Intervjuredovisning Skövde

5.6 Intervjuredovisning Skövde

5.6.1 Lagändringen i plan- och bygglagen år 2015

I Skövde har det begränsade förfarandet använts i fyra planer, dessa planer har rört bland annat justeringar och ombyggnationer. I dessa fall där det begränsat förfarandet fungerat, har det funnits en begränsad och samstämmig sakägarkrets som gjort att godkännande kunnat inhämtas. Respondent fyra tror inte att det begränsade förfarandet kan användas vid nybyggnation av bostäder då sådana planer bedöms vara av större allmänt intresse. Respondenterna tror inte heller att detta förfarandet kan inverka negativt på medborgardeltagandet, istället nämns länsstyrelsen som en förlorande part då de inte hinner handlägga ärendet. Vad gäller de övriga lagändringarna berättar respondenterna att de använder sig av det utökade förfarandet (det tidigare

standardförfarandet) och att lagändringarna inte bidragit till någon effektivare process. Snarare har ändringarna i alla fall inledningsvis, bara försvårat arbetet då det krävs tid att sätta sig in i vad ändringarna innebär och tolka lagtexten. De ifrågasätter förändringstakten av plan- och bygglagen och menar att osäkerhet i kommunikation och beslutsfattning kan uppstå när lagen genomgår förändring. Respondent fyra menar vidare att lagändringen snarare har stoppat upp

46 produktionen av detaljplaner. Även att lagändringarna skapar snedvridna uppfattningar hos exploatörer och politiker diskuteras: ”…det skapas förväntningar ska vi säga, det skapar ett

onödigt orealistiska förväntningar hos byggherrar och exploatörer och hos politiken och så om att nu kommer det att gå mycket, mycket fortare.” (Respondent tre, 2017-05-17). Även diskurser

gällande lagstiftningen som hinder för bostadsbyggande ställs kritiskt till, då de snarare ser lagen som ett hjälpmedel som ska tas till för att skapa en god samhällsbyggnad. Dessa diskurser om lagstiftningen som hinder, sägs påverkas från politiskt håll och sätter agendan för hur människor uppfattar lagstiftningen.

5.6.2 Överklagande detaljplan

Att överklagandefrekvensen är låg i Skövde tror respondent tre handlar om att det har funnits möjlighet att ha tidiga samråd där planen inte har varit låst. Kommunen har även varit tydliga i sina visioner och det har funnits ett förtroende för att planen ska löpa ut tillfredsställande från medborgarnas sida. Sedan finns det en allmän acceptans för förändring i Skövde där medborgare är vana vid att staden förändras. Något som respondent fyra framhåller som ytterligare en orsak till få överklagande är att Skövde som stad inte har de högsta kulturhistoriska värdena, även om staden har många andra goda kvaliteter. De överklaganden som väl sker handlar om enskilda intressen som inte har tillgodosetts samt de som redan från start har bestämt sig för att överklaga och är negativt inställda, vilka är svåra att nå ut till. Genom att lyssna på medborgarna och försöka komma till roten med problemet som gett upphov till överklagandet kan

överklagandefrekvensen minskas. Överklagande ses generellt som en viktig rättighet, dock kan det i enskilda projekt vara en fördröjande faktor. Respondenterna menar att omfattningen om vilka som får överklaga kan ses över, då överklagande trots allt är en process som kostar tid och pengar. Respondenterna vill tro att en god dialogprocess resulterar i mindre överklaganden och har själva upplevt detta. Dialogen ska vara en del i hela processen där varje projekt är unikt och som respondent fyra belyser att “…både frågorna och de som berörs av dom, det är ju

människor vi har att göra med och dom är ju unika” (Respondent tre, 2017-05-17). Respondent

fyra är öppen för att planprogram kan minska överklaganden.

