många. Med varje årskull högskoleutbildade som kommer ut på arbetsmarknaden sker således en uppgradering av kompetensen i arbetskraften.
« thomas olsson utan titel
4 • Arbetsmarknad
fleRtalet nyexamineRade fRån universitet och hög-skolor etablerar sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Det är dock stora skillnader i etableringen beroende på vilket område examen är inriktad mot.
Högskoleutbildade har i allmänhet ett försteg på arbets-marknaden framför dem som har en gymnasial utbildning, vilka i sin tur har en starkare ställning än de som enbart har grundskoleutbildning. Ett tecken på detta är arbetslöshets-siffrorna.
Oberoende av konjunkturläge är arbetslösheten högst för den del av arbetskraften som endast har grundskoleutbild-ning eller motsvarande. Arbetslösheten är lägre för dem som har gymnasial utbildning och lägst för dem som har högsko-leutbildning. Under år 2007 var arbetslösheten bland hög-skoleutbildade 3,2 procent enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU). Bland gymnasialt ut-bildade var arbetslösheten 4,3 procent och bland grundsko-leutbildade 7,6 procent.
I många fall är det uppenbart varför längre utbildning också medför en starkare ställning på arbetsmarknaden.
Ofta finns en yrkeshierarki med viss utbytbarhet mellan ni-våerna. De som är kvalificerade för den högre nivån kan er-sätta dem som är kvalificerade för den lägre, men inte tvärt-om. Civilingenjörer kan ersätta högskoleingenjörer, och hög-skoleingenjörer kan ersätta tekniker, till exempel.
Det finns dessutom hela tiden en tendens till att arbets-givarna graderar upp kraven på kompetens inom olika yr-kesområden. Det behöver inte betyda att den längre utbild-ningen är nödvändig för yrket, men den ger ofta individen ett extra plus som arbetsmarknadskvalifikation.
högre etableringstal
Bland dem som examinerades från universitet och högskolor läsåret 2004/05 hade 73 procent etablerat sig på arbetsmark-naden år 2006, det vill säga ett till ett och ett halvt år efter att de tog sin examen. Andelen var drygt två procentenheter högre än motsvarande andel ett år tidigare. Det framgår av den årliga undersökning av etableringen på arbetsmarkna-den som Högskoleverket genomför tillsammans med prog-nosinstitutet vid Statistiska centralbyrån. I undersökning-en mäts etableringundersökning-en gundersökning-enom uppgifter om inkomster, före-komst av arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder bland annat. (Metoden redovisas i Högskoleverkets rapport Etableringen på arbetsmarknaden, 2003:7 R, och de senaste uppgifterna redovisas i Etableringen på arbetsmarknaden – examinerade 2003/04, 2007:52 R.)
Att etableringstalen är högre för högskoleutbildade 2006 än 2005 är en följd av en gynnsammare arbetsmarknad under denna period, framför allt inom det privata näringslivet.
Resultaten visar att den fleråriga nedgången i etablerings-talen för till exempel civilingenjörer och högskoleingenjörer – i synnerhet med examensinriktning mot informations- och kommunikationsteknik – har förbytts till en relativt kraftig uppgång under 2006. Även för jurister och de med
magis-2
Arbetslöshet efter utbildningsnivå i arbetskraften, 16–64 år. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och arbetslöshet, vilket framgår av SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Under 2005 ändrades definitionen av arbetslöshet, vilket medför att uppgifterna om arbetslöshet perioden före 2005 inte kan jämföras med uppgifterna fr.o.m. 2005. I synnerhet har detta påverkat arbetslöshetsuppgifterna för grundskoleutbildade.
Genomsnittlig andel etablerade på arbetsmarknaden 1–1,5 år efter examen för grupper av examinerade 1994/95 till och med 2004/05. De första tre grupperna är de som har avlagt yrkesexamen med olika inriktning.
Den fjärde gruppen är examinerade med generell examen, dvs. magister- eller kandidatexamen. Staplarna inom respektive område visar andelen etablerade per år mellan 1996–2006. Andelen etablerade har ökat i alla grupper utom bland vård- och omsorgsutbildade. För examinerade inom teknik samt lant- och skogsbruk är 2006 första året som andelen etablerade ökar sedan IT-bubblan sprack år 2000.
