Totalkostnadsanalys gällande gipsskivor av klicktyp

Full text

(1)LiU-ITN-TEK-G--12/057--SE. Totalkostnadsanalys gällande gipsskivor av klicktyp Ted Harju Jesper Ulfgren 2012-06-08. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(2) LiU-ITN-TEK-G--12/057--SE. Totalkostnadsanalys gällande gipsskivor av klicktyp Examensarbete utfört i samhällets logistik vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Ted Harju Jesper Ulfgren Handledare Martin Rudberg Examinator Martin Rudberg Norrköping 2012-06-08.

(3) Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/. © Ted Harju, Jesper Ulfgren.

(4) . Abstract . Abstract Today's construction industry has a big turnover of material and work flows where many players are involved in the construction of Sweden's new infrastructure. This industry is characterized by a complex materialsupply system and an unawareness of the optimization potential for material flow and material handling at construction sites. A very large proportion of all new constructions are the building of the inner wall where the plasterboard is the main component. This process takes up a large portion of the total construction period and is therefore interesting to study and try to improve. This study aims to implement a comprehensive evaluation of traditional interior wall systems, and then compare it against the introduction of the concept of PL Wall, a clique plasterboard. The study intends to highlight a situation analysis of material and labour flows to find costs and implement them to the processes that are included within the wall system. The interviews and investigations performed during the study reveal areas with great potential for improving the effectiveness of traditional interior wall systems, including material handling, storage, assembly and painting. A selected apartment on a RCC construction site, Eyrafältet Örebro, has been studied in which material flow and labour times for delivery, assembly and painting of six walls, which together amount to 53 m2 is performed. This study projects efficiency opportunities and monetary savings in the use of customized drywall that is 60 centimetres wide and therefore can be delivered through the balcony door. These are characteristics that the concept of PL Wall holds and with its primed drywall there are also potential savings in both time and labour for painting. In the studied apartment the cost of the use of traditional interior wall system amounts to approximately 36 000 SEK compared to PL Wall where the same area costs approximately 30 500 SEK. This gives a difference of 5 500 SEK on 53 m2 in which high costs for conventional plaster systems are in the binding of capital, unnecessary material movement and painting. This means that this study has concluded that PL Wall is about 15 % cheaper than traditional wall systems per square metre installed drywall. . .

(5) . Sammanfattning . Sammanfattning Dagens byggindustri omsätter stora material- och arbetsflöden där många aktörer är inblandade i byggandet av Sveriges nya infrastruktur. Denna industri präglas av komplexa materialförsörjningssystem och en okunskap om effektiviseringspotential för materialflöden och materialhantering på byggarbetsplatser. En mycket stor del i alla nybyggnationer är byggandet av innervägg där gips är huvudkomponenten. Denna process upptar en stor del av den totala byggtiden och är därför intressant att studera samt försöka förbättra. Den här studien syftar till att genomföra en totalkostnadsanalys av ett traditionellt innerväggssystem för att sedan jämföra det med införandet av konceptet PL Wall, som är en klickvägg av gips. Studien ämnar lyfta fram en nulägesanalys över material- och arbetsflöden för att kostnadssätta de processer som är inkluderade inom innerväggssystemet. Efter intervjuer och egna undersökningar framkommer det områden med stor effektiviseringspotential för traditionellt innerväggssystem, däribland materialhantering, mellanlagring, montering och målning. En utvald lägenhet på RCC:s byggarbetsplats, Eyrafältet Örebro, har studerats där materialflöde och arbetstider för att leverera, montera samt måla sex stycken väggar som tillsammans uppgår till 53 m2 är utförd. Det framgår av denna studie effektiviseringsmöjligheter samt monetära besparingar i användandet av måttbeställda gipsskivor som är 60 centimeter breda och kan levereras genom balkongdörr. Detta är egenskaper som konceptet PL Wall innehar och med sina grundmålade gipsskivor finns det även besparingsmöjligheter i både tid och arbetskraft gällande målning. På den studerade lägenheten uppgår kostnader för användandet av traditionellt innerväggssystem till cirka 36 000 SEK jämfört med PL Wall som för samma yta kostar cirka 30 500 SEK. Det ger en skillnad av 5 500 SEK på 53 m2 där stora kostnader för traditionellt gipssystem ligger i kapitalbindning, onödig materialförflyttning samt målning på plats. Detta innebär att denna studie har kommit fram till att PL Wall är cirka 15 % billigare än traditionellt innerväggssystem per kvadratmeter monterad gips.. .

(6) . Förord . . Förord Vid inlämnandet och framläggningen av detta examensarbete avslutas tre års studier vid Linköpings Universitet inom programmet Samhällets Logistik. Under dessa tre år har vi inriktat oss mot bygglogistik då vi funnit stora utmaningar och intressanta utvecklingsområden inom byggindustrin. Från processanalys vid Peabs byggarbetsplats Siemens kontor, Finspång, till denna totalkostnadsananlys över innerväggssystem har en mängd erfarenheter erhållits som vi tar med oss ut i arbetslivet. Det har varit en givande arbetsgång och ett gott utbyte mellan oss och upphovsmakarna bakom PL Wall, Peter Lindberg och Ulf Tångring. Vi vill härmed tacka för all den hjälp och feedback Ni tillhandahållit oss samt för trevliga affärsluncher. I framtiden är keps standard vid alla affärsluncher. Ett stort tack går även till vår examinator Martin Rudberg, bygglogistikprofessor vid Linköpings Universitet för hans assistans i kontakt med gubbarna bakom PL Wall och handledning under arbetets gång. Över arbetstiden har vi kommit i kontakt med många trevliga personer som hjälpt oss att skapa en bild över material och arbetsflöden för innervägg. Ett varmt tack går ut till Er: Håkan Jansson, RCC , Thomas Bergman, RCC , Bodil Almberg, JM , Per Åsander, Gyproc , Niclas Bodin, Gyproc , Håkan Svedberg, Svela Måleri och självfallet kontorsräven Jonas Beijer.. Norrköping den 1 juni 2012,. ___________________ Ted Harju. ___________________ Jesper Ulfgren.

