Intervjuredovisning Varberg

5.5.1 Lagändringen i plan- och bygglagen år 2015

Varbergs kommun har inte i någon större utsträckning börjat arbeta med det begränsade planförfarandet. De andra förfaranden (standardförfarandet och utökat förfarande) används på samma sätt som innan lagändringarna år 2015. Respondent två menar att det begränsade förfarandet kan användas när sakägarkretsen är liten och positivt inställd, då det krävs ett skriftligt godkännande av planen. Det begränsade förfarandet fungerar troligen inte i bostadsprojekt som ofta påverkar flera sakägare då det är svårt att nå konsensus. Om det begränsade förfarandet ska fungera så tror respondent två att en annan typ av arbetsprocess behövs där planen är förankrad innan den tas upp för samråd i detaljplaneprocessen. Vad gäller medborgardeltagandet tror inte respondent två att det begränsade förfarandet inverkar negativt, snarare positivt då en annan typ av dialog kommer att krävas när ett godkännande av planen ska inhämtas. Respondenterna diskuterar planprogrammens betydelse och tror att dessa kan skapa förutsättningar för att tillämpa det begränsade förfarandet, då nya ideer och tankar redan är förankrade i ett tidigt skede. Respondent två anser att plan- och bygglagen som instrument har en viktig demokratisk funktion och menar att ändringar mot en effektivare planprocess inte får ge avkall på denna funktion. Överklagandeprocessen och dess handläggningstid och instansordning bör dock ses över för att kunna skapa en mer effektiv planprocess, då överklagande idag ses som en fördröjande faktor.

5.5.2 Överklagande detaljplan

Bostadsprojekt anses vara de projekt som överklagas mest, ett generellt högt överklagande på alla planer kan dock utläsas i Varberg. Båda respondenterna tror att detta beror på att vissa invånare vill bevara stadens unika värden och är rädda för att dessa ska gå till spillo vid

utvecklingsprojekt. Det blir ofta en diskussion om vilken nivå ett projekt ska hamna på snarare än att utvecklingen i sig är negativ. Respondent ett menar att kommunen kan tackla denna fråga genom att vara tydligare i sina visioner och ger deras förtätningsstrategi som exempel.

43 Respondenten poängterar att det är viktigt att vara ärlig i sin kommunikation, staden kommer förändras men Varbergs unika värden ska tas tillvara, det finns ett bevarandeintresse även från kommunens sida. Att medborgardialog leder till färre överklaganden hoppas respondenterna på, men har själva inte upplevt detta i Varbergs fall och har svårt att ge exempel på planer som inte har överklagats. Respondent ett menar att det krävs en tydligare kommunikation i kommunens visioner som visar på alla positiva samhällsnyttiga följder, exempelvis underlag för en ny skola eller matvarubutik, som kan genereras av ett bostadsprojekt. Respondent ett resonerar vidare att medborgarna inte kan förväntas se helheten och den långsiktiga planen, vilket är något som leder till överklagande som kanske hade kunde motverkats om kommunen varit tydligare i sin

kommunikation.

5.5.3 Bostadsbrist

Respondent ett menar att bostadsbristen generellt har flera orsaker där en efterverkning från 1990-talet kopplat till en befolkningsökning som stegrat de senaste åren tydligt kan avläsas i statistik. 2008 års börskrasch syns även den tydligt i en avtagande nybyggnadstakt, även de uteblivna flyttkedjorna ses som en orsak till bostadsbristen. De bostadspolitiska målen har de tidigare åren inte nåtts i Varberg, detta kan förklaras genom att kommunen inte äger så mycket mark och har förlitat sig på initiativ från privata exploatörer. Att hyresrätter är de första

besittningsformerna som avstannar i nyproduktion uppger respondent två, då dessa inte är tillräckligt lönsamma att bygga. I den bygghögkonjuktur som råder är det dyrt att bygga, eftersom de privata byggherrarna strävar efter vinst byggs ofta bostadsrätter som ligger i den övre prisklassen. Intresset från den privata exploatörssidan har inte legat i takt med kommunens ambitionsnivå men börjar nu komma ikapp även om de flesta byggherrar hellre investerar i den närliggande storstadskommunen Göteborg. Den största utmaningen kommunen står inför är enligt respondenterna att växa hållbart och kvalitativt, att bevara det som är unikt men samtidigt kunna tillgodose kommande behov.

