I detta avsnitt redogörs först uppsatsens vetenskapliga angreppssätt, för att sedan övergå till en presentation av uppsatsens metodval och tillvägagångssätt för datainsamling och analys. Kapitlet avslutas med att diskutera etik och tillförlitlighet samt metoddiskussion.
4.1 Vetenskapsteoretiskt angreppssätt
För att kunna forma en ontologisk utgångspunkt, ett sätt att angripa och förstå sitt
forskningsproblem och dess tillhörande vetenskapsteoretiska utgångar menar Graham (2005) att ett grundläggande vetenskapligt perspektiv bör beaktas. Detta är något som tenderar att bli ett val mellan “det ena eller det andra” och bidrar till ett polariserat synsätt, vilket kan ses som problematiskt om än nödvändigt (Cloke et al. 1991). Studier som rör medborgares rätt till inflytande och ett problematiserande av detta bygger på antaganden om individens fria vilja, att medborgare har rätt till och vill vara med och påverka. Arnstberg och Bergström (2010) menar att västerländska samhällen odlar uppfattningen om individen som självklar enhet, där det demokratiska samhället förutsätter att medborgarna behandlas som just individer. Vidare menar författarna att individen som fri och rationell varelse med egen vilja är en socialt skapad och tidsbunden konstruktion (Arnstberg & Bergström 2010). Detta för det vetenskapsteoretiska angreppssättet mot det socialkonstruktivistiska ontologiska synsättet där verkligheten förstås som en social konstruktion. De epistemologiska utgångspunkterna blir således styrda av att förstå hur dessa konstruktioner bildats, vad de innebär och hur de kan samspela i ett större sammanhang.
Inom det socialkonstruktivistiska synsättet ställer man sig som författare kritisk till förutfattade kunskaper, vilket appliceras i denna studie genom att ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot tidigare antaganden exempelvis om medborgardeltagandet som ineffektivt. Inom
socialkonstruktivismen antas kunskap upprätthållas av sociala processer och en tro på att
kunskap och social handling hör ihop, vilket innebär ett samspel där social interaktion bidrar till kunskap som är en viktig utgångspunkt att förhålla sig till (Loit 2014). Att vi som författare valt att positionera oss inom den socialkonstruktivistiska ansatsen återspeglas i våra frågeställningar som handlar om planering och demokrati, som kan ses som två socialt konstruerade
ämnesområden. Att förstå de bakomliggande processerna till dessa konstruerade ämnesområden och hur dessa ter sig i praktiken för metodvalet mot en kvalitativ metod som kan gå på djupet och identifiera skiftningar kommuner emellan. Just relevansen av vald ansats argumenterar Loit (2014) för och menar i stöd av tidigare litteratur (Flyvbjerg 2001, Sager 2013 refererad i Loit
26 2014), att samhällsvetenskapen som sådan bör syssla med att kritiskt granska, avslöja och
ifrågasätta hur planeringen bidrar till processer som tar orättvisa för givet. Vilket är något som vi ämnar studera då bostadsmarknaden idag kan ses som en orättvis marknadsdriven branch (Sager 2011, Clark 2013). Tätt sammankopplat med socialkonstruktivism är olika diskursteorier där en diskurs kan ses som olika sätt att representera den socialt skapade verkligheten (Loit 2014). Diskurs är ett begrepp som genomgående använts genom uppsatsen för att förklara just den rådande verklighetsuppfattningen.
4.2 Metodval
För att uppnå syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod utifrån två fallstudier. Kvalitativa intervjuer har kombinerats med en innehållsanalys av ett antal kommunala
plandokument (översiktsplan, bostadsförsörjningsprogram och strategier för kommunikation). En mindre statistiksammanställning har även gjorts för att påvisa skillnader kommunerna emellan. Frågeställningar rörande hur valda kommuner arbetar med att häva bostadsbristen och ett behov av nybyggnation kräver nyanserad inblick i problematiken för att kunna förstå olika praktiker och handlingar vilket motiverar valet av en kvalitativ ansats. Valentine (2005) menar att kvalitativa studier ofta används när forskaren vill studera underliggande meningar och uppfattningar och att dessa metoder syftar till att skapa överförbar kunskap. Studien ämnar nämligen inte skapa universell kunskap som kan appliceras nationellt, utan vill söka svar på om det utifrån ett kommunalt perspektiv går att kombinera ett aktivt bostadsbyggande och högt medborgardeltagande i en tid av bostadsbrist, vilket antagligen ser olika ut i olika kontexter. Därmed är avsikten med vald studie, att jämföra två kommuner för att kunna belysa
problematiken på lokal nivå. I arbetet används ett abduktivt förhållningssätt där en förståelse skapas genom att pendla mellan teori och praktik (Patel & Davidsson 2003, Johannessen & Tufte 2003).