(7) . . . Nomenklatur Beteckning PL Wall Referensprocess. Förklaring Klickvägg av gips för innervägg Studerad process kring innerväggssystem för dagsläget som. Aktuell process . . Just-in-time. . Inkurans Ledtid. . Genomloppstid. . Supply Chain Management Lean Batcher SAP Prefab Stämprader MDF Supply- kedja Mängdning. . ligger till grund för jämförelse med aktuell process Den process för innerväggssystem som mynnar från användandet av konceptet PL Wall Logistisk term som avser direktleveranser i rätt tid till rätt plats. Kostnader för produkter som har passerat sitt försäljningsdatum och därmed ej kan säljas Tiden för produktion av en produkt. Från start- till färdigpunkt. Inklusive ej värdeadderande väntan Den tidsåtgång som krävs från start till slut av en aktivitet, inklusive väntetider och andra uppehåll som inte är värdeadderande till aktiviteten Ledning av försörjningskedjor. . Ideologi inom logistik som avser eliminering av slöseri Storlek på kvantitet som levereras tillsammans Affärssystem Förtillverkade komponenter Stabiliserad konstruktion av stål som är temporär Träfiberskiva med medium densitet Försörjningskedja Beräknad åtgång material .

(8) . . . Innehållsförteckning 1. Inledning .................................................................................................................... 12 1.1 Bakgrund och problemsituation ................................................................................. 12 1.1.1 Syfte ............................................................................................................................................. 13 1.1.2 Frågeställning .......................................................................................................................... 13 1.2 Mål ......................................................................................................................................... 13 1.3 Avgränsningar ................................................................................................................... 13 1.4 Källkritik ............................................................................................................................. 13 1.5 Beställare ............................................................................................................................ 14 1.6 Företagspresentation ...................................................................................................... 14 1.7 Produktbeskrivning ........................................................................................................ 15 2 Metod ........................................................................................................................... 16 2.1 Tillvägagångssätt .............................................................................................................. 16 2.2 Datainsamling .................................................................................................................... 17 2.3 Intervjuteknik ................................................................................................................... 17 2.3.1 Strukturerad intervju ............................................................................................................... 18 2.3.2 Semistrukturerad intervju ..................................................................................................... 18 2.3.3 Ostrukturerad intervju ............................................................................................................ 18 2.4 Intervjumetod .................................................................................................................... 18 2.5 Metodkritik ......................................................................................................................... 19 3. Teoretisk referensram ............................................................................................. 20 3.1 Logistik ........................................................................................................................ 20 3.1.1 Bygglogistik ..................................................................................................................... 21 3.2 Totalkostnadsanalys .............................................................................................. 22 3.3 Kostnadsposter i totalkostnadsmodellen ....................................................... 23 3.3.1 Lagerföringskostnader ............................................................................................... 23 3.3.2 Lagerhållningskostnader/ Hanteringskostnader .............................................. 24 3.3.3 Transportkostnader .................................................................................................... 24 3.3.4 Administrationskostnader ........................................................................................ 24 3.3.5 Övriga logistikkostnader ............................................................................................ 25 3.4 Nedbruten lagerföring-‐ och hållningskostnad .............................................. 26 3.4.1 Kapitalkostnad ............................................................................................................... 26 3.4.2 Förvaringskostnad ....................................................................................................... 26 3.4.3 Osäkerhetskostnad ...................................................................................................... 27 3.4.4 Lagerhållningsräntan .................................................................................................. 27 3.5.1 Orderkostnader ............................................................................................................. 28 3.5.2 Brist-‐ och förseningskostnader ................................................................................ 29 3.6 Nedbruten övriga logistikkostnader ................................................................. 30 3.6.1 Kapacitetsrelaterade kostnader .............................................................................. 30 3.6.2 Miljökostnader ............................................................................................................... 30 3.7 Utökad totalkostnadsmodell anpassad för byggarbetsplats .................... 31 3.8 Flödesanalys .............................................................................................................. 32 3.8.1 Flödeskartläggning ....................................................................................................... 32 3.8.2 Processanalysschema .................................................................................................. 33 .

(9) 4. Nulägesbeskrivning ............................................................................................... 34 4.1 Flödeskartläggning .......................................................................................................... 34 4.2 Producent av gips ............................................................................................................. 35 4.2.1 Order ............................................................................................................................................... 35 4.2.2 Tillverkning .................................................................................................................................. 35 4.2.3 Lagring ............................................................................................................................................ 36 4.2.4 Plockning/ Transport ............................................................................................................... 36 4.3 Inköp ..................................................................................................................................... 36 4.3.1 Inköpsprocess ............................................................................................................................. 36 4.4 Byggarbetsplats ................................................................................................................ 38 4.4.1 Godsmottagning ......................................................................................................................... 38 4.4.2. Ankomstkontroll ....................................................................................................................... 38 4.4.3 Materialförråd ............................................................................................................................. 39 4.4.4 Montering .................................................................................................................................. 40 4.4.5 Avfall ................................................................................................................................................ 41 4.4.6 Målning ........................................................................................................................................... 41 4.5 Beskrivning ny process .................................................................................................. 42 4.5.1 Likheter med referensprocess ......................................................................................... 42 4.5.2 Skillnader referensprocess ................................................................................................ 42 5 Analys .......................................................................................................................... 45 5.1 Flödeskartläggning .......................................................................................................... 45 5.2 Producent av gips ............................................................................................................. 45 5.2.1 Order ........................................................................................................................................... 45 5.2.2 Tillverkning .............................................................................................................................. 45 5.2.3 Lagring ........................................................................................................................................ 46 5.2.4 Plockning/ Transport .......................................................................................................... 46 5.3 Inköp ..................................................................................................................................... 46 5.4 Byggarbetsplats ................................................................................................................ 47 5.4.1 Godsmottagning ..................................................................................................................... 47 5.4.2 Ankomstkontroll .................................................................................................................... 47 5.4.3 Materialförråd ......................................................................................................................... 47 5.4.4 Montering .................................................................................................................................. 48 5.4.5 Avfall ............................................................................................................................................ 48 5.4.6 Målning ....................................................................................................................................... 48 5.5 Kvalitativ analys ............................................................................................................... 49 5.5.1 Materialförflyttning i mellanlager ...................................................................................... 49 5.5.2 Förändrad arbetsmiljö ............................................................................................................. 49 5.5.3 Förändrad transport ................................................................................................................. 50 5.5.4 Reducering av ledtid ................................................................................................................. 50 5.5.5 Förändrad hantering ................................................................................................................ 51 5.5.6 Utökad planering ........................................................................................................................ 52 5.5.7 Inköpspris relaterat logistikkostnader ............................................................................. 53 6. Resultat .......................................................................................................................... 54 6.1 Analyserad lägenhet ........................................................................................................ 54 6.2 Totalkostnadsmodell ...................................................................................................... 56 6.2.1 Lagerföring ................................................................................................................................... 57 6.2.2 Lagerhållning/ Hantering ....................................................................................................... 57 6.2.3 Transport ....................................................................................................................................... 58 6.2.4 Administration ............................................................................................................................ 59 6.2.5 Övrigt ............................................................................................................................................... 59 6.2.6 Arbetskostnader ......................................................................................................................... 60 .

