7. Slutsatser
7.4 Rekommendationer för fortsatt forskning
7.4 Rekommendationer för fortsatt forskning
Under uppsatsens gång har komplexiteten i bostadsfrågan uppmärksammats vilket har medfört att ett antal intressanta frågeställningar väckts. Exempelvis framkom i vår intervjustudie att länsstyrelsen får ses som förlorande part i och med lagändringarna år 2015. Hur deras arbete har påverkats och hur en god samhällsplanering ska granskas om inte länsstyrelsen hinner handlägga ärenden, hade varit intressant att undersöka närmare även ur ett kulturgeografiskt perspektiv, där en hållbar samhällsutveckling är ett vanligt studieområde. Även planprogrammens betydelse för smidigare detaljplanearbete diskuterades med respondenterna, detta är något som hade kunnat studerats nämnare. Planprogrammens betydelse för exempelvis medborgarinflytande och överklagandefrekvens hade varit av intresse att belysa, då dessa program idag är ett vanligt inslag i våra svenska kommuner. Så även vem som överklagar och vart, sett till exempelvis etnicitet, kön, ålder för att kunna utröna om dessa faktorer spelar roll för
överklagandefrekvensen.
Under arbetets gång väcktes även frågor kring marknadshyra då marknadshyrornas för- och nackdelar diskuteras i bland annat Söderbergs (2013) rapport. Efterforskningar i frågan visar att det finns få studier som studerat marknadshyrans effekter, speciellt i en småstadkontext. Att belysa problematiken ur en kulturgeografisk vinkel hade varit intressant då bosättning, ekonomi och plats samspelar där hyran kan vara en viktig faktor för var människor väljer att bosätta sig. Detta skulle vara nödvändigt, då det verkar vara en fråga som är uppe för diskussion både på
63 lokal och nationell nivå. Respondenterna i Skövde uppgav även att ett flertal mellanstora
svenska kommuner (bland annat Örebro och Kristianstad) nu kommit till rätta med sin
bostadsbrist och intressant hade varit att studera hur dessa kommuner gått tillväga. Att uppsatsen ämnar studera två kommuner med borgerligt styre, hade i fortsatt studie kunnat nyanserats genom att studera och jämföra kommuner som har varierande politiskt styre, socialistiskt och borgerligt styre. Detta är något som hade kunnat berika det dilemma som studeras i denna uppsats, då politiken är en grundpelare inom bostadspolitiken.
I denna uppsats har en problematik och spänningsfält återfunnits mellan offentlig verksamhet beroende av politiska intressen, privata aktörer styrda av ekonomiska intressen och medborgare med demokratiska rättigheter. På grund av uppsatsens tidsram, krävdes en avgränsning mot det offentliga perspektivet, vilket framförallt är den största planeringsaktören. Den komplexitet som råder i frågan, hade varit intressant att belysa utifrån alla de olika aktörernas syn på dilemmat effektivitet kontra demokrati. Detta hade gett en mer fördjupad förståelse för hur de olika aktörerna agerar och uppfattar det delade spänningsfältet.
64
Författarnas ord
En ambition som har löpt genom hela uppsatsen är att samförfatta i den mån som går utan att göra avkall på effektivitet, vilket innebär att viss uppdelning av rubriker har gjorts. Arbetet har sedan gemensamt lästs igenom, diskuterats och omförfattats för att få en likartad språklig nivå. Under arbetets gång har frågans komplexitet framstått och alla aspekter är inte belysta. Vår ambition har dock varit att utreda frågan så grundligt som möjligt i studerad kontext, vilket har medfört ett rikt material omfångsmässigt både teoretiskt och empiriskt. Eftersom vi valt att angripa problematiken genom en komparativ studie blir dessutom materialet dubbelt i sin utformning. Vi vill inte att längden på arbetet ska avskräcka, utan hoppas snarare att uppsatsen ger en god helhetsbild inom avgränsat område där intressanta resonemang och diskussioner tas upp och som förhoppningsvis kan leda till fortsatta intresseväckande kulturgeografiska studier inom området.
