade uppgifterna baserade på de uppgifter som har rapporterats av respektive lärosäte till Statistiska centralbyrån eller direkt till Högskoleverket. I de fall ett nyckeltal har utelämnats beror det på att det grun-dar sig på individuppgifter och att antalet individer är alltför litet eller att uppgift inte kan förekomma.
I nedanstående text definieras och förklaras de redovisade uppgifterna i den ordning som de förekommer i tabellen.
Uppgifterna i tabellen finns – tillsammans med uppgifter för tidigare år – tillgängliga i en särskild nyckeltalsdatabas på Högskoleverkets hemsida, www.hsv.se. I databasen finns också ytterligare några nyckeltal, som av utrymmesskäl inte finns med i tabellen.
nybörjare i utbildning på grundnivå och avancerad nivå
nybörjare vid lärosätet. Uppgifterna avser antalet nybör-jare läsåret 2006/07. Uppgifterna anger det antal individer som för första gången började sina studier vid det aktuella lärosätet.
antal utländska nybörjare. Uppgiften avser antalet utländska studenter (utbytesstudenter och sådana som på egen hand ordnat sina studier i Sverige, s.k. free movers) av
hela antalet nybörjare vid respektive lärosäte. Observera att på riksnivå är antalet utländska studenter bland nybörjarna närmast att jämföra med antalet för första gången i högskole-utbildning eftersom detta är en nettouppgift. I riksuppgiften för nybörjare vid lärosäte räknas en individ varje gång han eller hon byter lärosäte.
första gången vid universitet eller högskola. Denna uppgift redovisar det antal som för första gången började sina studier vid det aktuella lärosätet och dessutom inte ti-digare hade studerat vid något annat lärosäte, dvs. det är en delmängd av hela antalet som är nya vid lärosätet. Av upp-giften framgår till exempel att nära 45 procent av de stu-denter som började vid ett visst lärosäte läsåret 2006/07 ti-digare hade studerat vid något annat lärosäte. Alla övriga uppgifter under rubriken ”Nybörjare i grundutbildningen”, till exempel könsfördelning, medianålder, andel med arbe-tarbakgrund, avser den grupp av studenter som inte bara är nya vid lärosätet utan börjar sina första studier vid universi-tet och högskolor. I högskolestatistiken brukar denna grupp kallas högskolenybörjare.
andel nybörjare på förstahandsval. Andel av nybör-jarna som började på den utbildning de hade valt i första hand. Uppgiften anges i procent. För alla högskolenybörjare på program höstterminen 2007 vid respektive lärosäte, vilka fanns med som sökande i Verket för högskoleservice (VHS) söksystem, har undersökts om de har börjat på den utbild-ning de valde i första hand eller på ett lägre prioriterat alter-nativ. Den andel nybörjare på förstahandsval som redovisas är antalet nybörjare på förstahandsvalet av alla som finns med i VHS söksystem. Uppgift redovisas inte för de lärosä-ten där färre än 70 procent av högskolenybörjarna finns med i VHS söksystem.
kvarvarande år 2. Uppgiften anger hur stor andel av dem som var högskolenybörjare vid ett visst lärosäte läsåret 2005/06, och som sedan var registrerade som studerande vid samma lärosäte följande läsår, dvs. läsåret 2006/07. Uppgif-ten anges i procent. I beräkningen är gäststudenter exklude-rade samt studenter som under det första läsåret var registre-rade för kurser om högst 2 poäng.
medianålder för högskolenybörjare. Medianåldern för de studenter som för första gången börjar studera vid uni-versitet och högskolor.
andel män. Andel män bland högskolenybörjarna. Upp-giften anges i procent.
andel med arbetarbakgrund. Andel bland högskoleny-börjarna som kommer från arbetarhem enligt den socio-eko-nomiska indelning som SCB använder. Uppgifter om social
Nyckeltal för lärosäten • 117 bakgrund för högskolestudenter har fram till nu publicerats
löpande vartannat år i Statistiska meddelanden, senast i So-cial bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorand-nybörjare 2004/05, UF 20 SM 0602, 2006. Uppgifterna avser högskolenybörjare upp till och med 34 års ålder, och det bortfall som förekommer är ungefär tio procent. Som fram-går av tabellen är skillnaderna mellan lärosäten betydande, vilket sammanhänger både med utbildningsutbud och med den sociala strukturen i det område som är lärosätets huvud-sakliga rekryteringsområde. Uppgiften redovisas i procent.