(10) . . . 6.3 Sammanfattning resultat ............................................................................................... 62 . 7. Diskussion .................................................................................................................... 63 8. Slutsats ........................................................................................................................... 65 9. Rekommendationer .................................................................................................. 66 Referenslista .................................................................................................................... 67 Bilaga 1 Projektplan ...................................................................................................... 69 Bilaga 2 Konceptbeskrivning ...................................................................................... 69 Bilaga 3 Intervju Gyproc 2012-‐04-‐20 ...................................................................... 70 Bilaga 4 Telefonintervju JM AB 2012-‐04-‐23 .......................................................... 74 Bilaga 5 Intervju RCC 2012-‐04-‐19 ............................................................................. 78 Bilaga 6 Intervju RCC 2012-‐04-‐24 ............................................................................. 86 Bilaga 7 Intervju Svela Måleri 2012-‐04-‐25 ............................................................ 91 .

(11) . . . Figurförteckning. Figur 1: Det Wahlbinska U:t .......................................................................................................... 16 Figur 2: Exempel på kostnader i totalkostnadsmodellen. ..................................................... 23 Figur 3: Kostnad och prisanalys av byggmaterial .................................................................. 25 Figur 4: TK- modell för byggarbetsplatsen. .............................................................................. 31 Figur 5: Symboler för flödeskartläggning ............................................................................... 32 Figur 6: Flödeskartläggning nuläge .......................................................................................... 34 Figur 7: Innerhörn PL Wall ............................................................................................................ 43 Figur 8: Ingående material PL Wall ............................................................................................ 43 Figur 9: L- modell ............................................................................................................................. 46 Figur 10: Ritning över lägenhetsplan ........................................................................................ 54 Figur 11: Utdrag väggar från ritning ......................................................................................... 55 Figur 12: TK- modell ........................................................................................................................ 56 . Tabellförteckning. Tabell 1: Processanalysschema .................................................................................................... 33 Tabell 2: Utdrag ur kostnadskalkyl ............................................................................................. 40 .

(12) Inledning . . . 1. Inledning I inledningskapitlet presenteras bakgrund och problemsituation hos beställaren av projektet med en kortare företagspresentation. Syfte och mål med utvecklingsprojektet ingår även i detta kapitel.. 1.1 Bakgrund och problemsituation Byggbranschen är en av de större branscherna i Sverige då de sysselsätter omkring 500 000 personer, vilket är cirka 11 procent av Sveriges arbetsföra befolkning. Detta innebär att det finns en stor möjlighet att utveckla begreppet bygglogistik inom branschen. Idag lider branschen av problem som kostnadsdrivande försörjningskedjor, otydliga gränssnitt mellan försörjningskedja- och byggarbetsplats samt undermålig byggplatslogistik.1 Byggindustrin idag är präglad av en oförmåga att förändra existerande systemstrukturer för utförande. Det är ett invant arbetssätt för projekteringen av nybyggnationer som ej rubbas eller förändras i en utvecklande takt. Byggbranschen omfattar enorma materialflöden och organisationsproblem då en hög grad av projektering i utförandefasen innebär komplexa system. Från denna problemsituation har forskningsområdet bygglogistik utvecklats. Detta forskningsområde ämnar belysa problemsituationen utifrån ett logistiskt perspektiv samt kartlägga byggindustrins system för att effektivisera materialflödena och introducera ett vidare logistiskt tänkande inom byggindustrin. Generellt omfattar den traditionella processen med gipsskivor en hel del problem och överarbete. Det är mycket onödig hantering som leder till kassationer och extra arbetstid. Problemet härstammar från valet av inköpspunkt där gipset ofta blir stående längre perioder innan det är dags att använda det. Ytterligare problem ligger i inköpskvantiteter där för stora order leder till spill av gipsskivor. Kunden Peter Lindberg och Ulf Tångring från P Lindberg Förvaltning AB efterfrågar assistans i ett utvecklingsprojekt gällande PL Wall som är det huvudsakliga konceptet de i dagsläget tillhandahåller marknaden. Projektet innefattar processkartläggning av traditionellt innerväggssystem gentemot processkartläggning av PL Wall inom innerväggssystemet. Detta för att sedan genomföra en analys samt kvantitativa beräkningar i syfte om att lyfta fram för- och nackdelar med de olika metoderna samt att påvisa förmodade kostnadsskillnader. Bakgrunden till varför kunden önskar genomföra detta utvecklingsprojekt är för att erhålla akademiskt underlag över innerväggssystemet för att i senare skede identifiera konceptet PL Walls position inom innerväggssystemet. Pengar är en avgörande faktor i inköp hos dagens byggföretag och ett koncept som PL Wall har ett högre utpris på 1 Martin Rudberg (2012), FÖ: 1 Introduktion, Linköpings Universitet 2 Tomas, Svensson (2007) Projektmodellen LiPS, Studentlitteratur . 12 . .

