universitets-sektorns folkbildande roll också varit betydande.
« anna Sörenson
Frimärkssidan, akryl och olja på pannå
7 • Uppdrag och kontakter
Intäkter av uppdragsutbildning (2007 års pris). Uppdragsutbildningen har samma omfattning som föregående år. Den utgör i snitt sex procent av de sammantagna intäkterna till utbildning på grund- och avancerad nivå.
Miljoner kronor läRoSätena haR Sedan länge haft intresse av kontakter
med det omgivande samhället och vice versa. I dag står sam-verkan med näringslivet mycket i fokus, men historiskt har universitetssektorns folkbildande roll också varit betydande.
Svenska lärosäten har i uppdrag att bedriva utbildning och forskning men också att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Kontakterna med det omgivande samhället kan ske i många olika former till exempel som praktikinslag i utbildningen, projekt- och examensarbeten, uppdragsutbildning, uppdragsforskning, forskningssamarbeten med näringslivet eller offentlig sek-tor. Därtill kommer olika typer av informationsaktiviteter riktade till samhället.
Det är komplicerat att mäta resultatet av lärosätenas kontakter med det omgivande samhället och jämföra olika samverkansaktiviteter sinsemellan. Samverkan berör lärosä-tenas olika delar och avspeglas bland annat i omfattningen av den externa finansieringen. Ett mått på samverkan kan således vara de externa forskningsintäkterna. Det är ett vitt mått som visar på samhällets efterfrågan på insatser från universitet och högskolor i stort. Ett mer avgränsat mått är uppdragsforskningens omfattning som redovisar både rena forskningsuppdrag men också annat arbete som kräver ve-tenskaplig kompetens, till exempel tekniskt utvecklingsar-bete och utredningar.
Även uppdragsutbildningens omfattning kan anses vara ett mått på samverkan eftersom den bland annat visar på ar-betsgivarnas tilltro till att högskolesektorn kan möta behov av kunskap och kompetens på kort sikt. Lärosätenas erfaren-heter från uppdragsutbildningen är också av betydelse för
utformningen av den reguljära utbildningen. Utöver dessa mått finns ytterligare ett antal andra mått som kan vara an-vändbara för att mäta lärosätenas samverkan till exempel antalet doktorander och lärare som har sin huvudsakliga an-ställning utanför högskolan, så kallade företagsdoktorander och adjungerade lärare. Mängden sådana lärare kan också vara indikatorer på lärosätenas kunskapsutbyte med det om-givande samhället liksom antalet patent och licensieringar.
Uppdragsforskningen minskar något
De externa forskningsintäkterna till universitet och högsko-lor var 2007 totalt 13,2 miljarder kronor, vilket motsvarade 52 procent av de totala forskningsintäkterna. Uppdragsforsk-ningen utgör en mindre del av lärosätenas totala forskning.
Uppdragsgivarnas inflytande över uppdragens planering, ge-nomförande och rätten att disponera forskningsresultaten är för uppdragsforskning reglerad i avtal. Totalt uppgick intäk-terna från uppdragsforskning 2007 till knappt 1,8 miljarder kronor. Med hänsyn tagen till kostnadsutvecklingen är det en liten minskning jämfört med föregående år.
De stora universiteten har uppdragsintäkter på några hundra miljoner kronor vardera. Det motsvarar vanligen 5–10 procent av deras totala intäkter för forskning. Svenska företag står för 32 procent av intäkterna. Den offentliga sek-torn, statliga myndigheter samt kommuner och landsting, är också betydande uppdragsgivare motsvarande totalt 45 procent av intäkterna för uppdragsforskning.
Forskningsuppdragen för svenska och utländska företag inbringade 2007 cirka 750 miljoner kronor.
Forskningsupp-0
Intäkter av uppdragsforskning (2007 års pris). Uppdragsforskningen mins-kade något det senaste åren. År 2007 utgjorde intäkter av uppdragsforskning sju procent av de totala intäkterna till forskning och forskarutbildning.
Miljoner kronor
Uppdrag och kontakter • 7
dragen från den privata sektorn avser ofta medicinsk och teknisk forskning. Följaktligen var också uppdragsintäkter-na vid Karolinska institutet störst, 175 miljoner kronor, följt av Uppsala universitet som både har medicinsk och teknisk forskning med 90 miljoner kronor. Intäkterna av uppdrags-forskning vid Luleå tekniska universitet och Chalmers tek-niska högskola, två lärosäten med teknisk profil, var om-kring 85 miljoner kronor vardera 2007.
Även omfattningen av doktorander som har sin anställ-ning utanför högskolan kan ses som en indikator på högsko-lans samverkan med det omgivande samhället. Dessa dokto-rander utgör en betydelsefull kontaktyta mellan högskolan och omvärlden genom att kombinera sitt ordinarie arbetet med forskarutbildning. Det fanns 2007 omkring 4 300 dok-torander som bedrev forskarutbildning inom ramen för en anställning utanför högskolesektorn. Omräknat till heltids-personer motsvarar de 11 procent av alla doktorander. Det är en oförändrad andel i förhållande till 2006. Nästan en fjärdedel av de nya doktoranderna år 2007 inom medicinskt område var anställda utanför högskolan. Det var främst lä-kare som ägnade sig åt forskning inom sin anställning. Inom tekniskt område var det också relativt vanligt med dokto-rander som hade sin huvudsakliga anställning utanför hög-skolan, framförallt i näringslivet, så kallade företagsdokto-rander.
mest utbildningsuppdrag från statliga myndigheter
Uppdragsutbildningen bedrivs vid de flesta lärosäten och uppgick 2007 totalt till 1,1 miljarder kronor vilket i fasta pri-ser är detsamma som föregående år. Uppdragsutbildningen domineras på många håll av kurser som ges inom områdena pedagogik och vård och avser då i stor utsträckning fortbild-ning av lärare och vårdpersonal. Uppdragsgivare för dessa utbildningar är oftast kommuner och landsting. De står för drygt 20 procent av intäkterna för uppdragsutbildning.
