I följande kapitel lyfts frågeställningarna upp på nytt med avseende att besvaras utifrån analysen. Därefter dras slutsatserna för uppsatsen och avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.
6.1 Slutsatser
• Hur agerar allmännyttan till en hållbar stadsutveckling?
Som allmännyttiga bostadsbolag besitter bolagen ett ansvar över att tillgodose bostäder för invånarna inom sin kommun. Hållbar stadsutveckling faller inom ramarna eftersom kommunen äger allmännyttan och använder bostadsbolagen som ett verktyg för att nå sina uppsatta hållbarhetsmål.
Bolagen har antingen en direkt koppling mellan hållbarhetsaspekterna och hållbar stadsutveckling eller har ingen definition för hållbar stadsutveckling.
Eftersom bolagen applicerar hållbarhetsaspekterna i olika grader så är det ingen gemensam front vid agerande till en hållbar stadsutveckling. Bolagen som har en direkt koppling har oftast en hållbarhetsplan som har fastställt av kommunen. Författarna anser att detta är en begränsning för dessa bolag eftersom de måste följa den uppsatta planen och kan inte vara innovativa och motiveras till att göra mer än vad som krävs av bolagen. Samtidigt så är det korrekt att koppla samman hållbarhetsaspekterna till hållbar stadsutveckling då det i grund och botten handlar om att lyfta upp standarder inom sociala, ekologiska och ekonomiska termer. De bolag som inte innehar en direkt koppling är mer fria att skapa sina egna hållbarhetsplan vilket gör det smidigare för bolagen att agera efter sina hållbarhetsmål. Däremot får hållbarhetsaspekterna inte tolkas hur som helst eftersom de är kärnan i hållbar stadsutveckling.
När det gäller miljonprogramsområden är synen och arbetssätt på miljonprogrammet varierande mellan bolagen. Vissa allmännyttiga bolag anser att miljonprogramsområden är speciella och kräver mer fokus för att åstadkomma hållbar stadsutveckling. Andra bolag särskiljer inte miljonprogramsområdena med andra områden utan tänker och arbetar lika för samtliga områden inom deras besittning. Bolagen som särbehandlar miljonprogramsområden investerar mycket pengar på att utföra totala upprustningar och samtidigt involvera samtliga hållbarhetsaspekterna. De bolag som inte särskiljer bostadsområdena väljer att fokusera på den sociala aspekten med trygghetsåtgärder samt mindre renoveringar. Det föreligger en sanning bakom stämpeln som samhället och media har tillgivit miljonprogramsområden att områdena kännetecknas med sociala problem.
52
Bolagen är högst medvetna om det och agerar ansvarsfullt för att motarbeta stämpeln genom olika åtgärder. Syftet med totala upprustningar är att göra området mer attraktivt för fler människor att bosätta sig i, samtidigt som fastigheterna får en ny teknisk livslängd. Författarna anser att detta är tillvägagångssättet för att lyckas skapa en variation av människor samtidigt som man motverkar negativa associationer med miljonprogramsområden på lång sikt. Författarna anser även att bolagen som tillämpar mindre renoveringar och trygghetsåtgärder arbetar kortsiktigt enbart efter behov som finns just nu. I detta avseende gör bolagen inte tillräckligt för att inkludera miljonprogramsområden i hållbara stadsutvecklingsplaner.
• Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika allmännyttiga bostadsbolag vid utförandet av hållbarhetsarbeten?
Det har identifierats likheter och skillnader mellan bostadsbolagen vid hållbarhetsarbeten. Likheterna omfattar bolagens mål och visioner, som genomsyrar hela allmännyttan. Skillnader ligger i detaljerna, vilka prioriteringar gällande aspekterna bolagen har i förhållande till bostadsområdena samt arbetssättet för att uppnå målen. Anledningen till skillnaderna beror på förutsättningarna och behoven som varje bostadsområde har. Samtliga bolag arbetar med hållbar utveckling i mindre och större grad. En gemensam linje är att fokuset ligger på de sociala och ekologiska arbeten som trygghetsåtgärder och energieffektivisering. En anledning till att fokuset riktas mot dessa aspekter anser författarna beror på att det är åtgärder som människan kan se och känna av. Mycket av det arbete bakom ekonomisk hållbarhet som bolagen utför exempelvis återbruk, har inslag av ekologisk hållbarhet. Detta skiftar synen till att fokusera på ekologisk hållbarhet och därmed placera ekonomisk hållbarhet i skuggan.