(13) Inledning . en av komponenterna i systemet än traditionellt gips. Detta högre pris måste motiveras i form av en substantiell effektivisering som i sin tur genererar besparingar för företaget i fråga. En totalkostnadsanalys lämpar sig här utmärkt som metod för att lösa problemsituationen hos kunden P Lindberg Förvaltning AB. Metoden i fråga för med sig många fördelar där den verkar mot att skapa en helhetsbild över ett system och kostnadssätta aktiviteter och processer inom systemet. Enbart efter att en korrekt bild över systemet har målats upp kan vettiga beslut om effektiviseringspotential vidtas. 1.1.1 Syfte Syftet med detta utvecklingsprojekt är att genomföra en totalkostnadsanalys över innerväggssystem och analysera vad PL Wall som koncept skulle kunna tillföra innerväggssystemet. 1.1.2 Frågeställning Frågeställningar varifrån projektet utgår är: • •. . • •. Hur ser systemet för traditionell innervägg av gips ut i dagsläget? Vilka är de ingående komponenterna och kostnaderna i detta innerväggssystem? Vad skulle konceptet PL Wall tillföra innerväggssystemet? Är konceptet PL Wall en lösning på problematiken kring innerväggssystem?. 1.2 Mål Mål med utvecklingsprojektet är att påvisa en kostnadsdifferens av PL Wall gentemot traditionella innerväggssystem. Därmed via totalkostnadsanalys addera tankar och beskrivning av existerande arbetssätt för innerväggssystem som tillför värde för forskningsområdet bygglogistik.. 1.3 Avgränsningar Utvecklingsprojektet ämnar beskriva kartläggning och analys av processer rörande montering av innerväggar. Utöver det berörs kvalitativa aspekter framtagna utifrån totalkostnadsanalysen. Avgränsningen ligger i att identifiera systemet som utgör innervägg och sedan sätta systemgränser för projektets kartläggning. Projektet ämnar studera innerväggar för bostadshus och flerbostadsprojekt då konceptet PL Wall är utvecklad för att användas i just detta syfte.. 1.4 Källkritik Det finns alltid en risk att utvalda intervjuobjekt inte tillhandahåller en korrekt bild över systemet på grund av bristande objektivitet. Risken finns att informationen är komprometterad eftersom intervjuobjektet är för nära ämnet. Det är inte en medveten desinformation som delges utan ett omedvetet resultat.. . 13 . .

(14) . Inledning . . Medel för att undvika denna utveckling är noga utvalda intervjuobjekt och förutbestämda frågor som är jämförbara mellan de olika intervjuobjekten. Vidare finns det en risk att vald litteratur är vinklad och smal då den ingått i ett universitetsprogram som obligatorisk litteratur. I urvalsprocessen kan vissa motsägande rön ha sållats bort tidigt. Utöver nämnd källkritik bör risken för kundens inblandning beaktas då denne har ett motiv i tillhandahållandet av kontaktpersoner och det äventyrar objektiviteten. Agerande för att motverka icke valida utfall och resultat är att utarbeta en flödeskartläggning utifrån utövarnas perspektiv samt insikt i systemet och därifrån bedöma intervjuobjektens relevans.. 1.5 Beställare Detta utvecklingsprojekt har beställts av Peter Lindberg samt Ulf Tångring på P Lindberg Förvaltning AB utifrån kontakt med bygglogistikprofessor Martin Rudberg vid Linköping Universitet.. 1.6 Företagspresentation P Lindberg Förvaltning AB är ett relativt nystartat företag som erbjuder kunden smarta lösningar inom gipsmontering. Deras koncept är en så kallad klickvägg vid namn PL Wall som går att likna med det redan etablerade klickgolvet. Innovationen med klickväggen ligger i effektiviteten, den förmodade tidsbesparingen i arbetet med innervägg, förenkling av innerväggssystemet samt en reducering av samordning på arbetsplatsen. Bolagets huvudägare är Peter Lindberg (82 %), tillika grundare, innehar lång branscherfarenhet och kunskap. Peter är civilingenjör inom Väg- och vatten och arbetar idag som VD för en materialtillverkare och entreprenör med omsättning på cirka 250 Mkr. Minoritetsägare Ulf Tångring (8 %) är verksam som konsult och anlitad på deltid av företaget. Övriga ägare är styrelsens ordförande Göran Hedlund (5 %) samt Göran Lunander (5 %). Ägarna har tillsammans satt in 2 miljoner kronor i företaget. Vision Att vara världsledande inom utvecklingen av rationella väggsystem för bostadsbyggande. Affärsidé För en ökad industrialisering av byggbranschen utvecklar vi metoder och koncept som vi erbjuder till byggentreprenörer samt byggmaterialtillverkare. Dessa metoder löser våra kunders behov av ökad effektivisering, bättre arbetsmiljö i samklang med ett stort fokus på minskad miljöpåverkan. . 14 . .

(15) . Inledning . . 1.7 Produktbeskrivning PL Wall är ett koncept av gipsskivor med en klickfog likt det etablerade klickgolvet. Fogen består av en MDF- list som är infräst i gipsskivan, det är en hona och en hane på respektive sida av skivan som möjliggör klickfunktionen mellan skivorna. Skivan har en bredd på 60 centimeter vilket skiljer sig mot den vanligt använda gipsskivan idag som är på 90 centimeter. Höjden på skivan måttbeställs från fabrik efter ritningar. Vid ytterhörn används en speciell tillbehörslist som är konstruerad för att foga samman två stycken delar på skivan med varandra. Innerhörn formas genom att kapa skivan efter behov och helt enkelt starta nästa skiva på väggen bredvid. Tillsammans utgör funktionerna för PL Wall ett sätt för att bygga gips som är olikt dagens montering av gips.. . 15 . .