Att studien stundtals färgats av våra personliga åsikter i frågan återspeglas inte minst i valt studieområde, då vi ser medborgardeltagandet som positivt och viktigt, vilket är något som lyser igenom både problemformulering och frågeställningar. Att dock försöka spegla en nyanserad bild och vrida på diskussionen genom att presentera motstående teorier och föra en analys som fångar in ett flertal aspekter har varit vår ambition. Analysen är dock vår tolkning av insamlad empiri och teori, vilket ger fog för att tro att tolkningarna kan skiljas från skribent till skribent. Detta är en kvalitativ studie beroende av samtida diskurser och som är beroende av den kontext som studien utförs inom, exempelvis med bostadsbrist och högkonjunktur. Vilket gör att svaren som ges av respondenterna antagligen inte hade sett likadana ut i en annan kontext. Studiens syfte har inte heller varit att generalisera mindre städer utan mer att belysa våra fallstudiers hantering i frågan, vilket förhoppningsvis kan väcka intresse och diskussion även i andra
kommuner med liknande förutsättningar. Kanske även att uppsatsen kan väcka politisk debatt då frågor, exempelvis rörande effektivitet kopplat till lagförändring verkar utebli och ifrågasätts i både Skövde och Varberg.
65
Referenslista
Agger, A. & Norvig-Larsen, J. (2009). Exclusion in Area-based Urban Policy Programmes.
European Planning Studies, 17(7), ss. 1085–1099.
Arnstberg, K. & Bergström, I. (2010). Bostaden i staden: Europa planerar för stadsboende och
stadsliv. Stockholm: Formas.
Arnstein, S-R. (1969). A Ladder Of Citizen Participation. Journal of the American Planning
Association, 35(4), ss. 216–224.
Barthel, S., Berghauser, Pont, M., Colding, J., Gren, Å., Legeby, A. & Marcus, L. (2016). Nytt miljonprogram – unik chans att lösa flera frågor. Dagens Nyheter, 2 maj. Tillgänglig: http://www.dn.se/debatt/nytt-miljonprogram-unik-chans-att-losa-flera-fragor/ [2016-04-05]
Bengtsson, B. (2013). Housing and Housing Policy in Sweden. I Lundström, M.-J., Fredriksson, C. & Witzell, J. (red.) Planning and sustainable urban development in Sweden.
Stockholm: Swedish Society for Town & Country Planning, ss. 167–178.
Bergström, G. & Boréus, K. (2012). Innehållsanalys. I Bergström, G. & Boréus, K. (red.).
Textens mening och makt - metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3:1.
uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 49–90.
Björnberg, D. (2014) Inte på min bakgård - en rankning över kommunerna med flest
överklagade plan och bygglov. Fastighetsägarna. Tillgänglig:
http://www.fastighetsagarna.se/gfr/aktuellt-opinion/rapporter/specialrapporter/inte-pa-min-bakgard [2017-04-09]
Blücher, G. (2006). 1900-talet - det kommunala planmonopolets århundrade. I Blücher, G. & Graninger, G. (red.). Planering med nya förutsättningar Ny lagstiftning, nya värderingar. Linköping: Linköping University Electronic Press, ss. 133–156.
Boverket. (2015a). 2016 års analyser i korthet. Tillgänglig:
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/regionala-bostadsmarknadsanalyser/slutsatser/ [2017-04-17]
Boverket (2015b). Lagändringar, ikraftträdande 1 och 2 januari 2015.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/nyheter-pbl-kunskapsbanken/andringar-i-pbl-ikrafttradande-1-och-2-januari-2015/ [2017-04-10]
Boverket. (2016a). Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025. Tillgänglig: http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/reviderad-prognos-over-behovet-av-nya-bostader-till-2025.pdf [2017-04-04]
Boverket. (2016b). Öppna data - bostadsmarknadsenkäten. Tillgänglig: http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/bostadsmarknadsenkaten/ [2017-04-25]
Boverket. (2016c). Öppna data - Plan- och byggenkäten. Tillgänglig:
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/plan--och-byggenkaten/ [2017-03-12] Hämtat enkäter från år 2013–2016
66 Boverket. (2017a). Tillgänglig:
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostads marknadsenkaten-i-korthet/ [2017-05-09]
Boverket. (2017b). Delaktighetstrappan beskriver grad av inflytande. Tillgänglig:
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/medborgardialog1/vad-ar-medborgardialog/delaktighetstrappan-beskriver-grad-av-inflytande/ [2017-04-26] Brenner, N., Peck, J. & Theodore, N. (2010). After Neoliberalization?. Globalizations, 7(3), ss,
327–345.