5.6.3 Bostadsbrist

Respondent tre ställer sig tveksam till begreppet bostadsbrist och menar att alla projekt som byggs i Skövde inte säljs vilket tyder på att efterfrågan inte möter utbudet. I Skövde talas även om en trångboddhet som ett resultat av uteblivna flyttkedjor. Det som saknas är bostäder för unga, nyanlända och billiga lägenheter, men det som oftast byggs är för dem som redan har ett tillfredsställande boende men vill bo lite bättre. Det byggs för dem som kan betala som

47 respondent fyra uttrycker det. Det kommunala bostadsbolaget anses som ett bra verktyg för att kunna balansera bostadsmarknaden då de bygger diversifierat. AB Skövdebostäder har länge dominerat bostadsmarknaden och har haft en 3–4 års cykel på sin nybyggnadsprocess, vilket har bidragit till en ojämn nybyggnadstakt i Skövde. Respondenterna menar dock att det idag finns flera aktörer på marknaden som kan bygga blandade upplåtelseformer och att statistiken framöver kommer se annorlunda ut. Bostadsmålet, 300 nybyggda bostäder om året är ett politiskt mål som tidigare inte har haft något underlag befolkningsmässigt. De kommande åren uppger respondenterna att det dock finns underlag för att nå detta mål och de bostadspolitiska målen förväntas uppnås. Kommunens roll på bostadsmarknaden anses vara att ge goda förutsättningar för byggnation tidigt i processen. Exempelvis kan kommunen gå in och

markförbereda potentiella områden och genom marknadsföring visa upp bilden av Skövde som generellt billigt att bygga i och att en efterfrågan finns. På detta sätt kan kommunen locka intressenter att bygga i Skövde. Men det framhävs även att kommunen inte kan tvinga fram nybyggnation. Privata aktörer drivs av vinstintresse, vilket gör att dessa aktörer omöjligt kan företräda det allmänna intresset och kan därför inte ta ansvar över bostadsmarknaden. Från kommunalt håll ligger ansvaret i att företräda de allmännas intresse vilket respondent fyra tydliggör.

5.6.4 Medborgardeltagande

Att medborgare ska få vara delaktiga i processen menar respondenterna är kärnan i en lyckad planering, de belyser vikten av lokal kännedom och menar att kommunen får synpunkter på och för sitt arbete genom medborgardialog. Medborgare ska få vara med och påverka i beslut som berör deras vardag, vilket är viktigt för att invånare inte ska känna sig förbisedda.

Medborgardeltagande i bostadsprojekt följer plan- och bygglagens förfaranden med samråd och kungörelse. I översiktsplanering och programarbeten arbetas det med en annan typ av dialog, exempelvis workshops och områdesguider. Deltagandet är generellt lågt, dock beroende av plan och projekt. Planer som påverkar många får ibland ingen uppmärksamhet medan mindre lokala planer kan väcka stor uppståndelse. Samråden ses ibland som en bristfällig form för att nå ut till alla samhällsgrupper och detta är ett problem som laboreras med i bland annat planprogram. Att berörda invånare inte deltar ses som ett problem. Medborgardeltagandet är i grund och botten positivt, men respondenterna menar att det finns medborgare som är negativt inställda till planen redan från början och dessa medborgare blir då svåra att nå. Dessa negativt inställda medborgare anses även vara dem som överklagar i senare skeden.

48 5.6.5 Effektivitet

Den högkonjunktur som råder nu (år 2017) ger möjlighet till kommuner att utvecklas och att ta tillvara på denna konjunktur är av vikt. En genomarbetad kvalitativ process ses dock som minst lika viktig, planering måste få ta tid för att kunna fungera. Det talas om rätt instrument vid rätt tillfälle, att göra avvägningar och beslut inom planprocessen, vilket respondent tre poängterade med hjälp av en metafor ”du kan ju inte använda brödkniven när du ska tranchera - då kanske

du behöver en annan kniv” (Respondent tre, 2017-05-18). Respondenterna känner krav från

externa aktörer att vara snabba i sina processer exempelvis från exploatörens håll, men brukar kontra med att lagprocessen måste följas. Alla steg måste genomföras annars kan överklaganden uppstå, vilket brukar skapa förståelse från privata aktörer som annars beskyller en långsam planprocess. Att lyssna och ge rum för diskussion kan i stunden ta tid men resulterar i en bättre slutprodukt. Respondent tre tror att det går att kombinera en effektiv planprocess och ett högt deltagande om man börjar i tid, resurser till detta kan dock vara svårt att hitta. Respondent fyra menar att just ett högt deltagande inte alltid är positivt, vad som bör läggas fokus på är att medborgarna är nöjda, inte antalet som dyker upp vid dialogtillfällen.

49