En annan orsak till bostadsbristen just i Varberg menar respondent ett handlar om att kommunen själva inte har haft den planeringsberedskap som behövts. Kommunen har en viktig roll i att skapa förutsättningar för ett aktivt bostadsbyggande något som båda respondenter understryker. Respondent ett menar att det handlar om att ligga steget före och visa utvecklingspotentialen för byggherrar vad gäller mindre eftertraktade områden, samt att utöka planberedskapen under lågkonjunktur då möjlighet ges för att ligga i framkant när konjunkturen vänder. Båda

respondenterna menar att detaljplaneprocessen blivit allt mer komplicerad då det idag krävs fler typer av utredningar exempelvis miljö- och sociala konsekvensbeskrivningar samt bland annat

44 buller- och dagvattenutredningar som gör att processen i sig tar längre tid. Gällande de

kommunala bostadsbolagen menar respondent ett att möjligheten bör utredas för dem att gå in och stötta upp olönsamma projekt som är socialt viktiga. Detta ansvar vilar således på det kommunala bostadsbolaget som idag dock lyder under affärsmässiga principer. Ansvaret till att det byggs ligger samordnat, men kommunen kan aldrig tvinga fram nybyggnation. Marknaden har här en viktig roll, respondent två menar att marknaden i sig har ett slags ansvar i och med den makt som marknaden besitter, men sedan om detta ansvar tas eller inte lämnas outtalat.

5.5.4 Medborgardeltagande

Respondent ett menar att medborgardeltagandet är något som allt mer uppmärksammats de senare åren och att intresset för frågan blir större och större. Medborgardeltagande kan handla om att som medborgare få information och om att bli hörd och sedd. Från kommunalt håll är det viktigt att kunna motivera varför man valt att gå en viss väg och att kunna förmedla att det inte alltid går att gå allas intressen till mötes. Respondent två menar att det finns dialoger som

uppfattats negativt från medborgarnas sida, där medborgare känt sig förbisedda just eftersom det i slutändan är politikerna som väljer att bortse eller ta tillvara på invånarnas synpunkter.

Balansgången mellan att följa de mål som satts upp från politiskt håll men samtidigt vara lyhörd för medborgarnas åsikter, blir viktig som kommunal tjänsteman. När det kommer till form för dialog så arbetar Varbergs kommun med samråd gällande detaljplaner samt planprogram, programmen kan även arbetas fram med hjälp av fördjupade dialoger. För översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och visionsarbete har kommunen en mer omfattande

medborgardialog, där det finns möjlighet att lämna sin åsikt via digital media. Ett exempel på en sådan dialog ges där respondent ett ser positivt på de reaktioner som dialogen medfört, där positivt inställda medborgare övertygade sina negativt inställda grannar.

Tidig dialog ses som något som kommunen bör arbeta med för att minska missnöje senare i planprocessen och programarbeten kan vara ett exempel på detta. Respondent ett menar att dialog bidrar till att kunna visa den långsiktiga samhällsnyttan, även om processen innebär att vissa värden måste försakas, att “… bearbeta och visa, jag menar ibland känns det som att

allmänheten tror att vi hittar på saker för att förstöra och vi försöker ju bygga den bästa verklighet vi kan” (Respondent ett, 2017-05-12) och tydliggör vikten av att kommunicera.

Projekt som har ett högt deltagande är ofta projekt där allmänheten är negativt inställd,

deltagande beror på ett flertal faktorer exempelvis sakägarkrets, inställning och nyhetsintresse. För att nå ut till medborgare arbetar kommunen med fokusgrupper och att skapa intresse för kommande projekt, även att finnas på sociala medier uppges som viktigt. Respondent ett uppger

45 dock att det kan vara svårt att innan veta hur man som medborgare kan påverka. kommunen arbetar därför exempelvis med att bjuda in olika grupper till kommunhuset för dialog och information. Respondenterna ser inget negativt i medborgardeltagandet.

5.5.5 Effektivitet

Respondent ett menar att effektiva planprocesser och medborgardeltagande är beroende av varandra och framhäver att “Jag tror att dom är avhänger varann jag tror att du får en effektiv

planprocess genom ett högt medborgarinflytande eller medborgardeltagande. Det tror jag faktiskt. Särskilt då från ett tidigt skede” (Respondent ett, 2017-05-12). Att ha tydlig intern

kommunikation, där olika förvaltningar med skilda kunskaper om medborgares behov samverkar anses även som viktigt. Samarbete nämns som en faktor till en effektiv process. Ingen av

respondenterna tror att effektivitet och medborgardeltagande står i motsats. Dock uppger respondent ett att det finns blandade åsikter på kommunen kring just deltagandet som effektivt, där vissa hävdar motsatt mot respondent ett och två. Respondent två tror dock inte att

medborgardeltagandet och effektivitet är avhängt av varandra utan menar att det finns fler faktorer som påverkar den effektiva planprocessen. Exempelvis om ett planprogram har

upprättats för området som ska exploateras kan detta bidra till en effektivare process då viktiga frågor redan är utredda samt att dialog redan har hållits.