• No results found

Intervju med ÖrebroBostäder (ÖBO)

4. EMPIRI

4.2 Intervju med ÖrebroBostäder (ÖBO)

ÖBOs representant Anna-Carin Magnusson, utvecklingschef på bolaget, ställde upp på följande intervju. Anna-Carin ansvarar över enheten för hållbar utveckling som samordnar kvalitets- och innovationsledningsarbeten, arbetar med affärsutveckling samt ansvarar över upphandlingar.

Stadsutveckling

Hur ÖBO definierar hållbar stadsutveckling är svårt enligt Magnusson eftersom det är en stor fråga. Vidare berättar respondenten att hållbar stadsutveckling är bolagets övergripande mål både vid nyproduktion och renoveringar. Många av de stadsdelar som byggdes under 50- och 60-talet har passerat sina tekniska livslängder och anses inte vara hållbara ur ett ekologiskt perspektiv. Mer specifikt syftar respondenten till energinivån, och förklarar att främst byggtekniska ledningar, stommar och klimatskalet med dess material inte håller standarden för bevarande av energi. En utmaning som enligt respondenten är väldigt komplext. Bolaget önskar att renovera de stora stadsdelarna med mycket energieffektiviseringsåtgärder på fastigheterna för att minska klimatavtrycket. Bolagets ansvarsroll i stadsutveckling är att agera

31

som ett starkt redskap till Örebro kommun. Något som respondenten berättar sätter stora förväntningar på bostadsbolaget.

“Vi kan inte lösa samhällets alla problem, vi kan inte heller bygga bort all bostadssegregation eller dåliga skolresultat. Det finns gränser för vad man

kan göra” (Magnusson, 2022).

Bolaget har tidigare gjort totala upprustningar av miljonprogramsområden med stora renoveringar, rivningar och nybyggnationer. Resultatet av sådana upprustningar har bidragit till avsevärd högre attraktivitet. Respondenten berättar att sådana projekt har fått positiva effekter i främst den ekologiska aspekten men även delar av den sociala aspekten med ökad trygghet och mindre droghantering.

Hållbar utveckling

Bolaget inkluderar i hög grad alla tre hållbarhetsaspekterna vid arbeten, något som ligger till grund för fem affärsmål som bolaget skapat. Ett av målen är att vara helt klimatneutralt till år 2030. Policys rörande hållbarhet finns också som skrivna dokument enligt Magnusson. För ÖBO är hållbar utveckling alla tre dimensionerna. Att hitta den perfekta balansen mellan de tre hållbarhetsaspekterna anses vara den stora utmaningen. Respondenten nämner att det uppstår intressekonflikter eller målkonflikter mellan aspekterna. Magnusson berättar att bolaget inte har några befintliga planer för fler totala upprustningar trots att tidigare projekt har gett positiv resultat på samtliga hållbarhets fronter.

Ekonomisk hållbarhet

Bolaget arbetar mer efter företagsekonomisk hållbarhet, en avvägning av vad bolaget vill satsa på och vad bolaget har råd med att investera i. Respondenten berättar att bolaget plockat fram ett antal indikatorer som mäter samhällsekonomiska faktorer och vägs in i bedömning av ekonomisk hållbarhet.

Bolaget gör bruksvärdesprövning på fastigheter för att bestämma nya priser för hyra. Respondenten förklarar att det tidigare gjorts bruksvärdesprövning på fastigheter som haft för låg hyra och att prövningen då har höjt hyrorna.

Konsekvensen av detta har varit stort missnöje av hyresgästerna eftersom inga fysiska åtgärder eller förändringar har skett för att höja hyrorna. Med den anledningen tillämpar bolaget endast bruksvärdesprövning när renoveringar har skett. Magnusson berättar att synen på lönsamhet är en kombination av den lagreglerade affärsmässigheten som finns hos allmännyttiga bostadsbolag och samhälls gynning ur ett brett perspektiv. Till samhälls gynning syftar

32

respondenten på sociala arbeten som att bidra med minskad arbetslöshet och ökad trygghet.

Social hållbarhet

Bolaget arbetar intensivt med att skapa trygga boendemiljöer, ett arbete med trygghetsåtgärder som enligt respondenten investerats 100 miljoner kronor.

Små och stora åtgärder som ny utomhusbelysning och digitala låssystem.

Respondenten betonar att förväntningar som läggs på bostadsbolaget borde vara rimliga.

“Att lösa trygghetsproblematik i staden kan inte bara vara ett bostadsbolags ansvar utan polisen måste göra sitt, socialtjänst gör sitt och

andra aktörer”. (Magnusson, 2022)

Bolaget använder olika metoder för att mäta den sociala hållbarheten i sina stadsdelar. Metoder som att köpa statistik från SCB för att se över inkomstnivåer och arbetslöshet, mäta trygghet genom enkäter för hyresgäster samt samordning med föreningar och polisen. Magnusson påpekar dock att trots sina metoder så är det svårt att faktiskt veta hur det ligger till. ÖBO har länge infört sociala krav vid förhandling av ombyggnationer i miljonprogramsområden. Byggföretagen som arbetat i ett område har varit tvungna att ta in praktikanter och anställa långtidsarbetslösa som bor i området som ett sätt att minska försörjningsstöd och arbetslöshet. Magnusson berättar att definitionen av miljonprogramsområde är otydlig. Att det finns områden som byggdes under miljonprogrammets tid men som inte har samma kännetecken som man vanligt ser. Ett av de områden, Hästhagen, är ett väldigt attraktivt område utan sociala problem.

Ekologisk hållbarhet

Magnusson berättar att miljökraven har blivit högre än förut och att bolaget satsar väldigt mycket på energieffektiviseringar både utanför och under renoveringar, något som har blivit en naturlig del av bolagets arbeten. Vidare säger Magnusson att det ibland inte är värt att investera flera miljoner kronor för en åtgärd som att minska energiförbrukning i en fastighet med några kilowattimmar för att åstadkomma en så låg kilowattnivå som möjligt.

Respondenten förklarade vidare att det är mer värt att investera i energiförbruknings åtgärder i bostadsområden som ÖBO inte renoverar, att åtgärderna där får mer effekt. Samtidigt undergår bolaget ett utvecklingsprojekt för att öka sitt bestånd av solceller och vindkraft. Återbruk används i allra högsta grad då bolaget hyrt in en konsult för att hjälpa identifiera vilka material delar av renoveringsobjekt man kan återbruka i

33

stället för att slänga. Något som visade sig vara både lönsamt och bättre för miljön enligt Magnusson.

Agenda 2030

Hos bolaget är Agenda 2030 en övergripande del av målstyrningen hos bolaget som kopplats an med kommunens egen hållbarhetsstrategi. Eftersom ÖBO är kommunalt ägda så arbetar de efter kommunens hållbarhetsplan.

Kännedom om Agenda 2030 är inget som genomsyrar hela bolaget berättar Magnusson och att styrning mot målen är beslut som tas högre upp.

Respondenten påpekar dock att en röd tråd från de globala målen till interna styrdokument finns och att anställda på samtliga nivåer berörs av målen i sitt arbete.

“Det är så lätt att hållbarhets grejerna bara blir något som låter fint och bra. För att det ska bli på riktigt och inte bara något man säger att man gör

så måste man bryta ner målen till sin egen verklighet” (Magnusson, 2022).

Related documents