Intervjuobjekt: Håkan Jansson, produktionschef RCC Plats: Eyrafältet 1, Behrn Örebro
Intervjuare: Ted Harju och Jesper Ulfgren
Ted och Jesper: Vi är här för att ta reda på vad det skulle kunna bli för på hur ni sätter gips idag gentemot en annan metod, vilka processer kan elimineras/ tillkomma och vad kan bli bättre/ sämre.
Fråga 1: När ni får hit gips, hur ser processen ut då (vad gör du)?
Håkan: Ja, nu har vi kört en sådan här prefab stomme då, det skiljer sig inte så mycket gentemot om man kör en traditionell stomme heller. Traditionell det är ju när man gjuter och formar. Här är en prefab konstruktion, det är prefab väggar, det är prefab vägglag, du gjuter alltså cirka 200 mm uppepå det här prefab vägglaget då. Sen efter det börjar man om och sätter nya prefab väggar och nya prefab vägglag.
Fråga 2: Prefab är alltså pre fabrikat?
Håkan: Ja precis, det är färdiga element som kommer. Om vi kan börja med gips lite grand då så skiljer sig det sig inte så mycket från andra byggmetoder, utan när du har ställt upp ytterväggarna i det här fallet då, du har gjutit klart, du skall ställa upp ytterväggarna, samtidigt som du gör det så lyfter du in gipsen. Varje plan är ju fyra lägenheter. Man räknar ut innan hur mycket gips det går åt till varje lägenhet. Du tar kranen och lyfter ner gipset innan du sätter på nästa bjälklag. I Det här fallet så har vi ju även prefabricerade toaletter. Det kommer färdiga toaletter som är helt klara att lyfta i, sen invändigt så är det kaklat och allting är tipp topp. Så toaletten tillexempel lyfts ju också in då.
Fråga 3: Och du lyfter in i precis rätt tid då, när du är klar för den då kommer
leveransen och då sker det ett avrop på att den skall komma den dagen den tiden?
Håkan: Ah precis, den kanske kommer en eller två dagar innan, då står den här nedanför bara sen lyfter man in den. Lite marginal måste man ha. Likadant på gipset som kommer här, optimalt är ju att få gipset från bilen som den kommer ifrån, köra fram det och lyfta upp det till lägenheten direkt. Då har man kommit ganska långt. Det gjorde vi väl inte här utan det stod väl ett par dagar gipset innan det lyftes upp. Sen lyfter man in dem i lägenheterna innan man går vidare med nästa prefab bjälklag.
Fråga 4: Då lyfter ni in buntar med gips eller?
Håkan: Ah precis, buntar. Det är 40 i varje bunt sen stället man upp dem på gipsbockar som det då heter. Redan där så tänker man att vart fan skall jag börja någonstans? Här har vi en vägg i vardagsrummet, vi ställer dem mitt i här.
Fråga 5: Hur länge står gipset i rummet innan ni börjar sätta upp det?
Håkan: Det kan ju stå rätt så länge. De här som vi håller på med nu de har ju stått sedan i höstas.
Fråga 6: Ja vi hörde att de kunde stå uppemot 6 månader innan de sätts upp, men då
måste de vara plastade?
Håkan: Ja de är plastade. Så de står ju i en torr miljö om man säger.
Fråga 7: Hur stora är de här gipsskivorna?
Håkan: De är 90 cm breda, 270 cm höga.
Fråga8: 270 höga alltså, måste ni kapa dessa eller är de måttbeställda?
Håkan: De är måttbeställda.
Fråga 8: Så det är 270 i takhöjd alltså?
Håkan: Jag ljuger nog för er, det är en förskola på nedre planet så där är det 270 i takhöjd. Sen i resterande lägenheter är de nog 250 cm höga.
Fråga 9: De här pallarna med gips, de har ni beställt för respektive rum?
Håkan: Ja de har ju räknat ut. Men det är ju inte per rum. De är ganska små en del rum så då får de tänka till lite grand var de kommer att stå. En aspekt i det hela som också ställer till det. Det är när du lägger ut prefab bjälklaget så måste du ha
stämprader under. Först har du balk under sedan har du stämp under som skall hålla upp det där medan man gjuter sedan skall det stå i ett antal våningar När du har gjutit det tredje bjälklaget då kan du plocka bort stämpen tre våningar under. Det måste ju alltså stå ett par våningar för att uppnå en viss hållbarfasthet i plattan. Så i det här fallet så har de nog ställt gipset vart det får plats helt enkelt. För då går det ju före att du måste kunna hålla upp formen med stämpar och sådant på rätt ställe istället för plats för gips.