Mest uppdrag – 44 procent av intäkterna för uppdrags-utbildning – kommer från statliga myndigheter. Umeå och Växjö universitet har den största omslutningen av uppdrags-utbildningen – omkring 195 respektive 93 miljoner kronor.
Det förklaras till stor del av att de genomför tvåårig polisut-bildning, och i Växjös fall också viss ledarskapsutpolisut-bildning, som uppdrag från Rikspolisstyrelsen. Ett annat statligt upp-drag av betydande omfattning är rektorsutbildning för sko-lans behov som bedrivs på uppdrag från Myndigheten för
högskoleverkets uppföljning av samverkansuppgiften
Högskoleverket har följt upp en tidigare utvärdering om hur universiteten och högskolorna samverkar med det om-givande samhället. Den nya studien visar att det har hänt mycket i högskolesektorn när det gäller samverkansupp-giften sedan utvärderingen 2004. Samverkan är ännu mer etablerad som ett förhållningssätt i verksamheten, integre-rad i forskning och utbildning.
År 2004 delade dåvarande bedömargrupp – utifrån stats-makternas intentioner och i dialog med universiteten och högskolorna – in samverkansuppgiften i tre komponen-ter:
• Samverkan för demokratiutveckling, dvs. lärosätenas ar-bete med forskningskommunikation för folkbildning.
• Samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt, dvs. lä-rosätenas medverkan i kunskaps- och innovationssyste-met.
• Samverkan för bättre utbildning, dvs. lärosätenas dialog med det omgivande samhället kring utbildningens inne-håll och dimensionering samt studenternas omvärlds-kontakter i utbildningen.
Det är den samverkan som sker med målet bättre utbild-ning som har utvecklats särskilt starkt. Dialogen mellan lärosätena och det omgivande samhället kring utbildning-arnas innehåll och dimensionering har ökat. Uppföljning-en konstaterar också Uppföljning-en ökning av omvärldskontakterna i utbildningen genom exempelvis praktik och gästlärare.
När det gäller samverkan med målet demokratiutveck-ling bör särskilt uppmärksammas att forskningskommuni-kation som gynnar folkbildning har blivit en tydlig del av samverkansuppgiften. För den samverkan som har målet kunskapsutveckling och tillväxt kan nämnas att det skett en kraftig ökning av universitetens och högskolornas sats-ningar på strategiarbete.
Se vidare rapporten om uppföljningen, Högskolan sam-verkar vidare. Utvecklingen 2004–07 (Högskoleverkets rap-portserie 2008:10 R), och rapporterna från tidigare utvär-dering, Högskolan samverkar (Högskoleverkets rapportserie 2004:38 R) och Högskolan samverkar. Goda exempel (Hög-skoleverkets rapportserie 2005:9 R).
skolutveckling. Det uppdraget utförs av flera lärosäten på olika håll i landet.
Från företagssektorn hade Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet de största intäkterna från uppdrags-utbildning, 20 respektive 15 miljoner kronor. De totala in-täkterna från svenska företag var 143 miljoner kronor 2007.
0 • Uppdrag och kontakter
Stärkt samverkan enligt årsredovisningarna I universitets och högskolors årsredovisningar för 2007 redovisas i enlighet med uppdrag i regleringsbrev hur lä-rosätenas arbete med samverkansuppgiften har utvecklats sedan 2003. Några nedslag i redovisningarna visar på föl-jande.
Det har skapats en alltmer tydlig organisation för sam-verkansarbetet. Ansvariga befattningshavare har pekats ut för samverkansfrågor och mer formaliserade styr- och stra-tegidokument har utarbetats. Vidare framhålls på flera håll att särskilda stödorgan för samordning, råd och utbildning i samverkansfrågor, särskilt kring avtalsskrivning, har in-rättats. Vid flera universitet arrangeras också speciella ”in-gångar” för myndigheter, företag och andra organisationers behov av kompetensutveckling. Den vägen skapas kontakter för kurser, seminarier, uppdragsutbildning och uppdrags-forskning. Särskilda enheter för näringslivssamverkan kring forskning förekommer också.
Lärosätena redovisar även att de vidtar allt fler åtgärder för att utbildningen ska få ett innehåll som gör det lättare för studenterna att etablera sig på arbetsmarkanden. Det blir till
exempel vanligare med representanter från yrkeslivet eller andra avnämare i beslutande organ kring utbildningen. Ak-tiv alumnverksamhet är också ett medel som används för att fånga upp arbetslivets behov av utbildning och för att skapa bra kontakter med det omgivande samhället. Praktik och mentorer för studenterna i syfte att utforma utbildningen så att både studenternas efterfrågan och arbetsmarkandens behov tillgodoses är andra åtgärder som framhålls i redovis-ningarna. Entreprenörsutbildningar i anslutning till utbild-ningsprogram eller som särskilda seminarier växer fram för att stärka studenternas möjligheter på arbetsmarknaden men också för att stärka forskarnas möjligheter till kommersiali-sering av forskning.
En rad exempel på hur lärosätena informerar om verksam-heten, den folkbildande rollen, lyfts fram i redovisningarna, till exempel populärvetenskapliga artiklar och tidskrifter, föreläsningsserier, vetenskapsdagar, utställningar, pressmed-delanden, debattartiklar och medverkan i etermedia. En centralställning har lärosätenas webbplatser som utvecklas allt mer. Till dessa länkas till exempel vetenskaplig informa-tion som har samlats i databaser och webbföreläsningar. ¢