Intervju med Lars Andrae, ordförande i Ransäters hembygdsförening

Respondentens bakgrund

Lars Andrae föddes i Sollefteå 1938 och flyttade till Vreta Kloster 1956 där hans far fick en kyrkoherdetjänst. År 1958 tog Andrae sin studentexamen vid latinlinjens halvklassiska gren för att sedan fortsätta med reservofficersutbildning vid Ulriksdals kadettskola 1959- 1960. Sina akademiska studier tog Lars Andrae i Uppsala där han utbildade sig inom etnografi, fysik, antropologi, statistik med mätningslära samt pedagogik. Han valde även att gå några specialkurser som ryggterapeut samt massör. Efter avslutad utbildning började Andrae som gymnastiklärare i Munkfors och har sedan dess arbetat där fram till pension.

Lars Andrae pensionerade sig när han hade fyllt sextio år 1998. Hans stora intresse har alltid varit att undervisa och ha med människor att göra från förskolebarn till vuxna män i hans kompani vid de återkommande militära manövrarna. Hans yrkesverksamma liv har varit i Munkfors där han verkligen har trivts och njutit av tillvaron. De senare åren under hans yrkesverksamma liv har varit påfrestande med de förändringar som skolan genomgick. Svag skolledning och därmed olyckliga elever i svåra sociala förhållanden, gjorde att hans arbete inte var lika tilltalande som tidigare, speciellt när möjligheterna till förändringar inte var speciellt stora. Dessutom började kroppen kännas sliten med rygg- och axelbesvär så när möjligheten fanns att hoppa av så gjorde han det och har ägnat sig åt intressen som givit honom frihet och njutning.

Tidigare föreningar

Lars Andrae har tidigare konsekvent sagt nej till uppdrag i föreningar som har haft anknytning till hans arbete eller haft politiska eller religiösa syften. De enda föreningarna han medverkat i är Round Table 1966 till 1978 och därefter Rotary i Munkfors där han för närvarande är incoming president.

Vad som fick Lars Andrae bli engagerad i hembygdsföreningen

Lars Andrae blev redan för tio år sedan tillfrågad om ordförandeskapet i hembygdsföreningen men sade då nej. När hans föregångare Gunnar Gustafson ville avgå tillfrågades han på nytt men sade till en början nej. När allt fler hörde av sig om hans hjälp kände Lars Andrae att det fanns folk som verkligen brydde sig om hembygdsföreningen och hembygdsgården och förstod även att han skulle få trogna medarbetare som verkligen skulle ställa upp. Samtidigt skulle det vara roligt att ta tag i något innan krafterna i kroppen började tryta. För att Andrae skulle ta arbetet som ordförande skulle en organisation skapas av verksamheten där medlemmarna gavs större insikt i arbetet och möjligheter att påverka denna. Då denna var mycket omfattande och krävde mycket arbete ville Lars Andrae även att den skulle drivas affärsmässigt så att ekonomin stabiliserades och i slutänden ge möjligheter till utveckling.

Hur organisationen ska se ut

Enligt stadgarna ska styrelsen bestå av sju medlemmar som anger verksamhetens omfattning och ger de ekonomiska förutsättningarna. Under denna styrelse ska det finnas en arbetsgrupp som leds av en avlönad föreståndare. Arbetsgruppen, som består av frivilliga medlemmar, delas upp i sektioner där varje sektion med en ledare har ansvaret för speciellt arrangemang. Med detta hoppas Lars Andrae att alla ska känna sig delaktiga och ha möjlighet att påverka arbetet och verksamheten.