Jämförelsetal för andel med arbetarbakgrund. För varje lärosäte anges ett jämförelsetal som visar andelen med arbetarbakgrund bland nybörjarna vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som vi-sar hur stor andelen med arbetarbakgrund skulle ha varit om den sociala bakgrunden inte spelade någon roll för san-nolikheten att börja studera. Jämförelsetalet 0,50 visar till exempel att andelen med arbetarbakgrund bland nybörjarna bara är hälften så stor som den skulle ha varit om arbetar-barnen hade varit representerade bland nybörjarna i samma utsträckning som i ett genomsnitt av befolkningen i samma åldrar och från samma kommuner.
andel med utländsk bakgrund. Andel studenter som själva är födda utomlands eller har två föräldrar födda ut-omlands, exklusive adoptivbarn. Uppgiften anges i procent.
Uppgifter om studenter med utländsk bakgrund publiceras löpande vartannat år i Statistiska meddelanden, senast i Ut-ländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskar-utbildning 2004/05, UF 19 SM 0601.
Jämförelsetal för andel studenter med utländsk bak
grund. Jämförelsetalet för utländsk bakgrund är framräk-nat på samma sätt som jämförelsetalet för social bakgrund:
andelen med utländsk bakgrund bland nybörjarna vid läro-sätet dividerad med motsvarande andel för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma ålder. To-talt sett är jämförelsetalet nära 1,0, vilket visar att studenter med utländsk bakgrund är jämnt representerade bland ny-börjarna vid universitet och högskolor. Skillnaderna är stora mellan lärosätena.
andel med högskoleutbildade föräldrar. Andel hög-skolenybörjare som kommer från en hemmiljö där minst en av föräldrarna har utbildning på högskolenivå, nivå fem i Svensk utbildningsnomenklatur, SUN, se vidare Statistiska meddelanden UF 20 SM 0602, 2006. Uppgiften avser ny-börjare i åldrar upp till och med 34 år och bortfallet är un-gefär 8 procent. Uppgiften avser andel i procent.
Jämförelsetal för andel med högskoleutbildade för
äldrar. Detta jämförelsetal är bildat på samma sätt som de föregående jämförelsetalen, dvs. genom en standardvägning som tar hänsyn till kommun och ålder. På samma sätt som när det gäller social bakgrund avser uppgifterna högskole-nybörjare upp till och med 34 års ålder.
angående uppgifter för de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Uppgifterna om andel med arbetarbakgrund, andel med utländsk bakgrund och andel med högskoleut-bildade föräldrar avser för de konstnärliga högskolorna i Stockholm andelen bland alla dem som börjar på lärosätets programutbildning, oavsett om nybörjaren också är högsko-lenybörjare eller ej. Dessutom är uppgiften ett medeltal för nybörjare under de fem senaste läsåren. Denna särbehand-ling av uppgifterna för de konstnärliga högskolorna i Stock-holm motiveras av det ringa antalet nybörjare, särskilt på lärosätenas långa utbildningar, och det ännu mindre antalet nybörjare som kommer direkt till dessa lärosäten utan att först ha studerat vid annat lärosäte.
Studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå
antal studenter (hösttermin). Antal studenter höstter-minen 2007.
antal utländska studenter. Antalet utländska studenter (utbytesstudenter och free movers) av alla registrerade stu-denter höstterminen 2007.
antal helårsstudenter. Antal helårsstudenter (hst), ex-klusive studenter i uppdragsutbildning, år 2007.
antal helårsprestationer. Antal helårsprestationer (hpr), exklusive uppdragsutbildning, år 2007.
prestationsgrad. Antal helårsprestationer dividerat med antal helårsstudenter. Uppgiften anges i procent. Som alla tvärsnittsmått påverkas även utfallet av detta mått av den eftersläpning som finns i resultatet, antalet helårsprestatio-ner, i förhållande till antalet helårsstudenter. Detta har be-tydelse framför allt när volymen i verksamheten ökar eller minskar kraftigt.
andel studenter på kurser med jämn könsfördel
ning. Andel studenter på kurser där andelen kvinnor och män ligger inom intervallet 40–60, i procent av alla kurser vid lärosätet. Kurserna har vägts med antalet helårsstudenter som vikt. Uppgifterna avser alla kurser läsåret 2006/07.
andel icketraditionella studenter. För att räknas som icke-traditionell student ska den studerande uppfylla minst ett av följande tre kriterier: ha börjat studierna vid 25 års
ål-11 • Nyckeltal för lärosäten
der eller senare, studera på deltid, ha gjort ett sammanhäng-ande uppehåll i studierna vid universitet och högskolor som omfattar minst tre terminer. Uppgiften avser andelen icke-traditionella studenter av alla som var registrerade som stu-derande höstterminen 2007. Uppgiften anges i procent.
andel i återkommande utbildning. Andel av alla stu-denter som var registrerade höstterminen 2007 som har haft ett sammanhängande uppehåll om minst tre terminer. Upp-giften anges i procent.
