Intervju med Suzanne Adolfson, regissör av Värmlänningarna

Suzanne Adolfson är utbildad fritidspedagog och har en magisterexamen i regi. Efter att ha studerat till regissör i London under tre år för att sedan flyttade hon till Karlstad där hon nu bor. Hon arbetar som lärare vid Karlstads kommuns kulturskola och frilansar som regissör vid Värmlandsteatern och vid uppsättningen av Värmlänningarna i Ransäter. Suzanne Adolfsons medverkan i Värmlänningarna sträcker sig bak till 1995 då hon började sjunga i kören. Efter åren i London var det regisserande som var mest intressant. År 2002 var Suzanne Adolfson både producent och regissör men nu fokuserar hon på det sistnämnda. Året därpå var Kerstin Haraldsson producent och i år var Katarina Adolfson producent.

Evenemanget och dess bakgrund och utveckling

Värmlänningarna är nu inne på sitt femtioförsta år i Ransäter och förra året var det jubileum. Suzanne Adolfson har försökt att utveckla föreställningen lite från år till år. Om det inte sker någon förändring så blir varje års föreställning endast en kopia av tidigare års och då är frågan om det är befogat att framföra Värmlänningarna i framtiden. Suzanne Adolfson har försökt synliggöra och uppmärksamma de som har de minsta rollerna allt mer. Det gäller då exempelvis kör och dansare. Hon upplever att engagemanget i ensemblen har ökat sedan hon blev regissör 2002. Samtidigt har flera tidigare regissörer sagt att årets föreställning varit den bästa de sett, vilket är ett bra betyg. Tidigare år har premiären alltid varit lagd på midsommar. Det ändrades 2002 så numer går två föreställningar innan midsommar vilket förhoppningsvis bidrar till att dra fler företag till föreställningarna. De är därmed också först bland alla sommarspel i Värmland.

Av dem som besöker evenemanget är många stamgäster, men andelen från kommunerna runt Ransäter kan nog vara förhållandevis lågt. Åldrarna är varierande bland besökarna men fler yngre skulle vara positivt. Ekonomin är det avgörande för evenemangets framtidsutsikter. Ett evenemang ska inte gå med förlust år efter år, vilket var fallet ett tag. Nu har det sett bättre ut, men för att intäkterna ska öka behöver det vara en offensiv marknadsföring. Det behöver vara rätt personer i ledning för Värmlänningarna och föreningen, för att engagera människor att arbeta frivilligt och sedan vara rädd om dessa och uppmuntra dem att fortsätta. Suzanne Adolfson menar att evenemanget går att utveckla ytterligare, men framförallt handlar det om verksamheten runtomkring som behöver ändras och bli bättre. Förberedelserna inför nästa års uppsättning måste påbörjas tidigare. Deras producent Katarina Adolfsson är anställd från april men mycket borde göras redan i oktober. Suzanne Adolfson tänker då på kontakter med företag, bussbolag, biljettförsäljning m.m. För att det ska vara möjligt måste datum för kommande års föreställningar sättas innan det arbetet inleds. För att Värmlänningarna ska kunna dra mer publik behöver mer resurser satsas på marknadsföring.

Kostnadsläget vid evenemanget i Ransäter

Suzanne Adolfson tycker att det är svårt att jämföra Värmlänningarna med andra evenemang. Eftersom de använder sig av vissa professionella skådespelare så måste de ha högre priser än de föreställningar i exempelvis Arvika där Värmlänningarna framförs av endast amatörer. Nu ligger inträdet på 180 kronor med undantag av midsommarafton då det är 220 kronor. För några år sedan var inträdet 150 kronor. Suzanne Adolfson tycker att det vore bra om inträdet låg på samma nivå hela veckan.

Marknadsföring av evenemanget

Suzanne Adolfson berättade att de har annonser i tidningar som täcker större delen av Svealand inklusive Stockholm. Vidare har de haft reklam och även medverkat i Radio City. De hade en presskonferens i april på Alsters herrgård inför premiären. Därefter har Värmlänningarna uppmärksammats i TV, radio och flera tidningar i Värmland. Suzanne Adolfson menar att de har synts mycket och är nöjda med massmedias bevakning.

Ransäters hembygdsgård som anläggning för evenemang

Enligt Suzanne Adolfson är ”Gropa” och byggnaderna där uppbyggt för att passa just Värmlänningarna så bättre än så kan det egentligen inte bli. Dock menar hon att husen i ”Gropa” behöver renoveras och fräschas upp, det skulle vara bra om sittplatserna blev bättre och kanske ett tak över sittplatserna som kunde användas vid dåligt väder. Men det är nog otroliga summor är hon rädd för. Överlag anser hon att anläggningen är fantastiskt fin och att det är synd att den inte nyttjas mer. Det skulle t.ex. kunna vara öppet för allmänheten oftare. Suzanne Adolfson anser att stugbyn måste renoveras och ses över. De har bott där under

repetitionen och märker då bristerna. Stugorna i sig är mysiga och det är otroligt harmoniskt att bo däruppe anser hon.