Cars, G. & Thune Hedström, R. (2006). Nya villkor för den kommunala planeringen. I Blücher, G. & Graninger, G. (red.). Planering med nya förutsättningar Ny lagstiftning, nya
värderingar. Linköping: Linköping University Electronic Press, ss.157–175.
Carlsson, M. (2014). Effektivitet i organisationer och personlig effektivitet. Tillgänglig: http://atheragram.se/las-bloggen/items/effektivitet-i-organisationer-och-personlig-effektivitet.html [2017-06-10]
Castell, P. (2013). Stegen och trappan – olika syn på deltagande. I Stenberg, J. (red.). Framtiden
är redan här - Hur invånare kan bli medskapare i stadens utveckling. Forskningsrådet
Formas. Göteborg: Chalmers tekniska högskola, ss. 36–41.
Christophers, B. (2013). A Monstrous Hybrid: The Political Economy of Housing in Early Twenty-first Century Sweden. New Political Economy, 18(6), ss. 885–911.
Clark, E. (2013). Boendets nyliberalisering och sociala polarisering i Sverige. I Grelsson
Almestad, E., Mukhtar-Landgren, D. & Fumarola Unsgaard, O. (red.). Fronesis – Hemmet
och bostaden nr 42–43. Malmö: Tidskriftsföreningen Fronesis, ss. 151–170.
Cloke, P.J., Philo, C. & Sadler, D. (1991). Approaching human geography: an introduction to
contemporary theoretical debates. London: Chapman.
Corkhill, E. (2013). Stegen och kuben - vad döljer sig bakom medborgardialogen?. I Stenberg, J. (red.). Framtiden är redan här - Hur invånare kan bli medskapare i stadens utveckling. Forskningsrådet Formas. Göteborg: Chalmers tekniska högskola, ss. 42–46.
Duckett, D., McKee, A., Sutherland, L., Kyle, C., Boden, L., Auty, H., Bessell, P. & McKendrick, I. (2016). Scenario planning as communicative action: Lessons from participatory exercises conducted for the Scottish livestock industry. Technological
Forecasting & Social Change, (114), ss. 138–151.
Eriksson, B.J. (2016). Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025. Karlskrona: Boverket. Tillgänglig:
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/reviderad-prognos-over-behovet-av-nya-bostader-till-2025.pdf [2017-02-08]
Eriksson, J. & Nylander, O. (2016). Mer dialog med fler: verktyg för snabb planprocess. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
67 Falleth, E. I., Hanssen, G. S., & Saglie, I. L. (2010). Challenges to Democracy in
Market-Oriented Urban Planning in Norway. European Planning Studies, 18(5), ss. 737–753. Fiskesjö, A-L. (2013). Huvudrapport från utredning 2012/7257/SFÖ. Stockholm: Näringslivets
regelnämnd.
Forsberg, G. (2005). Ett demokratiskt förhållningssätt till planeringsuppdraget. I Forsberg, G. (red.). Planeringens utmaningar och tillämpningar. 1. uppl. Uppsala: Konsultförlaget /Uppsala Publishing House, ss. 204–305.
From, L. (2011). Forskningsöversikt - hållbar stadsutveckling. Stockholm: Forskningsrådet Formas. Tillgänglig: http://www.formas.se/PageFiles/3972/Hallbar_stadsutveckling.pdf [2017-02-07]
Fung, A. (2006). Varieties of Participation in Complex Governance. Public Administration
Review. 66, ss. 66–75.
Gilljam, M. (2006). Demokratisk samhällsplanering klämd mellan sköldar - Om avigsidorna med medborgardialog och expertinflytande. I Blücher, G. & Graninger, G. (red.).
Planering med nya förutsättningar - Ny lagstiftning, nya värderingar. Linköping:
Linköping University Electronic Press, ss. 25–37.
Graham, E. (2005). Philosophies underlying human geography research. I Flowerdew, R. & Martin, D. (red.) (2005). Methods in human geography: a guide for students doing a
research project. 2. Uppl. Harlow: Prentice Hall, ss. 8–32.