återkommande efter examen. Andel av alla studen-ter som var registrerade höststuden-terminen 2007 som har haft ett sammanhängande uppehåll om minst tre terminer och före uppehållet hade avlagt examen. Uppgiften anges i procent.
grundutbildningsprofil. Antalet helårsstudenter (hst) år 2007 fördelade över utbildningsområden, med vissa sam-manslagningar. Humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi redovisas tillsammans, naturvetenskap och teknik var för sig medan övriga utbildningsområden är samman-slagna till en grupp. Uppgiften anges i procent.
examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå
antal avlagda examina. Totala antalet avlagda examina läsåret 2006/07. För examensuppgifterna gäller att antalet examina regelmässigt underskattar det faktiska utfallet nå-got på grund av eftersläpning i rapporteringen. Föregående år blev det definitiva antalet examina cirka två procent hö-gre. På följande rader i tabellen särredovisas antalet examina i några större grupper: magisterexamina, civilingenjörsexa-mina samt kandidatexacivilingenjörsexa-mina.
förstagångsexaminerade. Med förstagångsexamine-rade menas antalet individer som avlägger sin första examen vid universitet eller högskola. Av de examina som avlades under läsåret 2006/07 avlades en fjärdedel av studenter som redan avlagt en examen – tidigare eller under samma läs-år. Vanliga kombinationer är kandidatexamen tillsammans med ingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen eller magister-examen. Skillnaden mellan antalet avlagda examina och an-talet första gången examinerade individer är stor mellan oli-ka lärosäten, bland annat beroende på skillnader i praxis när det gäller hanteringen i utfärdandet av examensbevis. Anta-let förstagångsexaminerade är därför ofta ett bättre mått på utbildningsresultatet än antalet avlagda examina.
antal förstagångsexaminerade som har studerat ut
omlands. Antalet av de förstagångsexaminerade som har haft studiemedel för studier utomlands och/eller deltagit i
utbytesstudier under de senaste sex åren fram till och med examensåret.
genomsnittligt poänginnehåll i examen (antal år).
För alla förstagångsexaminerade redovisas antalet poäng i examen omräknat till helår, dvs. 120 poäng är tre år, 160 po-äng är fyra år osv. Uppgiften ger således en bild av skillnader i utbildningarnas längd mellan lärosätena.
examen eller 120 poäng inom sju år. Uppgiften anger hur stor andel av högskolenybörjarna 2000/2001 som inom sju år, dvs. fram till och med läsåret 2006/07, hade avlagt ex-amen eller uppnått 120 poäng utan att avlägga exex-amen. Upp-giften anges i procent. Observera att alla poäng räknas och att examina räknas även om prestationerna har utförts vid ett annat lärosäte än det där studenten började 2000/2001.
Byte av lärosäte påverkar således inte utfallet.
internationellt studentutbyte (utbildning på grundnivå och avancerad nivå)
antal inresande studenter. Uppgiften anger antalet inre-sande studenter i lärosätenas utbytesprogram kalenderåret 2007, det vill säga internationellt studentutbyte som ingår i Erasmusprogrammet och annat studentutbyte som organi-seras av lärosätena.
antal utresande studenter. Uppgiften anger antalet ut-resande studenter i lärosätenas utbytesprogram kalenderåret 2007, det vill säga internationellt studentutbyte som ingår i Erasmusprogrammet och annat studentutbyte som organi-seras av lärosätena.
Utbildning på forskarnivå
övergång till forskarutbildning. Examinerade i grundut-bildningen vid respektive lärosäte läsåren 1998/99–2002/03 som fram till och med läsåret 2006/07 börjat i forskarutbild-ning. Uppgiften anges i procent och avser alla som börjat i forskarutbildning oavsett vid vilket lärosäte.
antal nybörjare. Uppgiften avser antalet nybörjare i forskarutbildning 2007.
antal forskarstuderande (hösttermin). Uppgiften av-ser antal aktiva i forskarutbildning höstterminen 2007. Som aktiva forskarstuderande anses de som har rapporterats stu-dera minst en procent av heltid.