Gällande ekonomisk hållbarhet hänvisade bolagen starkt till affärsmässigheten som är en del av allmännyttan. Informationen som hämtats från respondenterna gällande ekonomisk hållbarhet var väldigt varierande och kortfattade. Detta medgav en osäkerhet gällande aspekten vilket med hänsyn till respondenternas befattningar visar på att det behövs mer samordnad kunskap inom området.
• Hur beaktas Agenda 2030 hos de olika allmännyttiga bostadsbolagen?
Agenda 2030 är välkänt för samtliga bolag som arbetar på olika vis gentemot målen. Två av bolagen har internt utarbetat en hållbarhetsplan som brutit ner de globala målen så att de anpassats till bolagets dagliga verksamhet och affärsmål. Vidare har två andra bolag implementerat en hållbarhetsplan som
53
kommunen har utarbetat och som gäller för hela kommunkoncernen. Oavsett så arbetar bolagen med mål direkt kopplade till Agenda 2030. Slutligen var det endast ett bolag som inte hade konkreta mål för Agenda 2030, men som i stället använde de globala målen vid strategiska vägval. De globala målen går hand i hand med hållbar utveckling vilket indikerar att samtliga bolag, direkt eller indirekt, arbetar för uppfyllelsen av Agenda 2030. Som en del av det kommunala självstyret får kommunerna fritt bryta ner de globala målen så att det passar verksamheten. Författarna anser att det krävs mer styrning på nationell plan, för att samordna kommunerna så att de arbetar med målen gemensamt för landets och planetens bästa. En nationell insats där kommunfullmäktige från samtliga kommuner samlas och bestämmer ramarna för arbetet med Agenda 2030. Arbetet borde vara konkret och ska gälla för samtliga kommuner i den dagliga verksamheten. Styrningen kommer att motivera Allmännyttan till arbeten med de globala målen eftersom Agenda 2030 blir starkare integrerat i bolaget. Samtidigt blir arbetet tydligare där Agenda 2030 särskiljs från hållbar utveckling trots att de hänger ihop.
6.2 Bidrag
Uppsatsens teoretiska referensram samt empiriska resultat utgör ett underlag för studiens teoretiska implikation, då i kapitlen leder till forskningsluckan samt svarar på frågeställningarna. Studien kan användas av kommunerna för att jämföra hur allmännyttan i utvalda kommuner jobbar för att uppnå hållbar stadsutveckling och avläsa hur arbetssätt med bostadsområden skiljer sig mot behoven. Studien bidrar även till att kommunerna får en bättre bild över hur de enskilda allmännyttiga bostadsbolagen integrerar Agenda 2030 i verksamheten.
6.3 Förslag till fortsatt forskning
Uppsatsen har avgränsats till att behandla allmännyttiga bostadsbolag. Under arbetets gång har författarna märkt att det finns flera intressenter som är inblandade inom forskningsämnet. Begreppet hållbar stadsutveckling är omfattande där allmännyttan utgör en del av utvecklingen. Där av är ett förslag till vidare forskning hur samarbetsprocessen ser ut mellan privata bostadsbolag och kommunen eller andra intressenter som arbetar med hållbar stadsutveckling. Eftersom de globala målen angår hela Sverige så hade det varit intressant att vidare undersöka vart privata bostadsbolag står i förhållande till Agenda 2030 och hur de arbetar med hållbar utveckling.
54
Referenslista
Abastante, F., Lami, M. I., Mecca, B., (2020). How Covid-19 influences the 2030 Agenda: do the practices of achieving the Sustainable Development Goal 11 need rethinking and adjustment? Valori e Valutazioni, 26.
DOI: 10.48264/VVSIEV-20202603
Abdulhafedh, A. (2021). The Analysis of a Corporate Sustainability. Journal of City and Development, 3(1), 6-11. DOI: 10.12691/jcd-3-1-2
Allmännyttan. (u.å). Allmännyttan - viktigare än någonsin.
https://www.sverigesallmannytta.se/allmannyttan/allmannyttan-viktigare-an-nagonsin/
Allmännyttan. (u.å). Miljonprogrammet.
https://www.allmannyttan.se/historia/tidslinje/miljonprogrammet/
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. 2 uppl, Lund:
Studentlitteratur.