Procent
Arbetsmarknad • 5 terexamen med inriktning mot ekonomi är
etableringsta-len väsentligt högre 2006 än året innan. Det gäller också examinerade arkitekter och ingenjörer med inriktning mot byggsektorn. Däremot fortsätter andelen etablerade inom de växande grupperna av vård- och omsorgsutbildade att minska, liksom bland apotekare och receptarier.
Sett över en längre tidsperiod är det betydande skillnader i utveckling mellan olika sektorer på arbetsmarknaden. Ef-tersom män och kvinnor generellt sett arbetar i olika sektorer har det inneburit att skillnaden mellan män och kvinnor i andel etablerade, som år 1996 var 14 procentenheter till män-nens fördel, har minskat till 3 procentenheter till mänmän-nens fördel år 2006 – 75 procent etablerade män och 72 procent etablerade kvinnor.
vårdutbildade etablerar sig snabbt
Läkare och specialistsjuksköterskor är två stora grupper som etablerar sig mycket snabbt på arbetsmarknaden. Andra sto-ra grupper som etablesto-rar sig snabbt är civilingenjörer och sjuksköterskor, även om andelen etablerade civilingenjörer 1 till 1,5 år efter examen är lägre jämfört med i slutet av nit-tiotalet.
Flertalet examensgrupper ligger i mätningen år 2006 i ett intervall mellan 70 och 90 procent etablerade på arbets-marknaden 1 till 1,5 år efter examen. En grupp som avviker negativt är personer med konstnärlig examen. Av dem är det bara 33 procent som etablerat sig på arbetsmarknaden 1 till 1,5 år efter examen. Delvis beror det låga etableringstalet på att många efter examen ägnar sig åt konstnärliga verksamheter
antal examinerade andel etablerade, procent förändring sedan 2005, procentenheter
Läkare 754 96 0
Psykoterapeuter 214 92 3
Tandläkare 161 89 1
Specialistsjuksköterskor 1 592 89 -3
Magisterexamen: vård, medicin 372 82 1
Civilingenjörer 3 576 81 5
Kandidatexamen: vård, medicin 466 80 -4
Jurister 884 80 8
Sjuksköterskor 4 134 79 -3
Teologer 121 78 3
Magisterexamen: ekonomi 2 843 77 4
Receptarier 218 77 -8
Apotekare 112 77 -8
Agronomer, lantmästare, hortonomer 139 76 9
Biomedicinska analytiker 153 75 5
Psykologer 282 74 5
Högskoleingenjörer 2 513 74 4
Magisterexamen: teknik 1 074 73 7
Lärare 8 954 72 1
Social omsorgsexamen 347 72 2
Kandidatexamen: ekonomi 1 546 72 4
Socionomer 1 469 71 -1
Arkitekter 164 71 8
Tandhygienister 190 69 -7
Magisterexamen: beteendevetare 581 69 4
Kandidatexamen: teknik 1 061 65 4
Sjukgymnaster 460 65 1
Kandidatexamen: beteendevetare 1 230 63 2
Magisterexamen: samhällsvetare 1 141 62 4
Arbetsterapeuter 360 61 1
Kandidatexamen: naturvetare 186 57 4
Kandidatexamen: samhällsvetare 911 57 8
Magisterexamen: naturvetare 848 55 3
Kandidatexamen: humaniora 440 46 7
Magisterexamen: humaniora 425 44 4
Konstnärlig examen 188 33 4
total 41 20 73 2
andel (procent) etablerade på arbetsmarknaden 2006 av examinerade 2004/05. Det är relativt stora skillnader i hur snabbt etableringen på arbetsmark-naden går för olika examensgrupper. Trögast går etableringen för dem som har en konstnärlig eller humanistisk utbildning. Som framgår av tabellen går etableringen snabbare för dem som examinerades 2004/05 än för dem som examinerades föregående år, vilket hänger ihop med den förbättrade konjunkturen. Till skillnad mot tidigare år går etableringen numera snabbare för flera grupper av ingenjörer och tekniker liksom för ekonomer och jurister. Dåremot går etableringen långsammare för flera examensgrupper inom vård- och omsorgsområdet.
6 • Arbetsmarknad
där arbete varvas med arbetslöshet. På grund av arbetslöshe-ten klassificeras de då inte som etablerade.