4.3 Fallstudie
I denna studie har två kommuner studerats, Varberg och Skövde. Studien inriktar sig således på två fallstudier för att kunna utröna samband, skillnader och likheter vilket Johannessen och Tufte (2003) poängterar brukar vara vanligt vid flerfallstudier. Johannesson & Tufte menar vidare att en fallstudie inte är någon egen metod i sig, utan används som en forskningsstrategi. Detta för att finna unika särdrag och samla in mycket information inom varje avgränsat studieområde.
Johannessen och Tufte (2003) påpekar att en redogörelse över vad som kommer ingå och inte ingå i studien, är av vikt för att säkerställa en transparens i arbetet och möjliggöra att studien ska
27 kunna genomföras vid andra tillfällen. Att studera två kommuner med varierande förutsättningar blir väsentligt för att kunna genomföra en komparativ studie.
4.3.1 Urval
Urvalet av kommuner presenteras nedan och bygger på ett flertal faktorer som ansågs väsentliga för att kunna jämföra kommunerna utifrån studiens syfte och frågeställningar. Först har ett fokus mot mindre städer och kommuner efterfrågats i tidigare forskningsluckor, då det ofta är de större kommunerna i Sverige som diskuteras när bostadsbrist omnämns. Det är dock viktigt att
påminna att det är 255 kommuner av Sveriges 290 kommuner som faktiskt uttalat säger sig ha bostadsbrist (Boverket 2017a), vilket ger fog till att flytta fokus från storstäder mot att belysa problematiken med bostadsbrist i mindre kommuner. Detta ger motiv till att nyansera den bild som idag återfinns. Utifrån SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting)
kommungruppsindelning från år 2017 har 29 kommuner klassats som mindre städer/tätorter (Åhlvik 2017), dessa kommuner har minst 15 000 invånare och mindre än 40 000 invånare i kommunens största tätort, denna klassificering ligger till grund för urvalet av fallstudierna. För en fulltalig sammanställning av dessa kommuner, se bilaga 3. Nästa steg i urvalsprocessen var att utröna vilka kommuner av dessa 29 kommuner som har en påtaglig bostadsbrist och som antas ha det även om fem år eftersom frågan om bostadsbrist är en grundpelare i denna uppsats. Valet baseras på Boverkets enkät Läget på bostadsmarknaden och bostadsbyggandet 2016. Det fastslås att 18 av de 29 kommunerna har och kommer ha ett underskott på bostäder om fem år, denna sammanställning återfinns i bilaga 3.
Följande steg utgjordes av en jämförelse av överklagandestatistik av antagna detaljplaner från åren 2009–2015, för att få en uppfattning om hur missnöjesfrekvensen ser ut i olika kommuner. Överklagandestatistiken bygger visserligen inte på just detaljplaner kopplade till bostadsprojekt men precis som Björnberg (2014) menar kan det finnas en viss överklagandekultur, vilket ger fog för att tro att överklagas planer generellt gäller detta även bostadsprojekt (vilket även bekräftades av arbetets respondenter). Tidsspannet 2009–2016 valdes med hänsyn av tillgänglighet, datan som använts i detta urvalssteg har publicerats under Boverkets statistikdatabas Öppna data (Boverket 2016c) och i en rapport som publicerats av Fastighetsägarnas branschorganisation år 2014 Inte på min bakgård (Björnberg 2014). Tidspannet baseras även på den förändring som väntas kunna utläsas innan och efter
lagändringen i plan- och bygglagen år 2015. Den totala mängden överklagande under dessa år i de 18 kvarvarande kommunerna multiplicerades sedan med 10 000 för att få en rättvisare bedömning, där kommunens befolkningsantal inte skulle utgöra en avgörande faktor. Utifrån
28 detta sista urvalssteg så valdes sedan Skövde och Varberg ut, då de till befolkningsmängd är jämförbara och där Varberg har en hög överklagandefrekvens, 9,7 överklagande per 10 000 invånare och Skövde en låg frekvens med 1,8 överklagande per 10 000 invånare (för fulltalig sammanställning, se bilaga 3). Att välja två kommuner som skiljer sig så markant trots liknande befolkningsmängd är ett medvetet val för att kunna göra en intressant komparativ analys. Att jämföra två kommuner som är geografiskt belägna på olika ställen i Sverige, där Varberg ligger strategiskt placerat vid havet och med närhet till Göteborg och Malmö och där Skövde ligger i inlandet beläget mellan Göteborg och Stockholm skapar möjligheter för att kunna utröna
skillnader och likheter. Därav kan studien ämna att påvisa om det geografiska läget har betydelse för hur kommunerna hanterar och arbetar med frågor kring bostadsbrist, medborgardeltagande och överklagande av detaljplaner. Även kommunernas varierande karaktär, Skövde som en industri- och högskolestad och Varberg som en turist- och kuststad, ger även detta fog till att studera två olika kommuner. Urvalsprocessen är därmed noggrant uttänkt för att stärka replikerbarheten som bygger på ovannämnda steg. Andra urvalskriterier som medvetet valdes bort är politisk styrning av kommuner, arbetsmarknad och befolkningssammansättning eftersom dessa inte har anknytning till våra frågeställningar.