(16) Metod . . . 2 Metod Under metodkapitlet beskrivs användandet av metoder och tillvägagångssätt för att nå projektets syfte och mål. . 2.1 Tillvägagångssätt För att skapa en tydlig bild över utförandet av projektet används en kombination av projektmodellen LiPS2 samt det Wahlbinska U:t.3. För att erhålla en överblick av utförandet för detta utvecklingsprojekt illustreras det Wahlbinska U:t i Figur 1. . . Figur 1: Det Wahlbinska U:t . Både LiPS och det Wahlbinska U:t förespråkar att i startfasen utforma en planeringsrapport (projektplanen) för att sedan utgå från denna planering i fortskridning av projektet. Mycket assistans i tidhållning, koll på leveranser samt generell överblick av projektet ges utifrån projektplanen. För att tydligare se detta projekts planering, se bilaga 1. Vidare i projektplanen formas problembeskrivning samt syfte med projektet. Detta är en mycket vital del då det är viktigt att klargöra i samband med kunden vad denne efterfrågar för att lättare tillfredsställa önskemålen och undvika ytterligare revideringar av projektrapporten. Nästa fas i projektet är att identifiera och sammanställa nödvändig teori som krävs för att besvara syfte och mål med projektet. En kommunikation här med handledare och examinator underlättar säkerställandet av vald teori som sedan kommer att ligga till grund för hur studien utförs. I detta fall behandlas teori rörande totalkostnadsanalys, flödeskartläggning samt diverse intervjutekniker. Användandet av en totalkostnadsanalys i detta projekt sker i form av att identifiera flödet på en innerväggs komponenter och punktpricka diverse aktörer inblandade i byggandet av innerväggen. 2 Tomas, Svensson (2007) Projektmodellen LiPS, Studentlitteratur 3 Per, Lekvall & Clas, Wahlbin (2001) Information för marknadsföringsbeslut, IHM Publishing . 16 . .

(17) Metod Utifrån flödeskartläggningen kan kostnadskomponenter adderas till de olika flödesdelarna för att sedan kvantifieras mot en totalkostnad för innerväggssystemet. Information som ej kan inhämtas utifrån utövarna själva erhålls utifrån intervjuer med relevanta personer inblandade i flödet. Denna del beskrivs i det Wahlbinska U:t som datainsamling och utgör grunden för vidare analys. Med insamlad data kan en kartläggning av referensprocessen utformas och som tidigare nämnt därmed kvantifieras. Denna kvantifiering ligger till grund för hur analys av problemet sker och vilka diskussionspunkter som bör beaktas. När analysen är färdigställd och aktuella diskussionspunkter är berörda formas en slutsats som kopplar mot att besvara inledande syfte och mål. Slutligen tar rapporten upp områden för vidare utveckling av studien för framtida forskning. . 2.2 Datainsamling För att säkerställa insamlad datas validitet är det viktigt att poängtera vilken slags data som samlats in och hur tillvägagångssättet för insamlingen har gått till. Detta är vitalt för att kunna utföra en värdefull analys.4 Informationen som samlats in kan vara i två olika former, antingen primär- eller sekundärdata. Med primärdata menas information som samlats in för första gången till ändamålet. Sekundärdata är information av den typen där den inhämtats för ett annat ändamål men som är tillämpbar information för den aktuella studiens ändamål.5 . 2.3 Intervjuteknik En vital del i informationsanskaffandet är utförandet av intervjuer där relevanta intervjuobjekt utfrågas i syfte om att erhålla empirisk information som är väsentlig för uppsatta frågeställningar inom projektet. För att börja bena i begreppet intervju presenteras olika intervjuformer för att särskilja vilken intervju som genomförs. Detta är mest för att illustrera själva intervjuförfarandet. Några vanliga former är: • • • • •. Personliga intervjuer Gruppintervjuer Fokusgrupper Besöksintervjuer Telefonintervjuer. Varför intervjuförfarandet är viktigt att nämna är i syfte om att illustrera omgivning och påverkan på intervjuobjektet i besvarandet av valda frågor.6 4 Per, Lekvall & Clas, Wahlbin (2001) Information för marknadsföringsbeslut, IHM Publishing 5 Dag Ingvar, Jacobsen (2002) Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen, Studentlitteratur 6 Eva-‐ Lotta, Sallnäs (2007). Intervjuteknik07.pdf. CSC KTH, s.4 . 17 . .

(18) Metod 2.3.1 Strukturerad intervju Strukturerade intervjuer är uppbyggda på sådant sätt att intervjuaren tillhandahåller intervjuobjektet färdiga frågor i given ordning som kan kompletteras med svarskort/ svarsalternativ. Detta förfarande utförs lika över alla respondenter och är väldigt standardiserad. Metoden kan liknas med en enkät men intervjuaren fyller i svarsalternativ, ej intervjuobjektet. En kvantitativ analys kan bli utfallet av svarsresultatet.7 2.3.2 Semistrukturerad intervju En semistrukturerad intervju är en mindre rigid form av intervju än strukturerad. Intervjuaren formulerar frågorna och ordningsföljden på frågorna är densamma. Svarsalternativ som intervjuobjektet har att välja på kan vara fixerade eller öppna och en generell layout över intervjun är lagd. Det finns möjligheter här att avsluta intervjun för att återkomma vid följdfrågor. Resultat kan vara en kvalitativ eller eventuellt en kvantitativ analys av svaren.8 2.3.3 Ostrukturerad intervju Vid en ostrukturerad intervju är frågeområdet känt för deltagarna. Oftast guidar respondenten och följdfrågor sker utan styrning. Inom denna form är det ickestandardiserade svarsalternativ och det kräver en van intervjuare då det är lätt att frångå syftet med intervjun. Denna typ av intervju resulterar oftast i en kvalitativ analys.9. 2.4 Intervjumetod Intervjuer och enkäter är metoder för att samla in data och besvara studiens ändamål.10 Detta utvecklingsprojekt använder sig av en kombination av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer där respondenten är väl införstådd i frågeområdet och färdigformulerade frågor tillhandahålls respondenten i förväg för att läsa sig in på.11 Vid eventuella följdfrågor under intervjuns gång transkriberas dessa ned. Detta då samtliga intervjuer spelas in. . . 7Eva-‐ Lotta, Sallnäs (2007). Intervjuteknik07.pdf. CSC KTH, s. 6 8 Ibid s. 7 9 Ibid s.8 . 10 Maria, Björklund & Ulf, Paulsson (2003) Seminarieboken-‐ att skriva, presentera och opponera, . Studentlitteratur 11 Eva-‐ Lotta, Sallnäs (2007). Intervjuteknik07.pdf. CSC KTH, s.7-‐8 . . 18 . .