Även humanister med kandidat- eller magisterexamen samt samhällsvetare och naturvetare med kandidat- eller magisterexamen har relativt låg etableringsgrad. Bland dem med magisterexamen med inriktning mot historisk-filoso-fiska ämnen och teologi tillhörde 39 procent den grupp som stod utanför eller hade en svag ställning på arbetsmarknaden 1 till 1,5 år efter examen, det vill säga de hade ingen eller låg arbetsinkomst och/eller var arbetslösa.
När det gäller de examinerade som har avlagt en generell examen, det vill säga en magister- eller kandidatexamen, är det examinerade med utbildning inriktad mot vård, medi-cin, ekonomi och teknik som etablerar sig snabbast. I det se-nare fallet handlar det i allmänhet om examinerade med en högskoleingenjörsutbildning som har valt att ta ut en kandi-dat- eller magisterexamen istället för en ingenjörsexamen.
De som har avlagt magisterexamen har närmast obero-ende av inriktning en något högre etableringsgrad 1 till 1,5 år efter examen än de som har avlagt kandidatexamen, vilket indikerar att den längre utbildningen ger ett försteg vid ut-trädet på arbetsmarknaden.
de forskarutbildades etablering
I genomsnitt etablerar sig de som avlagt doktorsexamen re-lativt snabbt på arbetsmarknaden. Av de knappt 2 500 fors-karutbildade som avlade doktorsexamen kalenderåret 2002 hade 79 procent etablerat sig på den svenska arbetsmarkna-den efter tre år. Skillnaarbetsmarkna-den i etablering mellan kvinnor och män var endast en procentenhet, 80 procent av kvinnorna respektive 79 procent av männen var etablerade 2005.
Det framgår av den undersökning av forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden som Högskoleverket genom-fört tillsammans med prognosinstitutet vid Statistiska cen-tralbyrån. (Se vidare Högskoleverkets rapport Forskarutbil-dades etablering på arbetsmarknaden, 2007:56 R.)
De forskarutbildades etablering har följts upp enligt sam-ma metod som etableringen bland de nyexaminerade från grundläggande högskoleutbildning, det vill säga genom att mäta etableringen på arbetsmarknaden utifrån uppgifter om inkomster, förekomst av arbetslöshet och arbetsmarknads-politiska åtgärder, bland annat.
Av dem som avlade en doktorsexamen 2002 var således 79 procent etablerade på den svenska arbetsmarknaden 2005, men det är relativt stora skillnader i etablering mellan olika ämnesområden. Snabbast går etableringen på
arbetsmarkna-den för dem med inriktning mot teknikvetenskap. Av dem var 86 procent etablerade tre år efter examen. Tätt därefter följer samhällsvetenskap och medicin. Inom båda grupperna var 85 procent etablerade tre år efter examen. Därefter kom-mer i fallande ordning doktorsexaminerade med inriktning mot skogs-/jordbruksvetenskap och veterinärmedicin, hu-maniora och slutligen naturvetenskap med den lägsta eta-bleringsgraden, 67 procent. Etableringstalet för naturvetare sänks dock genom att många bedriver postdoktorala stu-dier.
Drygt hälften av de doktorsexaminerade som var etable-rade var anställda i den statliga sektorn; i allmänhet är detta liktydigt med universitet och högskolor. Inom den privata sektorn fanns 31 procent av de doktorsexaminerade som var etablerade. I denna sektor ingår förutom privatägda företag även statligt och kommunalt ägda företag samt organisatio-ner. Ungefär 18 procent av de doktorsexaminerade som var etablerade förvärvsarbetade inom den kommunala sektorn.
De flesta sjukhusen tillhör den landstingskommunala sek-torn och där finns de flesta som har medicin som examina-tionsämne.
Det vanligaste yrket bland de nyetablerade doktorerna är universitets- och högskolelärare – var tredje forskarexamine-rad hade detta yrke tre år efter examen. En annan stor grupp är hälso- och sjukvårdsspecialister – var femte forskarexami-nerad återfanns inom detta yrke. Knappt 10 procent av de forskarutbildade arbetar som civilingenjörer eller arkitekter, vilket är den tredje största yrkesgruppen.