Gutzon Larsen, H., Lund Hansen, A., MacLeod, G. & Slater, T. (2016). Introduction: The Housing Question Revisited. An International Journal for Critical Geographies. 15(3), ss. 580–589.
Habermas, J. (1996). Kommunikativt handlande: texter om språk, rationalitet och samhälle. 2. uppl. Göteborg: Daidalos.
Hamdi, N. (2010). The Placemaker's Guide to Building Community. London: Earthscan. Harvey, D. (2011). Ojämlikhetens nya geografi: texter om stadens och rummets förändringar i
den globala kapitalismen. Stockholm: Atlas.
Hassan, F.G., El Hefnawi, A. & El Refaie, M. (2011). Efficiency of participation in planning.
Alexandria Engineering Journal, 15(2), ss. 203–212.
Healey, P. (2006). Collaborative planning: shaping places in fragmented societies. (2. ed.) Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Healey, P. (1996). The communicative turn in planning theory and its implications for spatial strategy formation. Environment And Planning B: Planning And Design, 23(2), ss. 217– 234.
Hedin, K., Clark, W., Lundholm, E. & Malmberg, G. (2012). Neoliberalization of housing in Sweden: gentrification, filtering and social polarization. Annals of the Association of
68 Henecke, B. & Olander, S. (2003). Missnöjda medborgares säkerhetsventil: en studie av
överklagade detaljplaner. Lund: Institutionen för Byggande och arkitektur, Avdelningen
för Byggnadsekonomi, Lunds Tekniska Högskola.
Henecke, B. (2006). Plan & protest: en sociologisk studie av kontroverser, demokrati och makt i
den fysiska planeringen. Diss. Lund: Lunds universitet.
Hermelin, B. (2005). Samhällsplanering och dess praktik i förändring. I Forsberg, G. (red.).
Planeringens utmaningar och tillämpningar. 1. uppl. Uppsala: Konsultförlaget /Uppsala
Publishing House, ss. 306 – 316.
Innes, J-E. & Booher, D-E. (2003). Collaborative policymaking: governance through dialogue. I Hager, M-A. & Wagenaar, H. (red.). Deliberative Policy Analysis: understanding
governance in the network society. Cambridge: Cambridge University Press. ss 33–59.
Irvin, R. A. Stansbury, J. (2004) Citizen participation in decision making: is it worth the effort?.
Public Administration Review, 64(1), ss. 55–65.
Johannessen, A. & Tufte, P. A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Liber AB.
Johansson, M. & Khakee, A. (2008). Etik i stadsplanering. Lund: Studentlitteratur AB. Kaplan, M. & Corell, M. (2015). Proposition 2015/16:55. En kortare instanskedja för
detaljplaner och områdesbestämmelser. Stockholm: Näringsdepartementet.
Khakee, A. (2006). Medborgardeltagandet i samhällsplaneringen. I I Blücher, G. & Graninger, G. (red.). Planering med nya förutsättningar - Ny lagstiftning, nya värderingar.
Linköping: Linköping University Electronic Press. ss. 11–22.
Khakee, A. (2000). Samhällsplanering - nya mål, perspektiv och förutsättningar: Lund: Studentlitteratur AB.
Lag som stoppar försäljning av hyresrätter tas bort i sommar (2007). Granath. S
[Radioprogram]. Sveriges radio, 24 januari. [2017- 04-22] Lagström, H. (2017). Befolkning. Varbergs kommun. Tillgänglig:
https://www.varberg.se/kommunpolitik/kommunfakta/befolkning.4.12d3b98d13f7ba71e5a 9c0.html [2017-04-25]
Lanevi, A. (2016). Bostadsdilemmat: med eller för människor?. Hållbar stad, Stadens
utmaningar [blogg], 3 februari.
http://hallbarstad.se/stadens-utmaningar/bostadsdilemmat-med-eller-for-manniskor/ [2017-02-07]
Lasker, R., & Guidry, J. (2009). Engaging the community in decision-making: Case studies
tracking participation, voice and influence. Jefferson, NC and London: McFarland and
Company.
Loit, J. (2014). En stad i världsklass – hur och för vem? en studie om Stockholms sociala
69 Lucas, D. & Sprängs, T. (2015) Därför är det kris på Sveriges bostadsmarknad. Dagens Nyheter,
19 augusti. Tillgänglig: http://www.dn.se/ekonomi/darfor-ar-det-kris-pa-sveriges-bostadsmarknad/ [2017-04-04]
Lundström, M. J. (2010). Planering och hållbar bebyggelseutveckling i ett energi- och
klimatperspektiv. Lic.-avh. Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan.
