Intervjustudie

Syftet med att utföra en intervjustudie innefattar att ta reda på vad användare anser om de bakomliggande syftena med Persuasive Design på sociala medieplattformar. Även för att upplysa informanterna om Persuasive Design och hur det påverkar människor på sociala medier, vilket bidrar till att öka medvetenheten hos informanterna.

3.2.1. Metod

Intervjuer kan beskrivas som ett samtal med ett syfte enligt Kahn och Cannell (1957) refererad i Preece, Rogers och Sharp (2016). I denna studie är syftet med samtalen att ta reda på vad användare anser om de bakomliggande syftena av Persuasive Design på sociala medieplattformar. Detta angrips på bästa sätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att föra ett naturligt samtal med respondenterna. Semistrukturerade intervjuer har till syfte att vara i stort sett replikerbara, där följdfrågor och sufflering bör ha som mål att hjälpa intervjun på vägen, utan att introducera partiskhet (Preece, Rogers & Sharp, 2016, s. 297). Valet av semistrukturerade intervjuer baseras främst på att få höra användarnas åsikter och perspektiv samt för att få deltagarna att känna att de kan ställa frågor. Det ger även öppenhet att hoppa över frågor och ta andra vägar under intervjuns gång. Patton (2015, s. 442) menar att grundprincipen för en kvalitativ intervju är att skapa ett ramverk där respondenterna kan uttrycka sina egna förståelser i sina egna termer.

3.2.2. Urval

Ett avsiktligt urval användes i studien där urvalsstrategin kriterieurval har använts. Ett avsiktligt urval innebär enligt Patton (2015) att välja informationsrika informanter för att få djupgående och relevant information till studien. Eftersom studien inte kunde inkludera vem som helt utan vissa kriterier behövdes uppfyllas användes urvalsstrategin kriterieurval. Kriterieurval innebär att ett antal kriterier bestäms som man vill att intervjupersonerna som ska vara med i undersökningen uppfyller (Dalen, 2008, s. 57). Deltagare som uppfyllde kriterierna som var intressanta för undersökningen innefattade:

- Själv anse sig som en van användare av sociala medieplattformar, (specifikt Snapchat och Instagram).

- Ingå i åldersgruppen 25 – 50 år.

Studiens deltagare rekryterades från författarens omgivning, så ett bekvämlighetsurval har använts i den månen, dock endast för dem som uppfyller de bestämda kriterierna. Goh, Xin och Jin, (2019) menar att för att utnyttja sociala medier som en effektiv och framgångsrik kommunikationskanal behöver användarna först anta det specifika systemet och fortsätta med en långsiktig användning. Därför är urvalet endast begränsat till vana användare av sociala medier.

Det är ett stort spann på målgruppen eftersom det är finns olika sätt att interagera med sociala medier. För att samla in rättvisande data ansågs det viktigt att inte utesluta en stor målgrupp. Målgruppen under 18 är exkluderade på grund av känslig data angående ålder. Målgruppen

30

över 55 är exkluderade pga att deras rutinbeteende förmodligen inte är lika stort som 55 år och yngre. Dessutom redovisar Internetstiftelsen (2019) totalt sett användning av Facebook, Instagram och Snapchat under 2019 i åldersgrupperna 46-55 som Facebook: 78 %, Instagram: 58 %, Snapchat: 26%, medans äldre än 55 år (56-65) Facebook: 62 %, Instagram: 41 %, Snapchat: 15%. Detta visar att åldersgrupperna över 55 inte använder dessa plattformar i samma utsträckning som 55 år och yngre, det visar också att procentuell total användning stiger drastiskt vid 46-55 år och yngre. Dessutom, som tidigare nämnts, har ökningen av användandet av Instagram framförallt skett i gruppen 36-45 och att mer än hälften av alla upp till 55 år använder Instagram och drygt två tredjedelar av de i åldern 12–35 år använder Instagram dagligen (Internetstiftelsen, 2019). Urvalsstorleken för intervjuerna uppnådde fem deltagare som var mellan 26-54 år gamla. Samtliga deltagare var mellan 26-30 år gamla förutom en som var 54 år. Även fast en av deltagarna är äldre än de andra deltagarna ansågs det inte skilja något i svaren om hur deltagarna interagerade med plattformarna och anses inte påverka resultaten. I studien ansågs det att värdet på intervjuerna var viktigare än antalet eftersom informationsmättnaden uppnåddes vid fem intervjuer, dvs samma information uppkom vid flertalet tillfällen.