4.4 Textanalys av kommunala dokument
En kvalitativ innehållsanalys beskrivs av Boréus och Bergström (2012) som en strukturerad process som syftar till att på ett systematiskt sätt beskriva textinnehåll, vilket är något som i denna studie är relevant för att förstå hur kommunerna arbetar kring bostadsbrist och
medborgardeltagande. I denna studie har därför en innehållsanalys av Skövdes och Varbergs översiktsplaner, kommunikationsstrategier och bostadsstrategiska program genomförts. Dessa dokument har valts ut för att de är offentliga dokument som styr kommunens arbete i frågorna och som kan kopplas till uppsatsens dilemma inflytande kontra bostadsbrist. Översiktsplanen i de båda kommunerna redogör för kommunens framtida utveckling, vilket ses som ett relevant dokument att analysera. De bostadsstrategiska programmen behandlar problematiken kring bostadsbrist och dess utmaningar, vilket är ett betydelsefullt dokument för att studera de två kommunernas visioner om bostadsbyggande. Kommunikationsstrategierna anses relevanta där kommunernas förhållningssätt till dialog kan utläsas, vilket studien ämnar undersöka. Varberg och Skövde hade inte några dokument som behandlar medborgardeltagande och strategier för detta tillgängliga digitalt, vilket annars hade varit intressanta dokument att analysera. Ett urvalskriterium var att dokumenten skulle finnas tillgängliga på hemsidan och på så vis vara
29 offentligt tillgängliga handlingar. Avsikten med detta är att de som läser denna uppsats ska kunna ta del av originalmaterialet om så önskas.
4.4.1 Tillvägagångssätt och analys
Syftet med analysen var att utröna hur mycket utrymme olika teman (bostadsbrist och
medborgardeltagande) får och vad som sägs om dessa. Dokumenten har lästs kritiskt och med ett öppet sinne, vilket innebär att vi som författare både vill försöka förstå innebörden av
dokumenten samtidigt som innehållet ifrågasätts. Frågorna som väckts har sedan legat till grund för intervjutillfällen men har även kunnat användas för att förklara respondenternas svar. Vi har inte utfört en diskursanalys som Boreus och Bergström (2012) menar handlar om att finna underliggande meningar och undersöka språkliga aspekter, vilket skulle kunna gjorts för att exempelvis påvisa maktrelationer i texterna. Istället har vi utfört en kvalitativ innehållsanalys för att överskådligt kunna beskriva de olika dokumenten. Vi har efter identifierade teman
bostadsbrist, kommunala verktyg, medborgardialog, effektivitet, kommunikation, dialog, delaktighet, demokrati och tillväxt beskrivit mer ingående hur kommunerna använder sig av begreppen för att som innan nämnt kunna koppla tidigare teori och övrig empiri till de olika dokumenten.
4.5 Intervjuer
Fyra respondenter har intervjuats, två respondenter i Skövde och två i Varberg, för att utröna hur kommunala offentliga aktörer valt att tackla frågan bostadsbrist kontra medborgardeltagande. Datainsamlingsmetoden intervju var ett medvetet och lämpligt val för att söka svar på syfte och frågeställningar, eftersom det krävs en mer djupgående förståelse för syftesuppfyllelse som kan vara svårt att fånga via exempelvis enkäter (Valentine 2005). Den kvalitativa intervjuns styrka är att respondenten i fråga får en rättvis chans att uttrycka sig och även att vi som frågeställare kan fördjupa oss i ämnet och ställa följdfrågor som kan leda vidare till annars oupptäckta
sammanhang och diskussioner (Valentine 2005).