Magnusson, L. (2016). Vad är marknaden? (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Montin, S. (2007). Moderna kommuner. 3 upp. Malmö: Liber AB.
Morrison, N. & Xian, S. (2016). High mountains and the faraway emperor: Overcoming barriers to citizen participation in China’s urban planning practices. Habitat international, 57(1), ss. 205–214.
Mukhtar-Landgren, D & Grelsson Almestad, E. (2013). Det affärsmässiga hemmet. I Grelsson Almestad, E., Mukhtar-Landgren, D. & Fumarola Unsgaard, O. (red.). Fronesis – Hemmet
och bostaden nr 42–43. Malmö: Tidskriftsföreningen Fronesis, ss. 8–23
Mälardalens högskola. (2014). Validitet. Tillgänglig:
http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/metod/validi tet-1.29071 [2017-03-12]
Mälardalens högskola. (2012). Reliabilitet. Tillgänglig:
http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/metod/reliab ilitet-1.29074 [2017-03-11]
Nordström, S. (2008). Illusionernas harmoni: samhällsplanerandets tankestil och dess
kraftfullaste topos: diskrepansförnekandet. Diss. Karlstad: Karlstads universitet.
Nybyggarkomissionen. (2014). En bostadspolitisk agenda för Sverige 63 förslag till ökat
byggande. Tillgänglig:
https://nybyggarkommissionendotse.files.wordpress.com/2016/02/rapport_nybyggarkommis sionen_webb.pdf [2017-04-05]
Nyström, J. & Tonell, L. (2012). Planeringens grunder - en översikt. 3:2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Orrenius, A. (2002). Marknadshyra ger värdar miljarder. Dagens Nyheter, 14 mars. Tillgänglig: http://www.dn.se/bostad/marknadshyra-ger-vardar-miljarder/ [2016-05-18]
Papadopoulos, Y. & Warin, P. (2007). Are innovative, participatory and deliberative procedures in policy making democratic and effective?. European Journal of Political Research, 46(4), ss. 445–472.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. 3, uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Peck, J. & Tickell, A. (2002) Neoliberalizing Space. Antipode, 34, ss. 380–404.
Power, M. (2012). Words apart: Global difference and inequality. I Daniels, P.W. (red.). An
70 Raco, M. & Flint, J. (2001). Communities, places and institutional relations: assessing the role of
area-based community representation in local governance. Political Geography, 20 (5), ss. 585–612.
Sager, T. (2011). Neo-liberal urban planning policys: A literature survey 1990–2010. Progess in
Planning, 76 (4), ss. 147–199.
Sager, T. (2016). Activist planning: a response to the woes of neoliberalism?. European
Planning Studies, 24(7), ss. 1262–1280.
Sahlin, I. (2013). Bostadslöshet som politiskt resultat. I Grelsson Almestad, E.,
Mukhtar-Landgren, D. & Fumarola Unsgaard, O. (red.). Fronesis – Hemmet och bostaden nr 42–43. Malmö: Tidskriftsföreningen Fronesis, ss. 53–64.
SFS 1986:223. Förvaltningslagen. Stockholm. Justitiedepartementet. SFS 2000:1383. Lag om kommunernas bostadsförsörjningskrav. Stockholm:
Näringsdepartementet.
SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. Stockholm: Näringsdepartementet.
SFS 2010:879. Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Stockholm: Näringsdepartementet.
Skövde kommun. (u.a). Skövde kommun. Tillgänglig: http://www.skovde.se/Kommun-Politik/ [2017-04-25]
SOU 2013:34. En effektivare plan- och bygglovsprocess. Betänkande av
Plangenomförandeutredningen. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Stenberg, J. (2010). Partnerskap för trygghet: Stadsutveckling eller social exkludering?. I Sahlin, I. (red.). I trygghetens namn. Göteborg: Diadalos. 185–210.
Stenberg, J. (2013). Citizens as Knowledge Producers in Urban Change: Participation Changing Procedures and Systems. Footprint – Participatory Turn in Urbanism. 7(2), ss. 131–142. Söderberg, B. (2013). Bostadsbristen och hyressättningssystemet -ett kunskapsunderlag.
