Intervjuobjekt: Thomas Bergman, RCC Platschef Plats: Eyrafältet Behrn, Örebro
Intervjuare: Ted Harju och Jesper Ulfgren
Fråga 1: Kan du börja med att förklara innerväggsprocessen, vad du är involverad i
runt innerväggarna?
Thomas: Tittar vi på vårt perspektiv som det ser ut idag så köper ju vi en entreprenör, vi utför ju inte det här själva på RCC, utan vi köper ju en entreprenad på en
efterfrågan som då är inriktad mot, i det här fallet mellanväggar. Då hanterar ju dem i sin tur allt vad det gäller, det är klart att i grund och botten har ju vi en kalkyl vad vi tror det här kostar. Men de hanterar ju den här skarpa kalkylen. Dom hanterar inköpen de hanterar in transporten även om vi bibehåller ju i vårat sätt att arbete
samordningen, så vi får ju en viss inverkan på vilket sätt de kan hantera det här. Men de t är dem som ansvarar för att materialet kommer in tillsammans med oss. Men sen är de ju dem som sköter entreprenaden, likadant här i samordning med oss. På en mellanvägg är det ju ett antal aktörer som har en del i den processen. Framförallt el och till en viss del VVS
Fråga 2: Hur många är det som är inblandade i den här processen?
Thomas: Pratar vi ända till färdigställandet?
Ted Och Jesper: - Ja.
Thomas: Då är det ju i princip alla aktörer, för då pratar vi säkert ventilation, vi pratar kakelsättare, målare, snickare, innerväggar, garderober, kottling för skåp (sköts av underentreprenören).
Fråga 3: För att urskilja, vad som kommer att skilja i den här processen om man
byter gipsskiva. Annan storlek på skivan, en annan montering av skivan? Sådana saker. Idag så lägger ni reglar, skruvar upp skivorna sen är det ju spackling, slipning, målning samt el och vvs. Vad är det som skulle kunna vara skillnaden med PL Wall?
Thomas: Skruvningen blir nog densamma, eller nej den blir nog nästan halverad. Vad reglar man på?
Ted och Jesper: - 60 cm
Thomas: Så det är klart att något mindre skruvning det blir det ju. -‐ Sen är ju skivorna 60 cm också.
Fråga 4: Vårt syfte är ju verkligen att sätta sig in, för det är ju ingen som egentligen
har riktig insyn på alla era processer och hur de förändras.
Thomas: Det jag spontant kan se som en fördel, det är ju egentligen när målaren kommer in. Det är ju då det skiljer som mest egentligen. För han behöver ju då i det här fallet inte spackla. Men alla andra processer blir det ju ingen skillnad med. Om det nu inte är som så att man skall ha en helt färdigmålad skiva?
-Den här skivan skall vara i en ytfinish så den är ju grundmålad och målad en gång i en NCS-kulör som ni har beställt. Så att den bara behöver färdig strykas på plats en gång.
Thomas: Som jag ser är det ju målaren som får ett annat flöde och en annan process, just på den väggen i fråga. Men sen är det ju som så att han har andra typer av väggar i samma rum, lokal som skall behandlas på traditionellt sätt. För att det skall man också ha med sig att: om vi nu har lägenheter, du bygger upp de här med hjälp av de här nya skivorna, du har ytterväggar som skall bredspacklas, du har tak som skall bredspacklas och målas, vilket gör att momenten finns, om än det mindre alltså. Om du inte också jobbar med den här skivan på en yttervägg?
Ted och Jesper: Nej.
Fråga 5: Vi pratar ju sedan med er underentreprenör.
Thomas: Det sker via oss, det är jag som har förankrat med dem om att ni kan vara med. Och det är Håkan Jansson, han sitter på RCC, det är hans nummer som du har fått. Håkan Jansson jobbar alltså också på RCC och det är han som jobbar med att samordna produktionen. Så att han har kollat med underentreprenören om att det är okej att ni är med och observerar.
Thomas: BM Byggmontage, och det är Bengt Johansson som är VD där och han har jag kollat med att det är okej för honom att ni följer deras flöde., Och det är ju de som har mellanväggsentreprenaden men de andra aktörerna. Men snacka med Håkan så ser han till att berörda parter vet om vad ni gör. Och de har sagt okej iallafall.
Fråga 7: Har du någon koll på vem det är som sköter målningsprocessen idag? Är
det samma underentreprenör?
Thomas: Nej det är Sandå Måleri.