antal utländska forskarstuderande (hösttermin). Uppgiften avser antal utländska forskarstuderande, det vill säga utländska studenter som har kommit till Sverige för
Nyckeltal för lärosäten • 11
att börja en forskarutbildning. Uppgiften avser hösttermi-nen 2007.
antal forskarstuderande (hösttermin), heltidsekvi
valenter. Uppgiften avser antalet forskarstuderande höst-terminen 2007 angivet i heltidsekvivalenter.
antal med doktorandanställning (hösttermin), hel
tidsekvivalenter. Antalet med doktorandanställning höst-terminen 2007 omräknat till heltidsekvivalenter.
andel med doktorandanställning. Uppgiften anger hur stor del av forskarutbildningen vid lärosätet som finan-sieras genom anställning som doktorand. Uppgiften anges i procent.
antal forskarstuderande/doktorsexamen. Uppgiften anger relationen mellan antalet forskarstuderande angivet i heltidsekvivalenter och antalet avlagda doktorsexamina. Om studietiden per heltidsekvivalent är fyra år och tillflödet av nya studenter är konstant blir talet fyra, vilket är lika med normalstudietiden. Talet påverkas i hög grad av förändringar i inflödet av nya studenter. Det blir högt i ett skede av ökad tillströmning eller uppbyggnad av utbildningen.
antal doktorsexamina. Antal avlagda doktorsexamina 2007.
antal licentiatexamina. Antal avlagda licentiatexamina 2007.
personal/lärare
antal anställda. Uppgiften avser samtliga anställda i okto-ber 2007 enligt SCB:s personalstatistik, exklusive anställda doktorander. Antalet anställda är omräknat till helårsper-soner.
andel lärare. Uppgiften avser andel forskande och un-dervisande personal i procent av alla anställda. Antalet an-ställda respektive lärare är omräknat till helårspersoner. I gruppen forskande och undervisande personal ingår profes-sorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter, gäst- och timlä-rare samt annan forskande och undervisande personal. An-ställda forskarstuderande ingår inte.
antal lärare. Uppgiften avser antal lärare omräknade till helårspersoner. Uppgifterna avser all forskande och un-dervisande personal enligt SCB:s personalstatistik med mät-tidpunkt i oktober 2007. I gruppen ingår professorer, lekto-rer, adjunkter, forskarassistenter, gäst- och timlärare samt annan forskande och undervisande personal. Anställda fors-karstuderande ingår inte.
andel kvinnor. Andel kvinnor bland lärarna. Uppgiften anges i procent.
antal helårsstudenter per lärare. På totalnivå ger an-talet helårsstudenter per lärare ett mått på lärarresursen vid lärosätet i förhållande till studentpopulationen. Lärartäthe-ten varierar kraftigt mellan utbildningsområdena. Dessut-om är det stora skillnader mellan lärosätena i hur stor del av lärarnas tid som ägnas forskning. Vid vissa av de mindre lärosätena arbetar lärarpersonalen nästan uteslutande med undervisning. Vid de stora universiteten och vid vissa fack-högskolor ägnas större delen av lärarinsatsen åt forskning.
antal disputerade lärare. Uppgiften avser antal med doktorsexamen av all undervisande och forskande personal.
Uppgiften anges i helårspersoner.
andel disputerade lärare. Antalet disputerade lärare enligt SCB:s utbildningsregister i relation till hela antalet lärare, exklusive doktorandanställda, enligt ovan. Uppgif-ten anges i procent. Andelen disputerade lärare varierar stort mellan lärosätena beroende bl.a. på huvudinriktning och hur länge undervisning och forskning bedrivits. Så är till exempel andelen disputerade lärare vid de konstnärliga högskolorna låg eftersom högskoleförordningen föreskriver annan behörighet för anställning vid dessa högskolor. Vidare är andelen disputerade lärare i regel lägre vid de nya högsko-lorna än vid de äldre universiteten.
antal professorer. Antalet professorer, i helårspersoner, i oktober 2007 enligt SCB:s personalstatistik.
andel professorer. Uppgiften avser andel professorer av alla lärare, båda talen räknade i helårspersoner. Uppgiften anges i procent.
ekonomi
omslutning. Uppgiften avser de totala kostnaderna år 2007 enligt lärosätenas årsredovisningar och anges i miljoner kro-nor. Denna uppgift ger en bild av storleken på lärosätets verksamhet.
lokalkostnader. Uppgiften avser de lokalkostnader som redovisas i respektive lärosätes årsredovisning för 2007, och anges i procent av de totala kostnaderna. Uppgifterna är inte helt jämförbara mellan lärosätena då det finns skillnader i vilka kostnader som olika lärosäten innefattar i lokalkost-nader. Ett exempel är kostnader för städning. I huvudsak har dock skillnaderna i lokalkostnader mellan lärosätena sin grund i vilken typ av utbildning och forskning som utförs.