Boverket, Tillgänglig:
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/marknadsrapport-nov-2013.pdf [2017-04-04]
Söderqvist, L. (2005) Att läsa staden. I Forsberg, G. (red.). Planeringens utmaningar och
tillämpningar. 1. uppl. Uppsala: Konsultförlaget/Uppsala Publishing House, ss. 93–107.
Tyrens. (2015). Diskussion om samhällsekonomiska effekter av marknadshyra. Tillgänglig: http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2016/jun/Documents/Diskussion%20om%20samh% C3%A4llsekonomiska%20konsekvenser%20av%20marknadshyra.pdf [2017-05-18] Valentine, G. (2005). Tell me about…: using interviews as a research methodology. I
Flowerdew, R. & Martin, D. (red.). Methods in human geography: a guide for students
71 Velasquez A. J. (2005). Förankring och dialog: kraftspelet mellan planering och demokrati.
Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Wacquant, L. (2010). Crafting the Neoliberal State: Workfare, Prisonfare, and Social Insecurity.
Sociological Forum, 25(2), ss. 197–220.
Åberg, B. (2015) Överklagandeprocessen vid detaljplaneärenden och bygglov. Stockholm. Civilutskottet. Motion 2015/16:1120.
Åhlvik, K. (2017). Kommungruppsindelning 2017. Sveriges kommuner och landsting.
https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/kommungruppsinde lning.2051.html [2017-03-03]
Överklagade detaljplaner ger försenade byggstarter. (2016). Norberg, S. [Radioprogram].
Sveriges radio, P4 Sörmland, 18 november. Tillgänglig:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6565765 [2017-04-02]
Plandokument och strategier
Bebyggelsestrategi. (2013). Varberg kommun. Tillgänglig:
https://www.varberg.se/download/18.239af7831430048d8531435/1389097028162/Bebygge lsestrategi+strategi.pdf [2017-04-25]
Boendestrategiskt program. (2012). Skövde kommun. Tillgänglig:
http://np.netpublicator.com/np/n88328611/boendestrategiskt_program_webb.pdf [2017-04-25]
Kommunikationspolicy. (2015). Skövde kommun. Tillgänglig: http://www.skovde.se/globalassets/forfattningssamling/01.-
kommunfullmaktige/kommungemensamma-styrdokument/policy/kommunikationspolicy.pdf [2017-04-25] Larsson, J. (2017). Vision Varberg 2025. Tillgänglig:
https://www.varberg.se/kommunpolitik/visionvarberg2025.4.e6cd67914102d1013071a.html [2017-04-26]
Varberg kommunikationsstrategi. (2016). Varberg kommun. Tillgänglig:
https://www.varberg.se/download/18.70aae65915385321fb071d09/1459768955295/Kommu nikationsstrategi+2016-2017.pdf [2017-04-25]
Vision Skövde 2025. (2010). Skövde kommun. Tillgänglig:
http://www.skovde.se/globalassets/forfattningssamling/01.-kommunfullmaktige/kommungemensamma-styrdokument/vision/vision-2025.pdf [2017-05-08]
ÖP 2025 Skövde kommuns översiktsplan. (2012). Skövde kommun. Tillgänglig:
http://www.skovde.se/globalassets/naringslivetablering/dokument-op2025/op-lagakraft-2025/beskrivning-laga-kraft.pdf [2017-04-25]
72 Översiktsplan Varbergs kommun (2010). Varberg kommun. Tillgänglig:
https://www.varberg.se/download/18.42e2e0a7143003c9eed68e3/1391705173520/OP_kom munen_antagen_100615.pdf [2017-04-25]
Statistik Tabeller SCB (statistiska centralbyrån) 2017
Folkmängden i Sveriges kommuner 1950–2016 enligt indelning 1 januari 2017 Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter upplåtelseform, region och år.
Antal fritidshus efter region och år
Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året efter region, kön, ålder, inkomstklass, tabellinnehåll och år
Figurkällor
Figur 1 – Arnsteins delaktighetsstege och SKL:s delaktighetstrappa. Castell, P. (2013). ss, 37. Figur 2 – Fungs ”kub”. Corkhill, E. (2013). ss, 46.
Bilagor