Andersson, E., Tengö, M., McPhearson, T., Kremer, P. (2015). Cultural ecosystem services as a gateway for improving urban sustainability. Ecosystem services, 12, 165-168. DOI: 10.1016/j.ecoser.2014.08.002
Baeten, G., Westin, S., Pull, E. & Molina, I. (2017). Pressure and violence Housing renovation and displacement in Sweden. Environment and planning A. 49(3) 636-637. https://doi.org/10.1177/0308518X16676271
Borowy, I., (2013). Defining sustainable development for our common future: A history of the World Commission on Environment and Development. Routledge
Boverket. (28/02-2011). Hållbar stadsutveckling.
https://www.boverket.se/contentassets/5c983ab67c7e46f997853b80215ea016/hallb ar_stadsutveckling.pdf
Boverket (2004). Integration och segregation i boendet
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2004/integration_oc h_segregation_i_boendet.pdf
Boverket. (03/06-2020). Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/miljonprogrammet/
Brundtland, H. G. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development:" Our Common future."
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (2. uppl).
Liber AB
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl). Malmö: Liber.
55 Castellum. (2021). Värdering fastigheter.
https://annualreport.castellum.se/2020/sv/ekonomisk-utveckling/vaerdering-fastigheter.html
Cumming, S. G., Cramon-Taubadel, V. S. (2018). Linking economic growth pathways and environmental sustainability by understanding development as alternate social–ecological regimes. Proceedings of the National Academy of Sciences. 115(38), p. 9533–9538.
Denney, J. M. (2015). Gender and the Sustainable Development Goals: Moving beyond women as a “quick fix” for development. Center for Governance and Sustainability. University of Massachusetts Boston.
Ekins, P., (2011). Environmental sustainability: From environmental valuation to the sustainability gap. Progress in Physical Geography: Earth and Environment.
35(5). p.629-651. DOI:10.1177/0309133311423186
Forsemalm, J., Johansson, M., Göransson, P., & Ander, M. (2019). Evidensbaserad stadsutveckling: bortom urbana anekdoter. (1 uppl). Dokument Press.
Fox, S., Goodfellow, T. (2016). Cities and Development. (2. uppl). Routledge.
From, L. (2011). Hållbar Stadsutveckling. FORMAS: Stockholm.
Förenta Nationerna. (2022). Globala målen för hållbar utveckling.
https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/
Förenta Nationerna. (2016). Nytt hopp för världen med Parisavtalet.
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/04/4-16-FN-och-klimatfr%C3%A5gan.pdf Gustafsson, J. (2021). “They had already sold out”: Uncovering relations among the local state, the market and the public in the case of municipal housing
privatization in Rosengård, Sweden. Environment and planning, 54(2), 247-264.
DOI: 10.1177/0308518X211053017
Hall, T., & Vidén, S. (2005). The Million Homes Programme: a review of the great Swedish planning project. Planning Perspectives, 20(3), 301–328. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1080/02665430500130233
Harald, A. M., & Klaus, T. (2013). Institutional and social innovation for sustainable urban development (1 uppl.)
Hedenus, F., Persson, M. & Sprei, F. (2018). Hållbar utveckling - Nyanser och tolkningar. Lund: Studentlitteratur AB.
HFAB. (u.å). En plats där man vill bygga sitt liv. https://www.hfab.se/sv/om-hfab/valkommen/
56
Holding, E., Linnerud, K., & Banister, D. (2014). Sustainable development: Our Common Future revisited. Global environmental change, 26, 130-139.
DOI: 10.1016/j.gloenvcha.2014.04.006
Hyresgästföreningen. (2016). Upprustning - fördjupad information.
https://www.hyresgastforeningen.se/globalassets/bilder/regionernas- bilder/stockholm/dokument/upprustning/hgf-sthlm-upprustning-fordjupad-information.pdf
Håkansson, J., Gustavsson, E. (2012). Vilken image har miljonprogrammets bostadsområden i medelstora städer? diva2:558124
Ikerd, J. (2012). The essentials of economic sustainability (1. uppl). Kumarian Press.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra vetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur
Jacobsson, B. (2019). Den svåra samordningen: Regeringen och Agenda 2030.
