Intervju med Växjöbostäder

För Växjöbostäder ställde Carina Herbertsson, projektchef i bolaget, upp på en intervju tillsammans med Karolina Strid som är miljö- och kvalitetsansvarig i bolaget. Respondenterna svarade på intervjufrågorna utefter deras ansvarsområden och förmåga.

Stadsutveckling

Herbertsson berättar att en del av bolagets uppdrag, som uppkommer från ägardirektiv, handlar om att få in hållbarhetsaspekterna vid deras arbete med stadsutveckling. Egna interna planer för hållbar stadsutveckling skapas inte utan bolaget arbetar efter de övergripande stadsplanerna som presenteras av kommunen. Växjöbostäder arbetar processorienterat som är ett resultat av kommunkoncernens mål- och resultatstyrda modell.

Hållbar utveckling

Respondenterna inleder med att påpeka det breda området som hållbar utveckling omfattar. Som helhet definierar bolaget hållbar utveckling som att skapa förutsättningar för god levnadsmiljö både nu och för framtida generationer. Dock påpekar Strid att beroende på vilken arbetsroll man har i bolaget så kan man ha olika syn på hållbar utveckling.

Hållbarhetsprogrammet Hållbara Växjö 2030 och dess tillhörande planer definierar vad Växjöbostäder ska göra och arbeta med. Några policys rörande

34

hållbar utveckling har bolaget inte antagit. Planerna utgör underlag i framtagande av budget och affärsplan för hela kommunkoncernen.

Bostadsbolaget särskiljer inte arbeten vid miljonprogramsområdet Araby jämfört med andra områden. Bolaget arbetar enligt Herbertsson efter vilka förutsättningar som varje enskild fastighet har, oavsett i vilket område den befinner sig i. Respondenten förklarar att hållbarhetsaspekterna har en stor plats vid arbeten i Araby. Miljonprogramsområden får dock mer allmän uppmärksamhet enligt Herbertsson, ett resultat av polisens klassificering av problemområde. Speciellt uppmärksammas de sociala arbeten.

“Araby räknas dit och har varit med i polisens lista med mest utsatta områden, sen har vi ett område på Trelleborg som är byggda under den här

tiden men inte på samma sätt klassas som ett miljonprogram. Det området pekas inte ut som Araby gör. “(Herbertsson, 2022)

Ekonomisk hållbarhet

För bostadsbolaget betyder ekonomisk hållbarhet att arbeta affärsmässigt utefter lagen om Allmännyttan. 95% av bolagets intäkter erhålls av hyresinbetalningar. Respondenten förklarar vidare att möjlighet till hyresjusteringar styrs av hyreslagstiftningen och att den inte tar i beaktande hållbarhetsaspekterna på det sätt som bolaget ser det. Herbertsson berättar även att en utveckling av att ta med även de miljömässiga åtgärderna som genomförs vid renoveringar i bostäder borde ske hos lagstiftningen. Vid fråga om ekonomisk hållbarhet i miljonprogramsområden svarade respondenten att bolaget värderar fastigheterna årligen och att om miljonprogramsområdet inte skulle vara ekonomiskt hållbart så skulle bolaget fått kännedom om det.

Social hållbarhet

Växjöbostäder har ingen bestämd definition av social hållbarhet utan ser det som en helhet av att skapa en så trygg miljö som möjligt för boenden där de trivs och mår bra. Herbertsson betonar att trygghetsfrågorna är bland de allra viktigaste och mest utmanande vid socialt arbete. Herbertsson berättar att mycket av de sociala arbetena är i förebyggande syften, att ta tag i störningar eller vräkningar tidigt innan de uppkommer. Bolaget arbetar även en hel del tillsammans med föreningar för att ordna aktiviteter för de boendena.

Samarbete sker mellan civilsamhället och andra fastighetsägare i området. Att mäta social hållbarhet är svårt och Växjöbostäder har inte utvecklat tillämpliga metoder än. Respondenten berättar vidare om svårigheten beror på att ta hänsyn till samtliga boenden.

35 Ekologisk hållbarhet

Fokuset inom ekologisk hållbarhet är enligt Strid att ha ett så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt genom minskad resursanvändning, bättre avfallshantering, ämnes medvetenhet, återbruk. Vidare anser Strid att som ett allmännyttigt bostadsbolag så besitter bolaget ett större ansvar sett till miljöpåverkan, något som kompletteras med krav från både politiker och ägare. Politiken i Växjö kommun har haft en långsiktig gemensam linje i arbetet med miljöfrågor, något som enligt Herbertsson underlättat och utmanat bolaget att ligga i framkant.

Bolaget arbetar med att hitta sätt att återbruka material som tidigare använts i byggnader genom små projekt. Strid betonar dock svårigheten i att återbruka sparar inte vare sig pengar eller tid, eftersom när renoveringar sker så är materialen så pass dåliga eller slitna att återbruk inte blir aktuellt.

Växjöbostäder genomgår just nu ett nytt projekt där de ger “ny livslängd” till 200 lägenheter med syfte att minska miljöpåverkan över tid samt öka lägenheternas tekniska livslängd. Ett projekt som enligt Herbertsson kostar drygt 300 miljoner kronor.

Ett liknande projekt har genomförts i miljonprogramsområdet Araby, med helhets renoveringar och minskad energiförbrukning genom t. ex nya fönster, tilläggsisolering, värmeåtervinning och nya elinstallationer. Bolaget har investerat i en stor satsning av solceller, som placeras på fastigheterna.

Investeringskostnaderna faller på hyresgästerna där man enligt Herbertsson gör en avvägning av hur hållbart man kan bygga samtidigt som man inte belastar hyresgäster med för höga hyror. Bolaget vill inte lyxrenovera för att hyreskostnader kan hamna utanför hyresgästernas kapacitet att betala.

Hyreshöjning regleras inom hyreslagen vilket gör att för befintliga hyresgäster justerar hyran etappvis under ett par år innan den når slutgiltig nivå.

“Vi måste vara affärsmässiga. Vi kan inte endast bara efterskänka utan vi behöver få in intäkter från kostnaderna” (Herbertsson, 2022).

Agenda 2030

Växjö kommun, där Växjöbostäder ingår, har gjort en lokal Agenda 2030 där man tagit de globala målen och sammanfattat till fem målbilder. Ett hållbarhetsprogram som arbetats fram från hela Växjös kommun och som bolaget benämner Hållbara Växjö 2030. Privata bostadsbolag har ingen tvingande roll i planen men är välkomna att skriva under på en så kallad Växjödeklarationen och åta sig arbetet. Hållbara Växjö 2030 ses som ett paraply där den finns med i hela styrmodellen på bolaget och är en del av affärsplanen.

36

“Jag hoppas att det sipprar ut så att alla är bekanta med den, sen jobbar man med olika saker såklart.” (Strid, 2022).

Bolaget har uppdelade planer som är mer konkretiserade, för energi, kemikalier, avfall med mera. Där finner bolaget mer detaljerade arbetssätt som ska underlätta arbetet för att uppnå målen. Herbertsson berättar att Växjöbostäder är en del av kommunens stadsplanering där aktörer arbetar i olika processer. Bolaget ser inte sig själva som samhällsutvecklare utan är en del av samhällsutvecklingen. Vidare förklarade Herbertsson att det är kommunen som tar ansvar för helheten för stads- och samhällsutveckling genom samordning med aktuella aktörer.