Fråga: Har du någon slags kalkyl på hur långa genomloppstider de har från att de kommer hit till att de går här ifrån?
Thomas: det finns ju tidplaner, Håkan Jansson har koll på det med. Man kan göra ett överslag på ett våningsplan. Det är ungefär fyra lägenheter per plan på ungefär 350 kvadrat. Sen får man ju kolla på den våningen när de börjar och när de avslutar.
Fråga 8: Har du det i huvudet, vad en målare kostar i timmen?
Thomas: Alltså timtiden är ju, om jag skulle köpa en målare för att utföra ett jobb så får man nog räkna någonstans mellan 380- 400 kronor. Vi har säkert det priset i vårt avtal. Men det är inte långt ifrån de pengarna.
Ted och Jesper: Ja för vi måste ju kostnadssätta alla miniprocesser för mellanväggarna för att kunna göra en totalkostnad på det här.
Thomas: Har ni Vikells eller något kalkylprogram att arbete med?
Ted och Jesper: Nej inte idag.
Thomas: Det finns ju ett antal kalkyleringsprogram som har erfarenhetsvärda nyckeltal kan man säga.
Fråga 9: Har du pratat med Peter Lindberg?
Thomas: Nej men Ulf. Ulf och jag känner varandra.
-‐ Okej, Peter är han som startade företaget från början och han kunde nog tillhandahålla oss med vissa kalkyler. För vi vet ju inte det finns säkert mycket sekretessgrejer här med kalkyler från er sida?
Thomas: Nej det skall jag inte säga. Eftersom, vi har ju från målaren egentligen en total peng. Sen har ju vi då via kontakter och gamla bekanta om man säger så. Tagit fram de nyckeltal som vi har lagt in i vår kalkyl vad det är vi tror att det kommer att kosta. En del erfarenhets värden inplockade. Men då pratar vi ju egentligen utifrån kvadratmeter. Färdigställd yta. Sen finns det ett nyckeltal då som man kan arbeta med för vägg. Men det är ju så pass mycket mer målning än mellanväggar så om vi skall bryta ut bara den delen då skulle jag ju föreslå att ni pratar med en målare. Kontakta en målerifirma de kalkylerar ju. Vad sätter de för nyckeltal? Dom är nog villiga att hjälpa till, men de vill ju inte minska sin arbetsmängd. En del är ju sådana som konservativt vaktar på sin del.
Ted och Jesper: Ja det är ju lite det som är grejen, att försöka ändra på verksamhetssystemet.
Fråga 10: Har du någon koll på, när ni får hit material, när du beställer material för
en mellanvägg vem har du kontakt med?
Thomas: Om jag nu ikläder mig rollen som mellanväggsentreprenör. Oftast så har man ju kontakt med någon bygghandel som man har bra avtal med. De är ju en aktör när jag ställer frågan, annars, det här är ju en så pass stor entreprenad så annars så har man ju direktkontakt med GYPROC, Norgips, någon av de stora tillverkarna och de har då säljare knutna till sig, de säljarna jobbar då ihop med återförsäljarna, för gips det är ett sådant material som man sällan kan köpa direkt från fabrik eller från säljarna på GYPROC eller Norgips. Utan de har alltid ett avtal som gör att affären går via en återförsäljare som Beijer eller Hedins. Eller någon sådan leverantör.
Ted och Jesper: Ja vi har möte med GYPROC imorgon
Fråga 11: Just till det här bygget, vilken gipstillverkare har ni kontrakterat då?
Thomas: Jag har faktiskt ingen koll på om det är Norgips eller Gyproc. Men i alla fall, till stora entreprenader då blir det en direkt order. Då jobbar man ofta med dem. Att de säljer organisationen från de som levererar, inte från någon återförsäljare. För det här blir sådana volymer så det kommer ju en bil som är full.
Ted och Jesper: Ja för det är själva administrationen, informationsflödena går säkert via grossister men materialet kommer ju direkt.
Fråga 12: Du vi tänker väldigt mycket på just i den här processen, men det kanske är
Håkan som har koll på det, men spillmaterial och sådana saker, har ni några siffror på sådant? Såsom spill, slip och damm. Det är ju i målningsprocessen med men just i monteringsprocessen, har ni någon koll på detta?