Elanders, Stockholm.
Kissinger, M., Rees, W. E., (2010). An interregional ecological approach for modelling sustainability in a globalizing world—Reviewing existing approaches and emerging directions. Ecological modelling, 221(21), 2615-2623.
DOI:10.1016/j.ecolmodel.2010.07.003
KTH. (2021). Social hållbarhet.
https://tinyurl.com/48jsjpku
KTH. (2021). Ekologisk hållbarhet.
https://tinyurl.com/2rb4uhep
Lehmann, S., (2016). Sustainable urbanism: towards a framework for quality and optimal density?. Future Cities and Environment, 2(1), p.8.
DOI: 10.1186/s40984-016-0021-3
Lilja, E. (1999). Den ifrågasatta förorten: identitet och tillhörighet i moderna förorter. Libris: Stockholm
Lind, H., Annadotter, K., Björk, F., Högberg, L., & Klintberg, A. T. (2014).
Sustainable Renovation Strategy in the Swedish Million Homes Programme: A Case Study. Sustainability, 8(4). DOI:10.3390/su8040388
Maclaren, V. W. (1996). Urban Sustainability Reporting. Journal of the American Planning Association. 62(2), 184–202.
https://doi.org/10.1080/01944369608975684
Mangold, M., Österbring, M., Wallbaum, H., Thuvander, L., & Femenias, P.
(2016). Socio-economic impact of renovation and energy retrofitting of the Gothenburg building stock. Energy and Buildings, 123, 41–49.
https://doi.org/10.1016/j.enbuild.2016.04.033
57
Mattsson, P. Örtenblad, A. (2008). Smått och gott: om vetenskapliga rapporter och referensteknik. Studentlitteratur
Naturskyddsföreningen. (01/02–2022). Cirkulär ekonomi.
https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/cirkular-ekonomi/
Naturvårdsverket. (2021). Miljökrav i myndigheters upphandlingar.
https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/miljoledning/miljokrav-i-myndigheters-upphandlingar/
Naturvårdsverket. (u.å). Vad är Parisavtalet?
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/det-globala-klimatarbetet/parisavtalet/vad-ar-parisavtalet/
Nordström, C. (1999). Möjligheter för miljonprogrammet. Stockholm: Svensk byggtjänst
Novovic, G., (2021). Can agenda 2030 bring about “localization”? Policy
limitations of Agenda 2030 in the broader global governance system. Development policy review. DOI: 10.1111/dpr.12587
Purvis, B., Mao, Y., Robinson, D., (2019). Three pillars of sustainability: in search of conceptual origins. Sustainability Science. 14. 681-695.
https://doi.org/10.1007/s11625-018-0627-5
Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder- att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Rauf, A., Liu, X., Amin, W., Ozturk, I., Rehman, O. U., Sarwar, S. (2018). Energy and Ecological Sustainability: Challenges and Panoramas in Belt and Road
Initiative Countries. Sustainability. 10(8). p.2743.
https://doi.org/10.3390/su10082743
Regeringen. (2015). Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/
Regeringen. (2015). Agenda 2030 | Mål 11 | Hållbara städer och samhällen.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/
Regeringen. (2018). Handlingsplan Agenda 2030.
https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f 9fa/handlingsplan-agenda-2030.pdf
Imperatives, S. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. pp. 1-300
Sjöström, E. (2014). Hållbara investeringar - Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden. (1 uppl.). Sanoma Utbildning.
58
Spiliotopoulou, M., Roseland M. (2020). Urban Sustainability: From Theory Influences to Practical Agendas. Sustainability. 12(18):7245.
https://doi.org/10.3390/su12187245
Statistikmyndigheten. (31/12-2021). Folkmängd, topp 50.
https://urlzs.com/WevKi
Statistikmyndigheten. (2015). Urbanisering.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/
Ståhlbom, E. (2010). Miljonprogrammet - Mytbildning, arkitektur och förnyelse.