4.5.1 Urval
Urvalet av respondenter har gjorts medvetet och strategiskt. Valentine (2005) poängterar att urvalet av respondenter till en kvalitativ intervju inte behöver vara representativt när valet av respondenter är välmotiverat med en teoretisk grund. Vidare menar Valentine (2005) att ett material är mättat när ny kunskap inte förväntas framkomma om fler respondenter tillfrågats. Ett urval har gjorts med en geografisk avgränsning, eftersom Varberg och Skövde utgör fallstudier,
30 föll det naturligt att utgå ifrån dessa kommuner. Just eftersom vi har riktat oss mot offentliga aktörer och hur valda kommuner arbetar i frågan hade det inte varit av intresse (vad gäller syftesuppfyllning) att utföra intervjuer med andra aktörer, så som privata byggherrar och intresseorganisationer. Vi inriktade oss på nyckelpersoner som är ansvariga för kommunala planeringsprocesser för att kunna bidra med så rättvis information som möjligt, ett slumpmässigt urval hade i arbetets fall inte varit lämpligt. Fyra nyckelrespondenter har valts ut. Två från Varberg, där respondent ett är planeringsstrateg och bland annat målansvarig för
bostadspolitiken på samhällsutvecklingskontoret. Respondent två är planarkitekt samt
tillförordnad planchef och arbetar med planfrågor och medborgardialog. Respondent tre och fyra återfinns i Skövde, där respondent tre arbetar som stadsarkitekt och bygglovschef. Respondent fyra är planarkitekt med lång erfarenhet av planarbete. Just eftersom respondenterna har god kunskap inom huvudområdena anses dem ge oss som skribenter ett mättat material.
Respondenterna kontaktades inledningsvis via mail, för att påminna om våra mail togs även kontakt via telefon. Intervjuernas teman skickades till Varberg och till Skövde skickades även frågorna då detta var ett önskemål från respondenternas sida. Vid sammanställningen av empirin har respondenterna benämnts som respondent ett, två, tre och fyra, då deras namn inte var av betydelse för resultatet. Däremot har vi fått godkännande att använda arbetsbefattning på
respondenterna, vilket är något som presenteras i urvalet. Detta är ett medvetet val, för att stärka reliabiliteten och replikerbarheten.
4.5.2 Tillvägagångssätt
Intervjuerna var semistrukturerade och ordnade under olika teman: bostadsbrist,
medborgardeltagande, överklagande, lagstiftning och effektivitet. Respondenterna har genom denna intervjuform haft möjlighet att utveckla sina svar, vilket även bidrog till att vi som frågeställare har haft chans att ställa följdfrågor (Johannessen & Tufte 2003). Intervjuguiden (se bilaga 4) anpassades utifrån respondenternas varierande befattning, men tog i stora drag upp likartade frågor och gemensamma teman. Den statistiska redovisningen och innehållsanalyser av dokument var viktiga att studera innan intervjuerna, vilket medförde att frågor som uppkom när statistik studerades kunde ifrågasättas under själva intervjun. I Varberg utfördes intervjuerna på plats, i Skövde skedde intervjuerna per telefon, då detta ansågs smidigare för båda parter avståndsmässigt. Intervjuerna har spelats in, detta med respondenternas samtycke. Att intervjuerna spelas in har många fördelar, det bidrar till att fokus kan läggas på dialogen och respondentens svar istället för att behöva analysera utifrån enbart anteckningar. En inspelning medför även att intervjun kan lyssnas på flera gånger där nya fynd kan upptäckas som kan vara viktiga för studiens resultat (Johannessen & Tufte 2003). Det har även varit till fördel när
31 intervjuerna har transkriberats, för att säkerställa att all data som genererats från varje intervju har bearbetats.