Fråga 9: Har du någon slags tidsuppfattning på när du börjar riva första stämpen på
det tredje planet om man så säger?
Håkan: Jag kan ha något sådant där schema på det här. Det beror ju även på väder och vind. Du skall ju upp i en viss megapaskall och det kan man göra lite prover på men
man kan ju även gå på en kurva och titta på hur den kurvan ser ut i augusti, september och ja i vilken månad man är i. Vintern när det är kallare tar det ju längre tid. Desto kallare det är desto längre tid tar det för betongen innan man kan börja riva.
Det här drar ju även med sig när man gör en tidplan, du kan ju inte börja med mellanväggarna förens du rivit bort den här stämpen, då måste du ju ha den här marginalen där emellan då. Antal veckor så du vet nu kan vi riva stämpen då kan vi gå in och ta bort allting och börja sätta mellanväggar.
Fråga 10: En aspekt är ju då att gipset är i vägen?
Håkan: Ja, säg att gipset ställs ju där det finns plats och det kanske genererar i att gipset står tokfel.
Jesper: Precis och det är även en aspekt med PL Wall, denna är ju på 60 cc vilket gör
att man kan lyfta in den via en balkongdörr etcetera och då leverera in gipset med ”just- in- time” som man säger.
Fråga 11: Men gipsprocessen ser ungefär likadant ut på de flesta byggarbetsplatser?
Håkan: Ja vare sig man använder sig av prefab eller platsgjutet så är det samma typ av form.
Fråga 12: När gipskillarna kommer, har du någon koll på ungefär vad de tar per
kvadratmeter?
Håkan: Jag skall hämta en tidplan, kvadraten har jag nog inte men..
En våning att gipsa. Om man säger enkling, det är ju att man sätter upp ena sidan på mellanväggen. Sen är ju installatörerna där och drar sina rör etcetera. Och sedan dubblar man. Men gipset skall ta hela 14 dagar för en våning. På byggfakta har du ju kvadrat och enhetstider på vad det tar att sätta upp en kvadratmeter gips.
Fråga 13: Okej, vi kommer nog ha tillgång till byggfakta, men sen är det ju om det
stämmer hundra procentigt det vet vi ju inte.
Håkan: Ibland stämmer det och ibland inte. Men utifrån byggfakta så gör ju vi bland annat kalkyler och tidplaner.
Fråga 14: En sak som skulle kunna differera, själva reglingsprocessen med
innervägg, innerväggssystemet i lägenheterna de bygger ni ju efteråt också?
Håkan: Ja.
Fråga 15: Den är ju egentligen involverad i vad som skulle kunna skilja. Denna
produkt tar ju mindre regling och sådana saker då kanske den tar mindre tid. Finns det någon slags tidplan på hur länge ni bygger innerväggarna innan ni gipsar?
Håkan: Det gör man i samma skede. Ibland har de ju som så att ett gäng kan gå och regla hela alltihopa och sedan går ett gäng och sätter gips. Men det är inte så bra. Det är bättre att de reglar med sig, för då behöver de inte skylla på varandra att reglarna sitter snett etcetera. Så de sätter ju alltså, när de gör en lägenhet då kanske det är 2-4 man där. Det är ju såhär på det här projektet, vi har ju inga egna män här utan vi är ju på den här platsen ett rent byggledningsföretag. Jag har ju ingen underställd personal här ute. Utan vi sköter ju in alla. Vi köper in en gipsfirma, el, installation, vvs
etcetera. Sedan har vi även en byggfirma som gör kompletteringsarbete som sköter köken och allt sådant. Så vi samordnar ju alltihopa. Men till er fråga, det är ju samma män som sätter reglarna och även sätter upp gipsskivorna då. Och detta ryms inom de här 14 dagarna. Egentligen så har du ju, de går ju ett varv en vecka och reser upp alla väggar, skruvar, för först har vi ett lager med OSB alltså en träskiva och sedan har vi gips på båda sidor, sedan går de ett varv och sätter upp den. Någon dag efter att de har börjat så är elektrikern med sen går ju byggarna ett varv till då och dubblar och sätter den andra skivan.