(19) Metod . . . 2.5 Metodkritik Tre mått för att mäta trovärdigheten hos en studie är: validitet, reliabilitet samt objektivitet. Det som definierar validiteten på datan är hur väl insamlad data överensstämmer med det verkliga systemet. Reliabiliteten syftar till utrustningen som används för att samla in datan samt tillförlitligheten på denna. Slutligen definieras objektivitet som ett mått på hur mycket egna värderingar och tolkningar influerar resultatet.12 Det som skulle kunna påverka detta projekts resultat är månen av objektivitet från utförarna då ett av huvudmålen är att tillfredsställa kundens önskemål och förväntningar på resultat. Vid ett scenario då resultatet inte överensstämmer med kundens uppfattade verklighet kan diskussion samt oegentligheter kring detta uppstå. Medel för att motverka en sådan utveckling är kontinuerlig avstämning med examinator där den akademiska objektiviteten säkerställs.. 12 Maria, Björklund & Ulf, Paulsson (2003) Seminarieboken-‐ att skriva, presentera och opponera, Studentlitteratur . 19 . .

(20) Teoretisk referensram . . . 3. Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras berörd litteratur och teori som antaganden och analyser är baserade på. Syftet är att ge läsaren en inblick i existerande teori för att sedan kunna validera rapportens resultat.. 3.1 Logistik Logistik är livsnerven i moderna verksamheter där kostnadseffektivisering balanseras mot leveransservice för att uppnå gynnsamma förhållanden för affärsverksamheter. I boken Modern logistik väljer Oskarsson et al att definiera logistik på detta vis: ”Logistik omfattar att på ett effektivt sätt planera, genomföra och kontrollera förflyttning och lagring av material och produkter från råvara till slutkund för att tillfredsställa kundens behov och önskemål. Dessutom innefattas det informationsflöde som behövs för att materialflödet ska fungera” (Oskarsson et al, 2009, s.21). Definitionen involverar grundläggande logistiska komponenter och är därför ett lämpligt sätt att beskriva logistik. Vidare väljer Council of Supply Chain Management Professionals, en av världens ledande intressegrupper inom logistik, att definiera logistik på följande vis: "Logistik är den del av "supply-kedjan" som planerar, implementerar och kontrollerar ett effektivt flöde av gods, service och information från ursprungsleverantören till slutkonsumenten för att möta kunders krav." (CSCMP Sweden, 2004) Det finns tydliga likheter mellan hur de två väljer att definiera logistik och ledord att ta med sig är kostnadseffektiv leveransservice där stor vikt läggs på att hantera informationsflödet.13 Logistiken har utvecklats från mitten på 1960- talet då det var ett nyhetsintresse till ett medel för konkurrens som det är idag.14 Denna utveckling medför reflektion över logistiken som inte enbart syftar till att göra saker rätt utan att göra rätt saker.15 Detta kan liknas mot matlagning, utan rätt ingredienser och korrekta efterföljande procedurer blir slutresultatet sällan bra, hur bra spis du än har. 13 Björn Oskarsson et al. (2009). Modern logistik-‐ för ökad lönsamhet, Liber, s. 21 14 Ibid s. 30 15 Ibid s. 21 . 20 . .

(21) Teoretisk referensram Under 1990- talet insåg företag att en effektiv logistik inte enbart medförde reducerade kostnader i sin produktion utan att den var ett vitalt verktyg även för att skapa ökade intäkter. Detta eftersom att en god fungerande logistik resulterar i möjligheten att kunna erbjuda sin kundbasis snabbare, säkrare och mer flexibla leveranser vilket insågs kunde användas som säljargument för att attrahera fler kunder.16. . Vidare har logistik kommit att bli ett viktigt konkurrensmedel för företag där tiden utgör en viktig del i spelet. En god leveransservice ligger till grund för att företag skall klara av konkurrensen på marknaden då vikten av förkortade ledtider blir allt högre.17 . 3.1.1 Bygglogistik Bygglogistik syftar till att fylla samma logistiska mål som traditionell logistik men med en annan produktionsmetod. Idag är mycket av byggnationerna en projektbaserad produkt som ofta differerar mellan de olika byggnationerna vilket begränsar möjligheterna till standardisering. En anpassad definition på logistik är: ”Bygglogistik omfattar planering, organisering, koordinering och kontroll av materialflöden från råmaterial tills det materialet byggts in i den färdiga byggnaden” (Larsson et al, 2008, s.9). Byggarbetsplatser är tillfälliga fabriker och varje projekt har sina egna temporära försörjningskedjor som är anpassade till just aktuell plats. Detta skapar en väldigt orderstyrd produktion med unika produkter. Vilket enligt logistiska aspekter är en av de mest kostnadsdrivande produkterna.18 Det är uppmätt att 40- 50 % av de totala entreprenadkostnaderna för hus med platsbyggd stomme innefattar bygg- och installationsmaterial, med det i åtanke är det lätt att förstå materialflödets vikt i kostnadseffektiviseringen av byggindustrin.19 Ett av bygglogistikens primära mål är materialflödet på plats och dess aktiviteter där målet är att minska kostnader och tid för aktiviteter på byggarbetsplatsen. Att säkerställa pålitliga material- och arbetsflöden på byggarbetsplatsen för att undvika avbrott i arbetsflödet är i fokus.20 . 16 Björn Oskarsson et al. (2009). Modern logistik-‐ för ökad lönsamhet, Liber, s. 31 17 Ibid s. 29 18 Martin Rudberg (2012). FÖ: 1 Introduktion, Linköpings Universitet 19 Bengt Larsson et al. (2008). Logistik vid husbyggande 0805 20 Ruben Vrijhoef & Lauri Koskela (2000). The four roles of supply chain management in construction, s.171 . 21 . .

