Även om många företag idag har skrivna policydokument som behandlar frågor om etik och socialt ansvar visar en undersökning att hälften av alla börsbolag saknar policys för dessa frågor (Leijonhufvud, 2003). Det finns i flera fall skrivet material att ta del av som de företag
CSR – ansvar eller anpassning?
tydlig bild av hur företaget/organisationen faktiskt behandlar frågan om dess sociala ansvar. En del av de aktörer vi kontaktat har inte heller något publicerat material som vi kunnat ta del av. I undersökningen har vi därför valt att använda oss av besöksintervjuer som datainsamlingsmetod för att ha möjlighet att behandla samma frågeställningar hos samtliga aktörer. Att använda sig av intervjun som undersökningsmetod har enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (1999, s. 86) en fördel i att intervjuaren har möjlighet att följa upp frågor, vilket vi menar understödjer en dynamik som skapar gynnsammare förutsättningar för en tydligare bild av företagets eller organisationens uppfattning av problemområdet. Ytterligare en fördel med intervjun som datainsamlingsmetod, till skillnad från till exempel enkätundersökningar, är möjligheten att kontrollera vem det är som svarar på frågorna som representant för aktören.
Ett problem med att använda sig av personliga besöksintervjuer som datainsamlingsmetod är enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (1999, s. 108) det så kallade accessproblemet. Detta problem är relaterat till svårigheten att i många fall få till stånd en intervju. För vår del har det till viss del kommit att påverka urvalet av de företag och intressenter
CSR – ansvar eller anpassning?
som ingår i vår undersökning. Vissa av de aktörer som vi kontaktat, exempelvis Hennes & Mauritz och OM-gruppen, har hört av sig och meddelat att de på grund av tids- eller resursbrist inte har haft möjlighet att ställa upp på intervju. Några organisationer och företag har vi heller inte trots upprepade försök lyckats komma i kontakt med. Detta menar vi däremot inte har kommit att påverka urvalet nämnvärt då vi sökt oss till alternativa aktörer som vi anser vara likvärdiga med de vi kontaktat initialt. Med att de är likvärdiga menar vi att de som företag bedriver en verksamhet inom samma bransch som det ursprungliga företaget och har en liknande ägarstruktur eller som intressent står i ett likvärdigt förhållande till företagen i undersökningen. Accessproblemet har däremot fått en större betydelse bland intressegrupperna, då det i vissa fall har varit svårt att finna en ersättare för en intressent som av olika anledningar inte har kunnat medverka.
CSR – ansvar eller anpassning? 3.4.1 Val av intervjuform
Intervjuer kan enligt Lantz (1993, s. 17-21) ges olika form och innehåll och vara strukturerade i olika omfattning. Den öppna intervjun innebär i praktiken att intervjuaren ställer en vid, öppen fråga som respondenten fritt kan utveckla sina tankar kring. I den strukturerade formen av intervjuer kan intervjuaren liknas vid ett ”levande” frågeformulär där han ställer i förväg formulerade frågor i en viss ordning och där respondenten svarar på i förväg uppgjorda svarsalternativ. Den intervjuform som vi har utgått från är den som i litteraturen ofta brukar benämnas som semistrukturerad (Kvale, 1997, s.129), eller halvstrukturerad intervju. Den semistrukturerade intervjun har inslag av både den öppna och den strukturerade. Genom att ha arbetat fram en intervjuguide som lyfter fram de frågeställningar vi ämnar belysa har vi haft ett ramverk att utgå ifrån under intervjuerna. Respondenterna har sedan utöver att hålla sig till frågeställningarna fritt fått utveckla tankegångar och resonemang själva.
Vi vill poängtera att det som legat till grund för de frågor som vi formulerat inför intervjuerna är ett resultat av egna föreställningar om
CSR – ansvar eller anpassning?
vad som bör frågas för att täcka in problemområdet. För att kunna täcka upp ett väl täckande begrepp av en företeelse måste undersökaren utsätta sig för företeelsen så att så många aspekter som möjligt visar sig (Eneroth, 1994, s. 51) Genom att låta de övergripande undersökningsfrågorna ”Vad?”, ”Hur?” och ”Varför?” vara vägledande har vi försökt formulera frågorna så att de täcker in svenska företag samt deras intressenters syn på begreppet socialt ansvar.
3.4.2 Intervjuernas genomförande
Respondenterna har förberetts inför intervjun genom att vi kortfattat, i de flesta fall per e-post, redogjort för syftet med vår uppsats. Intervjuerna har sedan genomförts på respektive respondents arbetsplats. Intervjuerna har spelats in på kassettband och sedan skrivits ut i text. Efter genomförd intervju har respondenterna erbjudits att ta del av del av utskrifterna för att kontrollera att de inte innehåller några felaktigheter eller missförstånd.
CSR – ansvar eller anpassning?
Som stöd för de intervjuer vi har genomfört har vi utvecklat två olika intervjuguider, se bilaga 1. Dessa är något annorlunda utformade beroende på om det är en representant från ett företag eller en intressentorganisation vi har intervjuat. En intervjuguide för den semistrukturerade formen av intervjuer innehåller enligt Kvale (1997, s. 129-130) ett antal samtalsämnen som ska behandlas med föreslagna frågor. De frågor vi har formulerat i guiderna har kommit att ligga till grund för intervjuerna, men sedan har respondenterna getts möjlighet att själva fritt få utveckla tankegångar och resonemang kring respektive fråga. En intervjuguide som strukturerar upp intervjun underlättar också analysen av det empiriska materialet i ett senare skede. Kvale menar vidare att varje fråga som ställs i en intervju har både en tematisk och en dynamisk dimension. Den tematiska dimensionen är förknippat med den relevans frågan har för forskningsämnet och den dynamiska dimensionen syftar till att skapa en interaktion under intervjun. De övergripande huvudfrågorna i intervjuguiden har vi utformat för att befästa den tematiska dimensionen av intervjun. Dessa har vi formulerat med stöd av de problemfrågor och det syfte vi har med studien. Under respektive intervju har vi ställt följdfrågor till dessa i syfte att dels få
CSR – ansvar eller anpassning?
respondenten att utveckla resonemang för den tematiska dimensionen av intervjun, men också för att skapa en dynamik i interaktionen med denne.
CSR – ansvar eller anpassning?