Thomas: Ja alltså jag. Lite beroende på den som utför. Ofta är ju utförarna smarta. Ju mindre spill- ju mindre behöver jag bära upp och ner. Nu är det ju 21 stycken
återkommande plan. Och ofta så lär man sig om man nu skär en gipsskiva, det spillet jag har här, kan jag återanvända det eller skall jag kasta det. Och ofta så lär man sig det här med tiden. Så att jag gissar på att man har jobbat så pass rationellt att man inte behöver slänga så mycket. För det kostar ju pengar att leverera upp och det kostar pengar att leverera ner. Så att jag har inte full koll men det brukar vara spilleffektivt ju större bygge och ju mer återkommande det är. Och i det här fallet så har man ju, tror jag iallafall att man har höjdbestämt gipsskivor så att man aldrig har någon
kortskarvskapning på någon gipsskiva. Utan jag kan ju beställa den på millimetern. Och det kostar ju ingenting extra i sådana här volymleveranser. Men Håkan kan nog säga hur mycket gipsspill vi har för vi sorterar ju här. Tittar man på damm så är ju målaren den som tar undan mest när han slipar spackel.
Fråga 13: Om man ser till när rummet är klart, mellanväggarna klara. Själva
städningen, vilka tar hand om den?
Thomas: Grovstädningen när våningsplanet är färdigbyggt för de här som bygger mellanväggarna, då ansvarar ju de för grovstädningen. De dammsuger ju inte men de grovstädar ju undan. Sen blir det ju nästan när man kommer till slutstädningen sen. Men målaren städar ju undan sitt. Man kan säga att det kommer till ett sopat utförande när han lämnar över till nästa aktör.
Fråga 14: Och slutstädningen sköts av?
Thomas: Slutstädningen sker av en upphandlad städentreprenör. Så det är ju sällsynt att byggentreprenören har egen personal för sådant. Utan det köper man en städfirma som är inriktad på byggstäd.
Fråga 15: Allmänt, timkostnad för det administrativa arbetet är ju ganska centralt för
oss. Har du någon uppskattning på hur mycket tid du lägger ner på planering och administration av kontakter dagligen?
Thomas: Nej sådant är ju svårt.. Säg att vi har, vår byggadministration säg att den kostar 5 miljoner på det här projektet som är på 140 miljoner. Men det sättet vi arbetar så är det här en procentuellt hög summa. Eftersom vi nu delar upp entreprenaderna. Vi handlar inte en byggentreprenör som sköter alla jobb utan vi handlar entreprenörer för mellanväggar, undertak, utfackningsväggar och så vidare så får ju vi en ganska stor samordning och både upphandling och samordning är ju sådant som kostar tid. Så nu är ju vår förhoppning att vi köper något billigare för att vi övertar samordningen själva.
Fråga 16: Om man tänker till när ni beställer gips och reglar etcetera, beställer ni
det av samma leverantör/ återförsäljare?
Thomas: Nej det gör vi inte. Jag vet av egen erfarenhet att Europrofil har ett bättre pris på reglar. Så då har vi gjort som så att vi beställer reglar därifrån. Man jagar ju alltså de där sista kronorna på beställningarna. Då blir det från olika återförsäljare.
Fråga 17: Om man nu skulle leverera rums vis, om det skulle komma en leverans med
reglar, gips, komponenter rums vis. En uppskattning på vad det skulle kunna vara värt att leverera upp i respektive rum?
Thomas: Ofta så tänker man ju så. När de har lagt beställningen hit så ser ju våra underentreprenörer till att de har mängderna så de har ju lyft upp rätt antal på platsen. Fast det har ju vår underentreprenör själva fått samordna, både transporten och mängdningen.
Fråga 18: De här extramomenten om leveransen kommer en dag isär eller några
timmar. Var skall de läggas, var skall de flyttas och sådana saker?
Thomas: Nej alltså något sådant har man ju med sig och har tänkt på. Det är klart att det är ju alltid svårt att prissätta att det är arbetet som jag som byggentreprenör lägger ner för att få sakerna på rätt plats. Och det brukar bli så att om jag fixar det här själv, då vet jag att det blir rätt och jag känner att dela på det här köpet blir billigare än att köpa en klump men det du värderar är ju egentligen kronor och öre mellan de här två du värderar inte ditt eget arbete för att få det på plats. Och sådant är alltid svårt. Jättesvårt. Fel kan det bli i båda fallen och ändå rätt men den ända jag kan hänga i något av fallen är ju mig själv om jag står för arbetet. Och det är ju också något som man eftersträvar för att alla felhanteringar är ju något som också kostar energi om du nu skall gå vidare med. Om det nu är fel här uppe och det inte är jag som har gjort fel
då är ju det någon källa för irritation kan man säga och man försöker ju eliminera det här så mycket det går.