(22) Teoretisk referensram . . . 3.2 Totalkostnadsanalys Vid utförandet av en totalkostnadsanalys på ett logistiksystem krävs det en bred bild av påverkande faktorer. Det måste finnas med i beräkningarna att varje individuellt logistikbeslut har en effekt på de totala logistikkostnaderna. Därav existerar begreppet totalkostnadsanalys för att illustrera vikten av att ha förståelse för hela systemet och analysera vad förändringar har för påverkan kostnadsmässigt. Det är mycket vanligt att företag minimerar kostnaderna för en aktivitet bara för att sedan inse att kostnaderna för andra relaterade aktiviteter ökar till följd av förändringen. Exempelvis kan detta fiktiva företag genomföra en förändring där de väljer att stänga några av sina distributionscentraler för att öppna ett centrallager. Initialt minskar självfallet lagerhållningskostnader, personalkostnader, administrationskostnader, etcetera men förändringen kan leda till ökade transportkostnader. Detta eftersom turerna måste utgå från centrallagret med längre mer frekventa och snabbare transporter som leder till ökad svårighet att ruttoptimera och samlasta. 21 För att avgöra om förändringen innebär ökad lönsamhet för detta fiktiva företag måste besparingarna i lagerhållningskostnader överstiga de ökade transportkostnaderna. Detta är själva grunden inom logistiken, och totalkostnadsanalys, att utförda förändringars besparingar måste vara högre än de andra ökade kostnaderna till följd. För att ytterligare vidga vyerna för vad en totalkostnadsanalys innefattar kan leveransservice nämnas. Leveransservice är ett viktigt begrepp inom logistiken för det innefattar kundens upplevda service och nytta. Varför det är viktigt säger sig självt att om kunden uppfattar servicen som försämrad kan denne förlora förtroende för dig som leverantör eller producent och flytta sitt konto till konkurrenten. Förlorade kunder och minskad försäljning kan vara svåra kvantifiera till följd av försämrad leveransservice men är en trolig effekt.22 Slutligen är det värt att nämna vad förändringarna för med sig för miljöpåverkan. De ökade transporterna är en källa till ökade utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga emissioner. Ett företags miljöavtryck är idag ett hett ämne och strävan efter mer hållbara verksamheter är ett ständigt arbete. Hur mycket ett förändrat miljöavtryck påverkar ett företag kostnadsmässigt är idag svårt att kvantifiera men det är en högst aktuell post att ta med i beräkningarna om bara för att i sin marknadsföring kunna påvisa sitt miljötänk inom verksamheten. Det är även troligt att beskattningar för höga utsläpp ökar i framtiden och då är det tämligen lämpligt att kalkylera kostnaderna för det.23. 21 Patrik, Johansson & Stig-‐ Arne, Mattsson (2005) Läran om effektiva materialflöden, Studentlitteratur, s. 141 22 Ibid. 23 Ibid. . 22 . .

(23) Teoretisk referensram . . . 3.3 Kostnadsposter i totalkostnadsmodellen Författare har diskuterat och kommit fram till en rad olika totalkostnadsmodeller. De berör allihopa varierande kostnadsposter men en av de mest använda kommer att presenteras i detta kapitel. I figur 2 illustreras de fyra kostnadsposter som ur logistiksynpunkt anses vanligast då de är relevanta att studera vid de flesta logistiska beslutssituationer. Utöver dessa infaller även en femte kostnadspost som innefattar en mängd övriga kostnader som kan vara intressanta att studera. Denna modell är utformad av Oskarsson et al (2009).24. Figur 2: Exempel på kostnader i totalkostnadsmodellen. . 3.3.1 Lagerföringskostnader När en produkt ligger i ett lager för denna med sig kostnader i form av kostnader för kapitalbindning och för den risk det innebär att ha dessa produkter i lager. Dessa kostnader går under benämningen lagerföringskostnader. Riskkostnaderna utgörs bland annat av: kostnader för produkter som ej kan säljas (inkurans), kostnader för försäkringspremier samt kostnader för kassationer och svinn. Riskkostnaderna är givetvis beroende av storleken på lager. Har du fler produkter i lager ökar riskerna för att något inträffar. Kapitalbindningen är en form av alternativkostnad för att inte kunna utnyttja sitt kapital på ett bättre vis. De lagrade produkterna är kapital som ej frigjorts utan kan liknas med sedelbuntar som ligger på en hylla. Önskvärt är att dessa produkter minskas och därmed bidrar till att mer kapital blir tillgängligt för att kunna investera och bedriva den dagliga verksamheten med. ”Det vill säga pengarna kan användas till att tjäna nya pengar, istället för att ligga still på en lagerhylla”.25 24 Björn Oskarsson et al. (2009). Modern logistik-‐ för ökad lönsamhet, Liber, s. 34 25 Ibid s. 34-‐35 . 23 . .