[Examensarbete, SLU]. Dept. of Urban and Rural Development.
https://stud.epsilon.slu.se/1675/
Sveriges Kommuner och Regioner. (11/03-2021). Kommungruppsindelning.
https://skr.se/skr/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/komm ungruppsindelning.2051.html
Söderbom, A. & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande:
rapporter, projektarbete och examensarbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Söderqvist, L. (1999). Rekordår och miljonprogram: flerfamiljshus i stor skala: en fallstudiebaserad undersökning av politik, planläggning och estetik. Diss.
Stockholm university.
Taiwol, M. O., Samsudin, S., Daud, Z. D., Ataguba, J. O., Atamamen, O. F.
(2020). Review Of The Current Concepts, Dimensions, Elements And Indicators Of Social Sustainability And Social Development. European Journal of Molecular
& Clinical Medicine. 7(8), p.345-354. ISSN 2515-8260
The World Bank. (2020). Urban population.
https://data.worldbank.org/indicator/SP.URB.TOTL.IN.ZS?view=chart
Ullstad, E. (2008). Hållbar stadsutveckling: En politisk handbok från Sveriges Arkitekter. Stockholm: Sveriges arkitekter.
United Nations Development Group. (18/09-2013). A million voices: The world we want. A sustainable future with dignity for all.
https://www.undp.org/publications/million-voices-world-we-want
United Nations. (2015) Transforming our world: The 2030 Agenda for sustainable development.
Vallance, S., Perkins, C. H., Dixon, E. J. (2011). What is social sustainability? A clarification of concepts. Environment Society and Design Division. 42(3), 342-348. https://doi.org/10.1016/j.geoforum.2011.01.002
Vätterhem. (u.å). Detta är Vätterhem. https://www.vatterhem.se/om-vatterhem/detta-ar-vatterhem/
59
Växjöbostäder. (u.å). Om oss. https://vaxjobostader.se/om-oss#
Wangel, J. (2013). Hur hållbara är Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden? Malmö: Bokförlaget Arena.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-121041
World Commission on Environment and Development. (1987). Our common future. Oxford University Press.
60
Bilagor
OPERATIONALISERINGSSCHEMA
Författare av teorin Teorin avser Intervjufråga för behandling
Maclaren (1996), Wangel (2013)
Definition av stadsutveckling.
- Vad innebär hållbar stadsutveckling för er?
Boverket (2011),
Spiliotopoulou & Roseland (2020)
Hållbar stadsutveckling arbete.
- Hur arbetar man med hållbar stadsutveckling i din kommun?
Spiliotopoulou & Roseland (2020)
Delar av stadsutveckling. - Fokuserar bolaget på några speciella faktorer för att uppnå hållbar stadsutveckling?
Forsemalm et al. (2019) Intressenter. - Vilket ansvar bär ni med att vara ett allmännyttigt fastighetsbolag vid hållbar stadsutveckling?
- Inkluderar ni miljonprogramsområden vid arbete med hållbar stadsutveckling?
- Har bolaget tidigare utfört totala upprustningar av ett miljonprogramsområde?
Brundtland (1987) Definition av hållbar utveckling.
- Hur definierar ni hållbar utveckling inom bolaget?
Sjöström (2014), Abdulhafedh (2021)
Hållbar utveckling inom organisationer.
- Finns där policys som ni arbetar efter rörande hållbarhet? var hållbarhet inte lika aktuellt som i dagens samhälle, hur mycket plats får hållbarhetsaspekterna i dessa områden nu?
Hedenus et al. (2018) Ekonomisk hållbarhet definition.
- Hur definierar ni begreppet ekonomisk hållbarhet?
Cumming & Cramon-Taubadel (2018), Hedenus et al. (2018)
Ekonomiskt hållbarhetsarbete.
- Hur arbetar ni för att uppnå ekonomisk hållbarhet?
Castellum (2021), Cumming &
Cramon-Taubadel (2018)
Lönsamhet i företag. - Hur ser bolaget på ekonomisk tillväxt i projekt?
From (2011), Lind et al. (2016)
Hållbarhet inom miljonprogramsområden.
- Anser ni att miljonprogramsområden är ekonomiskt hållbara?
Weingaertner och Moberg (2017),
KTH (2021) Definition social hållbarhet.
- Hur definierar ni begreppet social hållbarhet?