3.2.3. Planering

En intervjuguide (se bilaga 1) togs fram med frågor såsom ”Snapchat har en funktion som kallas streaks eller dagar. Hur upplever du funktionen streaks?”. Utformningen av frågorna låg till grund för att besvara frågeställning 2. Framtagningen av intervjufrågorna härstammar från den teoribaserade analysen, där det visas att Persuasive Design-element är integrerade i de delar som tas upp såsom Snapchatstreak och Instastories. Intervjuguiden skickades till deltagarna en dag innan intervjun så att de i lugn och ro kunde läsa igenom och ställa frågor innan intervjun startade. Processen med intervjuerna började med att fråga om muntligt tillstånd av respondenten innan det börjades spela in. Dessutom skärmdelades intervjuguiden under hela intervjun så att respondenterna hade ett underlag för frågorna som ställdes, för att se frågan igen utan att behöva fråga. Sedan introducerades studien och facilitatorn, syftet med intervjun, upplägget, tidsåtgången och hur resultaten kommer hanteras. Sedan bads om muntligt godkännande igen för att ha det inspelat. Därefter informerades respondenten att intervjun kommer för det mesta att läsas innantill från intervjuguiden som visas på skärmen för att samtliga deltagare ska få en så linkande upplevelse som möjligt. Som Preece, Rogers och Sharp (2016) menar, ett grundläggande manus som vägledning gör att man täcker samma ämnen med varje respondent. Därefter presenterades examensarbetet och att svaren från intervju kommer användas för att ta reda på vad användare anser om Persuasive Design-element. Sedan presenterades det att studieobjekten är Instagram och Snapchat och att respondenten är anonym i arbetet.

Ett pilottest (respondent A) utfördes på intervjuguiden för att se om frågorna i guiden uppfattades enligt författarens intention och för att se om ändringar behövde göras i intervjuguiden. Inga frågor ansågs behöva justeras och pilottestet ansågs fånga helheten av frågorna och genomfördes med samma tekniska utrustning som gjordes i nästkommande intervjuer och användes därför som en intervju i studien. Wilson (2013) menar att ett pilottest

31

kan användas om inga ändringar görs med uppgiften, samt om pilottest-deltagaren är representativ för populationen, vilket deltagaren som ingick i pilottestet var.

3.2.4. Genomförande

Efter första intervjun genomförts, vars syfte var ett pilottest, lyssnades det inspelade materialet igenom för att se att respondenten hade uppfattat samtliga frågors intention. Efter att pilottestet antagits som en intervju transkriberades materialet till Word dokument. Därefter genomfördes nästa intervju som lyssnades på en gång efter den genomfördes och sedan transkriberades och placerades i samma Worddokument, samma procedur skedde med resterande intervjuer. Intervjuerna genomfördes mellan 25 och 27 mars 2020. Samtliga intervjuer utfördes på distans via Zoom (videokonferensprogram) som spelade in intervjuerna via ljud och bild och sparas därefter som en fil. Intervjuerna lagrades på en USB-sticka i författarens hem, som raderas efter studien är genomförd. Zoom var ett hjälpsamt kommunikationsverktyg under COVID-19-pandemin för att upprätthålla fysisk distansering. På grund av att intervjuerna tog plats via distansintervju kunde deltagarna själva bestämma i vilken miljö de ville utföra intervjun. Tidsmässigt varade intervjuerna mellan 17 minuter (kortaste) och 23 minuter (längsta), medellängden på intervjuerna var 20 minuter. Deltagarna bestod av två män och tre kvinnor med åldersspannet 25 – 50 år. Samtliga deltagare anser sig vara vana användare av Instagram och Snapchat. Tiden som deltagarna spenderar på Instagram och Snapchat, enligt deras uppskattning, varierar från 20 minuter till 2 timmar per dag.

Intervjun började med demografiska frågor såsom, ålder, yrke/sysselsättning, tidsåtgången per dag av Instagram och Snapchat och om respondenten anser sig en van användare av sociala medieplattformar generellt. För att ge respondenten andrum innan de svårare frågorna presenterades definitionen av Persuasive Design som sammanfattats i studien. Även för att medvetenheten om Persuasive Design hos respondenterna är viktig för att genomföra intervjun. För att försäkra att respondenterna hade förstått vad definitionen innebar frågades samtliga deltagare om de hade några frågor kring termen Persuasive Design. Därefter berättades fåtalet exempel på Persuasive Design. För att inte påverka respondenternas svar berättades inga djupgående exempel utan endas ytliga exempel, såsom: Instagramstories fortsätter att rulla och att samma funktion används av Youtube och Netflix. Även Snapchatstreaks exemplifierades och att samma designelement används i exempelvis träningsapplikationer. Patton (2015, s. 442) menar att syftet med kvalitativ intervju är att fånga hur de som intervjuas ser sin värld, för att lära sig deras terminologi och bedömningar och för att fånga komplexiteten i deras individuella uppfattningar och erfarenheter. Därför ansågs det viktigt att inte ge exempel som påverkade deltagarnas svar.

Efter de demografiska frågorna ställdes åtta frågor som var utformade för att besvara frågeställning 2. Först frågades det om Persuasive Design har någon påverkan på respondenternas liv, för att få deltagarna att resonera kring hur deras liv påverkas av Persuasive Design. Sedan frågades det vad respondenterna tycker om att Persuasive Design finns i människors sociala medieliv, för att få en första ingång till deras åsikter kring designen. Sedan frågades det om positiva och negativa aspekter för att ytterligare få respondenterna att tänka på vad specifikt det finns för element på Instagram och Snapchat som påverkar dem. Därefter