Kvinnor blir något oftare universitets- och högskolelärare eller hälso- och sjukvårdsspecialister än män. Statistiken vi-sar också att bara 3 procent av kvinnorna och 2 procent av männen har yrken som i vanliga fall endast kräver kort hög-skoleutbildning eller gymnasieutbildning.
Under den senaste tioårsperioden har antalet disputerade (doktorsexaminerade) nära nog fördubblats, vilket betyder att arbetsmarknaden varje år får ett nytillskott av forskar-utbildade som är långt större än det antal som avgår med pension.
Stort tillskott till arbetsmarknaden
Totalt är tillskottet till arbetsmarknaden av examinerade vid universitet eller högskola omkring 40 000 per år – ungefär 40 procent av en årskull. Därutöver tillkommer ett ganska stort antal som lämnar universitet och högskolor utan exa-men. I denna grupp finns dock cirka 10 000 individer som har minst tre års högskoleutbildning och således i många
Arbetsmarknad • 7 sammanhang är jämförbara med dem som avlagt examen. I
vissa fall är erbjudande om anställning inom det tilltänkta yrkesområdet rent av huvudskälet till att studierna avslutas utan examen. Dessutom får Sverige varje år ett nettotillskott på omkring 5 000 individer med eftergymnasial utbildning, tack vare att det är fler som invandrar än utvandrar. Sverige är i detta sammanhang en nettomottagare av eftergymnasi-alt utbildade personer och har så varit varje år sedan början av 1990-talet.
Varje år får arbetsmarknaden således ett betydande till-skott av högskoleutbildade. Bland dem som går i pension är antalet högskoleutbildade knappt hälften så många. Med varje ny årskull som träder ut på arbetsmarknaden sker såle-des en uppgradering av kompetensen i arbetskraften. Dessut-om återkDessut-ommer en del äldre till arbetsmarknaden efter fort-bildning eller vidareutfort-bildning vid universitet eller högskola, vilket ytterligare höjer utbildningsnivån i arbetskraften.
I genomsnitt räcker således antalet som lämnar utbild-ningsväsendet med högskoleutbildning mer än väl till för att fylla luckorna efter de högskoleutbildade som lämnar arbets-marknaden. Med de senaste femton årens kraftiga utbygg-nad av den högre utbildningen kommer andelen högskoleut-bildade i arbetskraften att fortsätta att öka i flera decennier, när varje årgång som går i pension ersätts av ett nytillskott från utbildningsväsendet som har en betydligt högre genom-snittlig utbildningsnivå än de som avgår med pension.
Men det finns givetvis skillnader mellan yrkeskategorier.
Vissa examensgrupper har ökat kraftigt, andra inte alls.
Samtidigt förändras behoven av personer inom olika yrkes-kategorier på olika sätt.
balansen mellan tillgång och efterfrågan Etableringsuppgifterna liksom arbetsgivarnas bedöm-ningar av det nuvarande läget på arbetsmarknaden visar på obalans för vissa grupper av utbildade. Det är brist på ut-bildade inom vård- och utbildningsområdet och överskott på humanister och konstnärligt utbildade. (För arbetsgi-varnas bedömningar, se Arbetskraftsbarometern ´07, Statis-tiska centralbyrån.)
Uppgifter om dagens balansläge på arbetsmarknaden är dock inte till stor hjälp vare sig för studenter som står i bered-skap att välja utbildning eller för lärosäten som ska planera utbildningsutbudet. De behöver istället information om hur behovet och tillgången på arbetsmarknaden ser ut när stu-denterna är färdiga med sin utbildning, det vill säga om tre, fyra år eller ännu längre. Perspektivet är egentligen mycket längre än så, eftersom de färdigutbildade studenterna ska befinna sig på arbetsmarknaden i flera decennier.
På kort sikt är konjunkturläget mycket betydelsefullt för balanssituationen på arbetsmarknaden. Men i det långa per-spektivet är det istället faktorer som näringsgrensutveckling, yrkessammansättning, pensionsavgångar och annan rörlig-het som är avgörande för efterfrågan på olika examensgrup-per. Baserat på antaganden om utvecklingen av dessa fakto-rer gör Högskoleverket årligen tillsammans med Statistiska centralbyrån beräkningar av det framtida balansläget på ar-betsmarknaden i ett långsiktigt perspektiv för ett trettiotal olika examensgrupper.