Fråga 19: När ni får transporten med exempelvis gipsskivorna och ni plockar av
dem, vart hamnar dem? Har ni som så att ni vet att nu skall gipsskivorna användas på den våningen och ni kör upp det där eller har ni något ”lagertält” på plats dit ni kör in det och sedan hämtar eller blir det stående i vägen?
Thomas: nej alltså, man pratar här entreprenadstorleken. Man säger att man köper en bil i taget. Då får du rätt pris och såklart så kommer ju en viss mellanlagring att ske på vissa av komponenterna men du lyfter upp det här efterhand. Om man tittar på hela processen för huset så har man egentligen byggt ett våningsplan per huskropp i veckan. Så detta gör att det kanske inte blir några astronomiska volymer du lyfter upp men på fyra veckor så har du lyft upp en bil. Så det är klart på den tiden ås
mellanlagras materialet på byggarbetsplatsen och här har ju utrymmet varit gott. I alla fall när gipsskivorna lyftes in så det var ingen kostnad, inget besvär. Men ju trängre och mindre arbetsplats så blir logistiken för transport enormt viktig. Den blir viktigare för ju mindre arbetsplats du har kan man säga.
Fråga 20: Nu är det ju ganska mycket projektering vad vi har förstått på de flesta
byggena, det är klart man tar med sig erfarenheter från varje bygge. Men om man skulle börja bygga med mer modulstandarder. Komma in och projektera, rita upp en byggnad i stora moduler som man lyfter i och monterar på plats. Vad tror du om en sådan process?
Thomas: Absolut, det finns massor att hämta. Däremot så blir man ju trängre i sina möjligheter att bygga ett attraktivt hus alltså. Så det är klart det finns ju
synergieffekter där men man får ju nackdelar. Här har vi ju väldigt många
synergieffekter eftersom att vi har ju 21 våningsplan som i princip är identiska när det gäller fönsterplacering, indelning och rumsindelning sen har man ju en del tillval som har gjort att det justerats. Men ändock.
Det estetiska blir ju mycket svårare och det är ofta det faller på och då blir det ju något koncept som någon stor aktör tar fram som kanske jobbar med den produkten på flera ställen i hela Sverige. Då kommer ju stadsdelarna att se väldigt likadana ut i hela staden och det vill ingen. Absolut inte stadsarkitekten så det är ju sådana hinder som kommer upp då alltså. Men det är ju så småhustillverkarna jobbar. Att man har ett modultänk och ofta en prisstaffelering på hur mycket prefab tänk som finns i respektive husmodell. Så absolut det finns pengar att hämta- och tid
Håkan Jansson, Chef för samordning av produktion träder in och presenterar sig:
Håkan: Ni är alltså intresserade av att kolla lite på innerväggsmonteringen.
Ted och Jesper: Precis.
Håkan: Det som är nu då det är ju att vi börjar bli lite klara med den. Ja vi har gått uppifrån och ner så plan 8, 18 som vi kallar den – ner till 12, gipskillarna är nere på plan 12 nu och sätter igen det sista. Så vi börjar ju bli klara. Men vi skall ju även upp på plan 19, det är ju högre upp på etagevåningarna, 19- och 20 som hänger ihop och
det är ju samma tänk och alltihopa där med gips som på de andra våningarna. Bara det att dessa lägenheter ser lite annorlunda ut. På plan 18 till 12 har vi ju hela tiden haft en upprepning kan man säga då dessa lägenheter i princip ser likadana ut. Då sätter man ju det i system litegrann. Jag vet inte vad är det ni vill veta?
Ted och Jesper: Vi är väldigt intresserade av själva processen kring mellanväggarna, vad är det som händer, vilka processer som ingår och så vidare.
Håkan: Men jag kan ju berätta vad det är som händer. Vi har tittat ganska utförligt på hur det är vi gör där uppe hur vi bygger upp mellanväggarna och så vidare. Från dag 1. Så det kan ni få en ganska utförlig förklaring på hur det ser ut. Är det bara
mellanväggarna eller är det målning och sådant också?
Ted och Jesper: ja, det är hela processen.
Håkan: men då kan vi ju även titta lite på tidplanen också hur vi bygger upp det hela. Alltihopa. Eftersom de är ganska nära slutet på plan 18- 12 men jag kan ju berätta ganska utförligt på hur det har sett ut. När har ni tid?
Möte tisdag den 24/ 4- 2012 kl. 13.00 bokas med Håkan Jansson för observation på byggarbetsplatsen.