Konstnärlig utbildning och idrott är mer än genomsnittligt lokalkrävande och det gäller även teknik och naturvetenskap, medan lokalbehoven är mindre omfattande inom de sam-hällsvetenskapliga och humanistiska områdena till exempel.
120 • Nyckeltal för lärosäten
svenska företag, svenska organisationer utan vinstsyfte, ut-ländska företag, utut-ländska organisationer utan vinstsyfte och övrigt. Uppgiften avser andelen extern finansiering som andel av de totala intäkterna till verksamhetsgrenen forsk-ning och forskarutbildforsk-ning år 2007. Uppgiften anges i pro-cent.
intäkter från vetenskapsrådet. Intäkter från Veten-skapsrådet år 2007. Uppgiften anges i procent av externa intäkter till verksamhetsgrenen forskning och forskarutbild-ning. Andelen intäkter från Vetenskapsrådet följs ofta med särskilt intresse på grund av konkurrensen om dessa medel och den omfattande vetenskapliga prövning som föregår till-delningen av dessa medel.
andel grundutbildning. Uppgiften anger hur stor andel av kostnaderna för hela verksamheten som avser verksam-hetsgrenen grundutbildning. Uppgiften anges i procent.
andel forskning/forskarutbildning. Uppgiften anger hur stor andel av kostnaderna för hela verksamheten som avser verksamhetsgrenen forskning/forskarutbildning. Upp-giften anges i procent.
finansiering
extern finansiering. Huvuddelen av verksamheten vid uni-versitet och högskolor finansieras med direkta statliga anslag.
Övrig finansiering kommer från forskningsråd, andra statli-ga myndigheter, stiftelser inrättade med löntastatli-garfondsmedel, andra stiftelser, kommuner, landsting, privata företag, EU med mera. Dessa medel brukar kallas externa då de är villko-rade på ett annat sätt än de statliga direktanslagen. Uppgiften avser de totala externa medlen i procent av hela intäkten till lärosätet för år 2007, exklusive finansiella intäkter.
anslag. De direkta statsanslagens andel av den totala in-täkten för år 2007, exklusive finansiella intäkter. Uppgiften anges i procent.
forskningsanslag. Intäkten från anslag för forskning och forskarutbildning som andel av direkta statsanslag för grund-utbildning och forskning/forskargrund-utbildning för år 2007. Upp-giften anges i procent. UppUpp-giften ger således en bild av hur de statliga anslagen fördelas på de båda verksamhetsgrenarna grundutbildning och forskning/forskarutbildning.
andel uppdragsutbildning. Andel av de totala intäk-terna till grundutbildningen som avser uppdragsutbildning.
Uppgiften anges i procent.
andel uppdragsforskning. Andel av de totala intäkterna till verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning som avser uppdragsforskning. Uppgiften anges i procent.
forskningsfinansiering
intäkter. Intäkterna för forskning och forskarutbildning kommer från direkta statsanslag och externa finansiärer. Fi-nansiella intäkter är inkluderade. Uppgiften avser de totala intäkterna till verksamhetsgrenen år 2007. Uppgiften anges i miljoner kronor.
extern finansiering. De externa intäkterna till forsk-ning och forskarutbildforsk-ning redovisas i lärosätenas resultat-räkningar som intäkter av avgifter och bidrag. Bidrag för forskning lämnas från forskningsråd, statliga myndigheter, offentliga forskningsstiftelser, kommuner, landsting, EU,
lärosäten i nyckeltalstabellen
Kungl. Tekniska högskolan KTH
Chalmers tekniska högskola CTH
Luleå tekniska universitet LTU
Handelshögskolan i Stockholm HHS
Sveriges lantbruksuniversitet SLU
Karlstads universitet KaU
Mittuniversitetet MiU
Växjö universitet VxU
örebro universitet öU
Blekinge tekniska högskola BTH
Högskolan i Jönköping HJ
Högskolan i Kalmar HK
Malmö högskola MaH
Mälardalens högskola MdH
Gymnastik- och idrottshögskolan GIH
Högskolan i Borås HB
Högskolan Dalarna HDa
Högskolan på Gotland HG
Högskolan i Gävle HiG
Högskolan i Halmstad HH
Högskolan Kristianstad HKr
Högskolan Kristianstad HKr