4.5.3 Bearbetning av data
Respondenternas svar har att genererat viktiga data till uppsatsens analys. Bearbetningen av data har genomförts utifrån transkriberingar efter avslutade intervjuer var för sig. För att kunna tolka och analysera de transkriberade intervjuerna så har analysmetoden analys av meningsinnehåll använts, där intervjuguiden låg till grund för analyskategorier. Johannessen och Tufte (2003) menar att vid en sådan typ av analys så är det respondenternas svar och själva informationen som är viktigast, därför har inte fokus lagts vid konstpauser, skratt och andra språkliga aspekter vid själva transkriberingen. Ett första steg i analysmetoden var att skapa sig en helhetsbild över datamaterialet. Teman har baserats på intervjuguidens övergripande rubriker och irrelevant data sorteras bort. Steg två handlar om att hitta betydelsefulla element i datamaterialet (Johannessen & Tufte 2003), kodord och kategorier utkristalliserades för att bearbeta materialet inom varje tema. De kodord vi har använt oss av är bland annat sakägarkrets, planprogram, konjunktur och dialog. Viktigt att påpeka är att kodningen inte kan ersätta den viktiga tolkningsprocessen utan snarare är ett verktyg för att kunna finna meningssamband (Johannessen & Tufte 2003). Kondensering av datamaterial, steg tre, handlar om att utifrån kodord skapa mer övergripande begrepp och förklaringar för att abstrahera meningsinnehållet och dessa är bland annat
effektivitet i planprocesser, demokratisk funktion och kommunikation. Det avslutande steget i analysprocessen syftar till att hitta mönster och samband som kan förmedlas vidare. Detta sista steg är även det som ska knyta ihop säcken och generera ny kunskap inom studerat område. En betydande aspekt i frågan om reliabilitet, är att korrekt information och meningsanalys
presenteras i förhållande till det ursprungliga datamaterialet för att undvika felkällor
(Johannessen & Tufte 2003). Viktigt att påpeka är att intervjuerna har analyserats kommun för kommun för att på ett tydligt vis redogöra skillnader och likheter både inom kommunerna respondenterna emellan, men även mellan kommunerna. Vi har alltså utfört två analyser av meningsinnehåll där resultaten kommunerna emellan sammanfogas i analyskapitlet.
4.6 Statistikredovisning
För att kunna jämföra kommunerna Varberg och Skövde och kunna söka svar på främst frågeställningen rörande överklagandefrekvens, har statisk baserad på sekundärdata från SCB (Sveriges Statistiska Centralbyrå), Boverkets statistikdatabas och rapporten inte på min bakgård av Björnberg (2014) redovisats. Statistiken utgör även en viktig bakgrundsbeskrivning till
32 kommunernas utveckling befolkning- och bostadsmässigt. Det tidsspann (åren 2005–2016) som valts kopplat till befolkningsökning och nyproduktion baserar sig på den bostadspolitiska förändring som skedde år 2006. Förändringen resulterade i att allmännyttiga bostäder kunde börja ombildas till bostadsrätter, därmed finns ett intresse för att se förändring över tid innan och efter denna avreglering. Vad gäller statistik om överklagande är detta tidsintervall (2009–2016) baserat på tillgänglig data från Boverket och rapporten Inte på min bakgård (Björnberg 2014). Den statistiska redovisningen sker i eget avsnitt just för att enkelt kunna jämföra kommunerna.
4.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Alla studier bör sträva efter att vara valida i den mening att studiens empiriska data verkligen ämnar säga något som leder forskaren närmare svar på uppsatta frågeställningar. Validitet kan också ses som en process, något som ska genomsyra alla delar av uppsatsen. De teoretiska begrepp som används ska kunna återfinnas och stämma överens med de begrepp som används för att skildra verkligheten, vilket kan illustrera den inre validiteten (Mälardalens högskola 2014). Ett första steg mot en hög sådan validitet är att skapa en bred kunskapsbas inom studieområdet medborgarinflytande och bostadsbrist, vilket är viktigt för att kunna ställa relevanta frågor vid intervjutillfällena. Dessa frågor kommer på så sätt vara förankrade i dels tidigare studier och litteratur men även induktivt med stöd i uppsatta frågeställningar, vilket ökar den inre validiteten som säkerställs genom att det dilemma som ska studeras verkligen undersöks (Mälardalens högskola 2014). Ett öppet och transparent arbetssätt med tydliga motiveringar och argument stärker även det validiteten, då läsaren bjuds in till att förstå och själv kunna utföra liknande studier (Johannessen & Tufte 2003). Detta stärker den yttre validiteten som riktar sig mot hur väl det som framkommer ur studien stämmer överens med verkligheten. Att denna studie är transparent motiveras bland annat genom ett tydligt metodkapitel och en uppsats med hög språkmässig läsbarhet.
Urvalet av respondenter och variabler är betydande parametrar för studiens validitet
(Johannessen & Tufte 2003), i vårt fall är det viktigt att strategiskt välja ut respondenter som har kunskap inom området för att kunna generera valid empiri. Reliabiliteten kan kopplas till den kvantitativa datainsamlingsmetoden och handlar om att studien har utförts på ett tillförlitligt sätt, samma eller liknade resultat ska gå att inhämta om studien skulle utföras på samma sätt igen. I den kvalitativa metoden handlar reliabilitet om att låta läsaren förstå hur data har insamlats och analyserats (Mälardalens högskola 2012). Att kunna återskapa en intervjusituation med exakt