(24) Teoretisk referensram . . . 3.3.2 Lagerhållningskostnader/ Hanteringskostnader Kostnaderna för att driva ett lager, inkluderandes: kostnaderna för att äga och driva lagerbyggnader, kostnader för personal som arbetar i lagret, kostnader för den lageroch hanteringsutrustning som används samt kostnader för transporterna inom anläggningen faller in under beteckningen lagerhållnings/ hanterings kostnader. En uppdelning inom dessa kostnader som vanligtvis genomförs resulterar i: kostnader för godsmottagning, kontroll och inlagring av produkter, kostnader för själva lagerhållningen, samt kostnader för utplockning, paketering och utlastning av produkter.26. 3.3.3 Transportkostnader Administration och utförande av transporter innefattas i posten transportkostnader. Dessa inkluderas såväl av interna transporter mellan företagets anläggningar såsom de externa transporterna till och från företaget. Viktigt att påpeka är att transporter inom en och samma anläggning, som exempelvis på ett av företagets lager, ej innefattas i denna kostnadspost. Transportkostnaderna är en vital del att ta med i beaktande vid en totalkostnadsanalys då graden av kostnad bland annat påverkas av företagets leveransservice.27 Material under transport binder kapital då de på sätt och vis är lagerfört inom transportsättet och utgör därmed en kostnad i totalkostnadsanalysen.28 Denna kostnad behöver inte vidareutvecklas i en nedbrytning då den är konkret.. 3.3.4 Administrationskostnader Administrationen av logistiken utgörs av en rad olika kostnader. Dessa kan exempelvis vara kostnader för fakturering, ordermottagning, löneutbetalningar till personal, ekonomisk uppföljning samt andra administrativa kostnader. Ofta delas de administrativa kostnaderna upp på enskilda order, benämnt ordersärkostnader och beordringskostnader. Detta eftersom att varje order medför administrativt arbete i form av orderläggning och mottagning. 29 Inom ordersärkostnaderna- och beordringskostnaderna inkluderas mer än enbart administrativa kostnader. Detta exempelvis i form för en order i produktionen så måste ofta maskinerna ställas om, viket för med sig kostnader samt för en inköpsorder kan det exempelvis krävas en ankomstkontroll av materialet, fakturakontroll och betalning. Detta är väldigt vitalt att vara medveten om när en totalkostnadsanalys genomförs så att poster ej blir dubbelräknade.30 26 Björn Oskarsson et al. (2009). Modern logistik-‐ för ökad lönsamhet, Liber, s. 35 27 Ibid. 28 Patrik, Johansson & Stig-‐ Arne, Mattsson (2005) Läran om effektiva materialflöden, Studentlitteratur, s. 131 29 Björn Oskarsson et al. (2009). Modern logistik-‐ för ökad lönsamhet, Liber, s. 35-‐36 30 Ibid. . 24 . .

(25) Teoretisk referensram . . . 3.3.5 Övriga logistikkostnader Denna kostnadsposts innehåll kan variera oerhört. Oskarsson et al (2009) tar upp fyra exempel på övriga logistikkostnader som kan ha stort inflytande på totalkostnaden: •. Informationskostnader: Kostnader för företagets informationssystem som stöder och håller igång materialflödet.. •. Emballagekostnader: Innefattar exempelvis kostnader för lastpallar och containrar, returemballage samt kartonger som används för att skydda produkterna. Det vill säga kostnader för det förpackningsmaterial som används.. •. Materialkostnader: Häri räknas kostnader för att vid leverantörsavtal väga materialkostnaden mot de logistiska kostnader som uppstår vid hemtagning av material.. •. Logistikrelaterade kostnader: Består av de kostnader som uppkommer som en konsekvens av olika val i företagets logistik. Detta exempelvis i form av att företaget vill kunna leverera kundspecifika produktvarianter med kort ledtid. Detta kräver ofta överkapacitet i slutskedet av produktionen. Överkapacitet i form av maskiner/ och eller personal som måste tas med i beaktande vid en totalkostnadsanalys.31. •. Inköpspris: Vad produkter kostar att köpa in påverkar i stor mån de logistiska kostnaderna som efterföljer. Lägre inköpspris kan resultera i större beställda kvantiteter som i sin tur för med sig ökade hanteringskostnader, kassationer samt lagerhållningskostnader. Förhållandet illustreras i figur 3.32. Figur 3: Kostnad och prisanalys av byggmaterial . 31 Björn Oskarsson et al. (2009). Modern logistik-‐ för ökad lönsamhet, Liber, s. 36 32 Ruben Vrijhoef & Lauri Koskela (2000). The four roles of supply chain management in construction, s.174 . 25 . .

(26) Teoretisk referensram . . . 3.4 Nedbruten lagerföring-‐ och hållningskostnad För att göra en djupdykning i vad som innefattar lagerhållningskostnader kan det beskrivas som en finansiell del, en fysisk del och en osäkerhets del. Företagen har ett avkastningskrav på kapital som är bundet i lagret, det är den finansiella delen. Den fysiska delen är själva förvaringen av produkter som resulterar i driftkostnader för lagret. Slutligen är osäkerhetsdelen ett mått på kostnader förknippade med risken att lagerhålla material som kan leda till kassationer.33 Kostnadskomponenterna som slutligen vägs samman till en lagerhållningsränta är: • • •. Kapitalkostnad Förvaringskostnad Osäkerhetskostnad. Vidare vad de olika kostnadskomponenterna innefattar beskrivs i efterföljande rubriker benämnda likadant.. 3.4.1 Kapitalkostnad Kapitalkostnaden för ett företag kan på bästa sätt påvisas genom att likställa material bundet i lagret med en investering i omsättningstillgångar. Utfallet från detta är att lagerhållningskostnaderna motsvarar det alternativa avkastningskravet för kapitalet som är bundet i lagret. Det är viktigt att beräkna denna post för att veta vad det bundna kapitalet hade varit värt för företaget under andra former. Exempelvis hade det kunnat investeras och genererat intäkter på annat håll eller som lägst placerats på bankkonton för att få ränta på kapitalet.34 . 3.4.2 Förvaringskostnad Inom kostnadskomponenten förvaringskostnad ingår kostnader för själva lagerlokalen och aktiviteter kopplade till artiklarna som lagerförs. Det är kostnader för personal, avskrivningar, lagrings- och hanteringsutrustning, lager administration samt interna transporter och energi. Ytterligare poster relaterat till energi kan vara behov av uppvärmning, nedkylning eller ljus. Helt enkelt alla kostnader som kopplas till den dagliga verksamheten på lagret. 35. 33 Patrik, Johansson & Stig-‐ Arne, Mattsson (2005) Läran om effektiva materialflöden, Studentlitteratur, s. 131 34 Ibid s. 132 35 Ibid. . . 26 . .

No results found