Personal med speciell kompetens inom styrelsen

I det praktiska och dagliga arbetet vid receptionen vill Lars Andrae ha en avlönad receptionist som är serviceinriktad, kan arbeta med datorer och har insikt i ekonomi. Andrae vill även ha en föreståndare, som tidigare nämnts, som ska ha sin arbetsplats på kontoret i receptionen. Förutom det dagliga arbetet med receptionisten ska denne kunna genomföra föreningens evenemang, ha kontroll över det ekonomiska läget samt på förslag från styrelsen upprätta avtal med berörda parter samt genomföra marknadsföring. Föreståndaren ska dessutom ha översyn över de olika enheterna på hembygdsgården och som arbetsledare för avlönade vaktmästare vidta erforderliga åtgärder vad beträffar skötsel och underhåll. Då tanken är att arrendera ut värdshuset med stugbyn ska föreståndaren samarbeta med arrendatorn i gemensamma projekt och verksamheter. Om ytterligare arbetskraft behövs till speciella arbeten ska tjänster köpas tillfälligt av anlitad entreprenör. Som hjälp vid bokföring ska en auktoriserad firma anlitas.

Syftet med hembygdsgården

Syftet med hembygdsgården är att vara kulturbefrämjande. Det innebär att ta tillvara det gamla som har haft betydelse för utvecklingen i bygden, att göra detta åskådligt i dag för att kunna utvecklas i framtiden samt ta tillvara det värdefulla i nutidens trender och på så sätt driva en levande hembygdsgård. Lars Andrae säger att det som är jippo idag kan vara av högsta kulturella värde imorgon. Det betyder också att de som bor i bygden inte ska känna sig utestängda utan känna att hembygdsgården med alla aktiviteter är en samlingsplats där fest kan ordnas i gammal god bygemenskap.

Risker med att driva hembygdsgården mer affärsmässigt

Lars Andrae säger att det kan finnas risker om man på något sätt utestänger dem som tillsammans vill arbeta frivilligt. Det sociala nätverk, som är nödvändigt för många, får inte trasas sönder.

Utarrenderingar av vissa delar av hembygdsgården

Det är nödvändigt att vissa delar av hembygdsgården utarrenderas då de själva i föreningen inte har kunskap eller kraft att driva verksamheten på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt.

Hembygdsgården som anläggning för evenemang

Hembygdsgården med värdshus och stugby är en komplett anläggning för evenemang av alla de slag. Tillgång till stora lokaler med öppna och fria ytor med närliggande kulturella platser och närheten till skogen och vildmarken gör gården attraktiv och efterfrågad av arrangörer av läger, konferenser, mässor och utställningar. Ransäter ligger dessutom i hjärtat av Värmland och kan användas som bas för besök vid övriga intressanta platser i länet.

Evenemang som idag genomförs under annans regi

Det är en fördel att stora evenemang kan genomföras i annans regi då annars trycket på den egna frivilliga arbetskraften kan bli för stort. Hembygdsföreningen får inkomster genom att hyra ut anläggningen och genom att ha egen försäljning av olika slag. Utvärdering av varje evenemang är viktigt. I stort kommer de evenemang som genomförts att behållas men med

vissa förändringar i samråd med arrangör. Utvärdering av sommarens evenemang är ännu ej slutförd.

Idéer på nya evenemang

Fler mässor där stora företag är inblandande är önskvärt, menar Andrae. Som exempel kan nämnas vildmarksmässa, villa-, hem- och trädgårdsmässa. Andra förslag är mässor med inriktning på hälsa och livskvalité, gourmetmässa som inbegriper flera njutningar däribland mat och olika slags drycker eller varför inte en mångkulturell mässa där olika invandrarkulturer har möjlighet att medverka. Annat kan vara Kurs- och lägerverksamhet, temakvällar (eller helger) med mat, musik, dans, konst och poesi. Vidare kan det anordnas paketutbud med värmländskt bröllop, bär och svampplockning med tillagning, bak-, smides- och ulltovning samt annat hantverk. Mindre lämpliga evenemang är de som endast har ett syfte att tjäna pengar utan hänsyn till utbud

Marknadsföring av Ransäters hembygdsgård i framtiden