Vallance et al. (2011),
Taiwol et al. (2020)
Sociala hållbarhetsarbeten.
- Hur arbetar ni för att uppnå social hållbarhet?
- Vilka frågor är i fokus?
61
Staniskiene och Stankeviciute (2018)
Mätning social hållbarhet. - Har ni något sätt att mäta social hållbarhet?
Naturvårdsverket (2021), Ekins (2011)
Miljökrav och påverkan. - Vilket ansvar tar bolaget för att minska miljöpåverkan?
Naturvårdsverket (2021),
Rauf et al. (2018)
Åtgärder för ekonomisk hållbarhet.
- Vilka åtgärder tar bolaget vid projekt för att minska miljöpåverkan?
- Vilka åtgärder tillämpar bolaget för energieffektivisering?
Nordström (1999) Miljonprogram i förhållande till dagens levnadsstandard.
- Arbetar ni med ekologisk hållbarhet i miljonprogramsområden?
- Är Agenda 2030 känt inom bolaget?
Jacobsson (2019), Regeringskansliet (2018)
Riktlinjer för Agenda 2030 i Sverige.
- Finns där några riktlinjer ni arbetar efter för att göra er del i uppfyllandet av målen?
Förenta Nationerna (2015) Mål 11 Agenda 2030 Mål 11 innehåller delmål om hållbara städer och samhällen, är det något som inkluderas i diskussioner vid nya projekt?
INTERVJUGUIDE
• Efterfrågat samtycke till intervjun.
• Anonymitet?
• Titel/befattning samt ansvarsområde?
Inledning
• Berätta lite om företaget.
• Vad är företagets vision?
• Är fastighetsbolaget verksamma med bostadsområden från miljonprogrammet?
• Finns det befintliga planer för att utveckla miljonprogramsområden?
Stadsutveckling
1. Vad innebär hållbar stadsutveckling för er?
2. Hur arbetar man med hållbar stadsutveckling i din kommun?
3. Fokuserar bolaget på några speciella faktorer för att uppnå hållbar stadsutveckling?
4. Vilket ansvar bär ni med att vara ett allmännyttigt fastighetsbolag vid hållbar stadsutveckling?
5. Inkluderar ni miljonprogramsområden vid arbete med hållbar stadsutveckling?
62
…Om ja, på vilket sätt?
6. Har bolaget tidigare utfört totala upprustningar av ett miljonprogramsområde?
Hållbar utveckling
7. Hur definierar ni hållbar utveckling inom bolaget?
8. Finns där policys som ni arbetar efter rörande hållbarhet?
9. Vid bygge av miljonprogramsområden åren 1965–1974 var
hållbarhet inte lika aktuellt som i dagens samhälle, hur mycket plats får hållbarhetsaspekterna i dessa områden?
Ekonomisk hållbarhet
10. Hur definierar ni begreppet ekonomisk hållbarhet?
11. Hur arbetar ni för att uppnå ekonomisk hållbarhet?
12. Hur ser bolaget på ekonomisk tillväxt i projekt?
13. Anser ni att miljonprogramsområden är ekonomiskt hållbara?
…Om inte, arbetar ni för att uppnå ekonomisk hållbarhet i områdena?
Social hållbarhet
14. Hur definierar ni begreppet social hållbarhet?
15. Hur arbetar ni för att uppnå social hållbarhet?
16. Vilka frågor är i fokus?
17. Har ni något sätt att mäta social hållbarhet?
Ekologisk hållbarhet
18. Vilket ansvar tar bolaget för att minska miljöpåverkan?
19. Vilka åtgärder tar bolaget vid projekt för att minska miljöpåverkan?
20. Vilka åtgärder tillämpar bolaget för energieffektivisering?
21. Arbetar ni med ekologisk hållbarhet i miljonprogramsområden?
Agenda 2030
22. Känner ni till Agenda 2030 av FN? Vad vet ni om den?
23. Är Agenda 2030 känt inom bolaget?
24. Finns där några riktlinjer ni arbetar efter för att göra er del i uppfyllandet av målen?
25. Mål 11 innehåller delmål om hållbara städer och samhällen, är det något som inkluderas i diskussioner vid nya projekt?
I
Edison Kuci Khalil Alsaid