Fråga 16: Är det några spontana problem du kommer på med denna process?
Håkan: Nej, det ger sig med tidplanen. I början får alla underentreprenörer ut tidplanen och frågar dem hur mycket tid behöver du för den här ytan. Ibland säger man att de får 14 dagar på sig sedan ska vara klara. Sedan behöver man inte ha någon diskussion utan de får möjlighet att planera hur många gubbar de behöver.
Sen utifrån den ursprungliga avstämningen omformar vi tidplanen. Här på detta bygge har vi gjort om tidplanen en eller två gånger för att få ett bra flöde. Framförallt om vi pratar leveranser, se de här gröna staplarna i tidsplanen det är köken. Här har vi två veckor på gipsning och målarna har tio dagar på sig. Vi har satt att köken får ta två veckor på detta plan. Av erfarenhet vet vi att det tar två, två och en halv dag att montera ett kök.
Men sen hamnar man fel ibland av lite olika skäl därför krävs det lite laborering innan alla känner att det är ett bra arbetstempo på planet. Om vi ser till köksleveranserna så måste de beställas 16 veckor innan de ska monteras. Det innebär att det är mycket sådant arbete som vi gör långt innan och mycket måste korrigeras. Det är alltid störningar. Mer eller mindre varje dag.
Fråga 17: Ok, men leverantörer om vi diskuterar det hur är det med tillexempel
köken?
Håkan: Från och med vecka 16 fick jag veta att köken skulle levereras 1 vecka sent och det ändrar hela tidplanen. Men då får man börja laborera lite och då kan kanske golvläggarna gå före istället för efter köksmonteringen på vissa plan för att inte förskjuta slutdatum.
Processen som vi har här är gipsväggar, målning, kök, golv och sedan sätter
plattsättaren plattor i tamburen. Det är en sista är att gå efter med finish för lister och dylikt. Hela våningsplanet tar ungefär 14 dagar att färdigställa invändigt. Det är väggarna, målningen och köken på en yta med fyra lägenheter. På våning 11 som är våning ett har vi också en förskola som vi bygger med ett separat tidsschema.
Jesper: Vi studerar inte detta bygge specifikt utan det är bara en studie rörande mellanväggar som vi använder Ert bygge som exempel för.
Håkan: Nej, ok. Sen är vi ganska traditionella inom byggbranschen vi har haft samma tänk ungefär i 30 år. På både gott och ont, vi går inte i bräschen för att vara någon slags förnyare. Jag vet inte om mycket går att göra så mycket bättre.
Jesper: Nej men om det inte undersöker och ifrågasätter existerande system kan den frågan aldrig besvaras. Därför är vi här och därför är det intressant det där du nämner om hållfasthetsbiten vid ”prefab” byggnationer. Att det måste vara stålpelare i varje rum för tre våningsplan innan det är tillräckligt stabilt för att börja demontera i det första planet och frigöra yta.
Håkan: Allt material som kommer till byggarbetsplatsen idag lyfts in direkt på plats där det ska upp och ibland blir det stående en längre tid innan det används. Gips är just en sådan typisk produkt. Om vi ser till kök så kommer de direkt hit och lyfts på plats nu men där monteras de direkt.
Fråga 18: Avfallsprocessen i varje lägenhet hur sker den?
Håkan: Den sker som så att om vi pratar gipsväggar har montörerna en slags
”Arvidvagn” som de kallar starke Arvid. En fyrhjulsvagn som de tar med sig ned och slänger i containrar som vi har på bygget. Uppe i valven kör vi upp en container med kran som står på planet för avfall men gipskillarna får en vagn som de tar med sig ned på rasterna och lunchen.
Jesper: Jag kan tänka mig att det blir en hel del springande. Det är en oundviklig process men om man kan minska mängden avfall är det förmodligen värt en hel del tid.
Håkan: Ja, vi hade faktiskt två studenter här förra veckan från Örebro universitet på byggprogrammet som studerade avfallet.
Ja det är mycket att tänka på, men vi har ett tänk på att bygga upp tidplanen på ungefär samma sätt som tidigare att försöka återanvända och lära oss av tidigare erfarenheter men det fortfarande en hög projekteringsgrad på byggandet.