När det gäller lokalisering av evenemanget finns det för Suzanne Adolfson inga alternativ till hembygdsgården eftersom Ransäter och Värmlänningarna är synonymt med varandra och är en del av hembygdsföreningen. De har dock varit och gästspelat på andra platser än Ransäter. Det har fungerat men självklart är Ransäter det optimala alternativet.

Möjliga evenemang vid Ransäters hembygdsgård

Det skulle enligt Suzanne Adolfson kunna vara lite längre kurser inom kultur som dans och teater. Det skulle säkert fungera att anlägga lägerskolor för skolungdomar på Ransäters hembygdsgård, exempelvis i samverkan med flottfärderna som går på Klarälven, ungdomarna kunde då stanna till vid Ransäter och bo där en natt.51 _{En annan idé vore att få dit företag på}

exempelvis kick off med tävlingar, god mat och dryck. Det skulle säkert fungera bra, tror Suzanne Adolfson.

Hembygdsföreningen som samarbetspartner

Kommunikationen mellan ansvariga för Värmlänningarna och hembygdsföreningens styrelse måste bli bättre men sådana tendenser finns redan, bl.a. kommer det att bli ett möte nästa vecka. Suzanne Adolfson menar att det har varit lite av känslan ”vi och dom” från övriga föreningen gentemot de som engagerar sig i Värmlänningarna. Ett bra alternativ vore att engagera en ledningsgrupp mellan styrelsen och Värmlänningarna. Kommunikationen skulle då säkert bli bättre. De som ställer upp och jobbar vid de olika evenemangen i Ransäter fick olika former av förmåner som gratis inträden och dylikt men det gällde inte de som var aktiva inom Värmlänningarna av någon anledning. Det ändrade dock den nye ordföranden på, vilket var bra. Vidare måste ansvarsområden och uppgifter mellan styrelse och ansvariga för Värmlänningarna samt mellan avlönad personal och frivilliga vara klargjorda och sedan gälla. 5.3.4 Sammanfattning av evenemanget

Besökarna

Det fanns en betoning på medelålders och äldre besökare vid föreställningarna av Värmlänningarna. Av respondenterna var exempelvis 76 % över 36 år gamla. En majoritet av besökarna (66 %) var från Värmland.

Marknadsföring

Av respondenterna hade 40 % fått information om evenemanget genom bekanta. Ungefär lika många uppgav att de fått information genom annat än de föreslagna alternativen. Evenemanget hade enligt Suzanne Adolfsson marknadsförts i tidningar över större delen av Svealand, däribland Stockholm. Även reklamtid i kommersiell radio hade köpts. Många av dem som såg föreställningen var stamgäster som årligen ser föreställningen. Mer än 60 % av respondenterna hade varit vid hembygdsgården tre tillfällen eller fler.

Boende

Hälften av respondenterna uppgav att de skulle sova i hemmet. Av övriga skulle 10 % bo hos bekanta och resterande 40 % bodde i sommarhus, på camping etc.

En stor majoritet av respondenterna, 92 %, uppgav att de endast skulle stanna under en dag. Det kan förklaras med att 79 % kom till Ransäter endast för evenemanget. De övriga såg

föreställningen i samband med en rundresa eller liknande. Dessa besökare var dock inte i Ransäter under midsommarhelgen.

Prisnivåer

När det kommer till inträdet ansåg cirka 10 % av respondenterna att det var högt, 70 % att det var överkomligt och 20 % att det var lågt. Priset var 180 kronor på de två första föreställningarna och 220 kronor under midsommar. Priset på mat och dryck uppfattades av 6 % som högt, 73 % som överkomligt och 21 % som lågt eller mycket lågt.

Evenemanget

Flertalet (96 %) respondenter var nöjda med evenemanget. Deras svar visade att de var tillfredsställda med den service de fick vid evenemanget. Hela 98 % svarade att servicen var bra eller mycket bra.

Hembygdsgården

Respondenterna visade sig vara mycket nöjda med hur anläggningen var utformad och anpassad för evenemanget de besökte. De ansåg nästan uteslutande att det inte behövdes några större förändringar av anläggningen.

Associationer

Respondenterna associerade Ransäter med flera evenemang samt kulturpersonligheter. Ungefär 40 % av respondenterna associerade Ransäter med Värmlänningarna, det evenemang de besökte.