För ungefär en tredjedel av utbildningsgrupperna pekar beräkningarna på balans eller tämligen god balans mellan tillgången på utbildade och arbetsmarknadens efterfrågan.
Det gäller bland annat för jurister, teologer och arkitekter. I övrigt finns påtagliga risker för över- respektive underskott på examinerade, om inga förändringar i dimensioneringen av utbildningarna görs.
När det gäller risk för underskott handlar det ofta om ut-bildningsgrupper som kommer att ha stora pensionsavgång-ar under det kommande decenniet. Det gäller till exempel läkare, tandläkare och flertalet andra utbildningsgrupper med inriktning mot vård- och omsorg, vissa lärargrupper
5 000
Antal in- och utvandrare 25–64 år med eftergymnasial utbildning. Till-skottet av eftergymnasialt utbildade personer till den svenska arbetsmarknaden beror inte enbart på hur många som examineras från universiet och högskolor i Sverige. Även det mångåriga migrationsöverskottet av eftergymnasialt utbildade personer bidrar till att allt fler i den svenska befolkningen har eftergymnasial utbildning. Sedan 1990 är det fler som invandrat än utvandrat från Sverige. Netto-tillskottet är närmare 5 000 personer per år.
Antal
• Arbetsmarknad
samt ingenjörer – framför allt högskoleingenjörer. Flera av de här grupperna är dessutom svåra att ersätta med näralig-gande kompetenser, och det gäller naturligtvis särskilt vård-yrkena som har särskilda krav för legitimation.
När det gäller läkare och tandläkare finns redan idag en brist, och för läkarna täcks idag en betydande del av beho-vet av nytillskott inom kåren genom rekrytering av läkare från andra länder. Både tandläkarutbildningen och läkar-utbildningen är mycket eftersökta. Studentefterfrågan läg-ger därför inga hinder i vägen för en utökning av antalet nybörjarplatser.
Situationen ser annorlunda ut för högskoleingenjörerna, som också är en bristgrupp där antalet examinerade skulle behöva öka kraftigt. På högskoleingenjörsutbildningarna finns kapacitet för en ökning vad gäller antalet
utbildnings-platser. Där är problemet istället det svaga intresset bland studenterna.
Också på skolområdet finns tämligen stora obalanser.
Dagens brist på förskollärare, fritidspedagoger, specialpe-dagoger och yrkeslärare riskerar att förvärras ytterligare i framtiden. När det gäller förskollärare och fritidspedagoger utbildas många med kompetens att arbeta inom dessa verk-samheter, men många av dem väljer idag istället att arbeta i grundskolans tidigare år. Till skillnad mot dessa lärarkate-gorier pekar beräkningarna på ett överskott på lärare med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan, men det finns givetvis skillnader beroende på vilka ämnen utbildningen är inriktad mot. (Se vidare Högskoleverkets rapport Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden. Ett planeringsunderlag inför läsåret 2008/09, 2008:2 R.) ¢
0 50 100 150 200 250
Beräknat
rekryteringsbehov Staplarna visar antalet examinerade i procent av det beräknade nyrekryteringsbehovet.
Journalister Konstnärlig utbildning Apotekare Naturvetare Grundskollärare, senare år och gymnasielärare Bibliotekarier Programmerare och systemerare Ekonomer Veterinärer Humanister Arkitekter Jurister Teologer Socionomer Civilingenjörer Psykologer Agronomer och hortonomer Grundskollärare, tidigare år Sjukgymnaster Samhälls- och beteendevetare Sjuksköterskor Arbetsterapeuter Högskoleingenjörer Läkare Tandläkare Speciallärare och specialpedagoger Biomedicinska analytiker Förskollärare Receptarier Yrkeslärare Fritidspedagoger
Framtida underskott och överskott på arbetsmarknaden. Bilden visar det beräknade antalet examinerade i förhållande till rekryteringsbehovet för olika utbildningsgrupper om inga förändringar i antalet nybörjare görs inför läsåret 2008/09. Fritidspedagoger, yrkeslärare, receptarier, förskollärare, biomedicinska analytiker och speciallärare och specialpedagoger, tandläkare och läkare tillhör de grupper för vilka brist kan förväntas om inte antalet nybörjare ökar. För journalister, konstnärligt utbildade och apotekare finns risk för ett framtida överskott.
Procent
0 50 100 150 200 250