Intressenterna

Den andra gruppen som vi inkluderar i undersökningen är organisationer och intressegrupper som vi anser kan påverka synen på företagets sociala ansvar och dessa benämner vi företagets intressenter. Rhenman & Stymne (1974, s. 60) menar att företaget är ett ”socialt och

tekniskt system i vilket olika intressentgrupper medverkar”. Intressenterna

ställer krav på företaget som bland annat gäller sättet som verksamheten ska bedrivas på (s. 61). Författarnas diskussion kring vilka som kan räknas till företagets intressenter har legat till grund för det urval vi har gjort av intressenter till svenska företag. De sex huvudsakliga intressentgrupper författarna identifierar är företagets

CSR – ansvar eller anpassning?

har genom att några av företagen inte enbart inriktar sin försäljning mot slutkonsumenten, utan även är leverantörer åt andra företag, till exempel Holmen. Omvänt gäller detta också intressentgruppen kunder då alla företag är kunder till andra företag. För att representera slutkonsumenterna, det vill säga kunder i form av privatpersoner, har vi även med Sveriges Konsumentråd. Avseende intressentgruppen som utgörs av företagets ägare så menar vi att denna inkluderas i de företag som agerar inom bank och försäkringsbranschen då dessa är stora ägare till många svenska företag genom bland annat sin fondförvaltning. Vi försökte även komma i kontakt med Aktiespararna för att få till stånd en intervju, dock utan att lyckas.

Clarkson (1995, s. 107) menar att det utöver företagets primära intressentgrupper även finns ett antal sekundära intressenter till företaget. Dessa står till skillnad från de primära intressentgrupperna inte i direkt relation med företaget men påverkas, eller påverkas av, dess verksamhet. Vi har valt att inkludera en av dessa grupper i undersökningen, nämligen media. Löhman & Steinholtz (2003, s. 35) menar att mediernas starka framväxt sätter fokus på företagen och dessa har möjlighet att snabbt informera om något som de uppfattar

CSR – ansvar eller anpassning?

som ett icke ansvarsfullt beteende. Medias inflytande anser vi därför är av stor betydelse i framväxten av synen på socialt ansvar. Senare i uppsatsen kommer vi att återkomma till intressentdiskussionen för att reflektera över vilka intressenter företaget har, eller inte har, ett ansvar gentemot. Just nu är vi dock mer intresserade över vilken möjlighet dessa intressenter har att påverka företagens syn på begreppet socialt ansvar.

Nedan följer en kort presentation av representanterna för de intressenter vi har valt att inkludera i undersökningen.

• Svenskt näringsliv

Svenskt näringsliv företräder cirka 57 000 företag som är organiserade i 48 olika bransch- och arbetsgivarförbund. Organisationen bildades i mars 2001 genom att de två organisationerna Svenska arbetsgivareföreningen och Industriförbundet gick samman. De båda organisationerna hade en historia som sträckte sig tillbaka till 1900- talets början och hade kommit att bli de största representanterna för de svenska arbetsgivarna vid sammanslagningen.

CSR – ansvar eller anpassning?

utvecklingsansvarig för internationell handel och samordning inom organisationen Svenskt näringsliv och det är också han som vi har intervjuat. Vi ser organisationen som en representant för arbetsgivarna, det vill säga företagsledningen.

• Sveriges konsumentråd

Sveriges konsumentråd bildades 1992 och har idag 22 medlemsorganisationer. Verksamheten går till stor del ut på att sprida kunskap, bilda opinion och påverka beslut som representant för de svenska konsumenterna i olika organ i Sverige och EU. (www.konsument.a.se) Vi tog kontakt med organisationens generalsekreterare som i sin tur hänvisade oss till Jens Henriksson som är internationell sekreterare. Jens Henriksson är respondent i undersökningen.

• Sveriges radios ekonomiekoredaktion

Som representant för media har vi valt Ekonomiekoredaktionen på Sveriges Radio. Sveriges radio AB (SR) är ett public service-bolag som tillsammans med Utbildningsradion och Sveriges television ägs av en förvaltningsstiftelse vars uppgift är att främja självständigheten hos

CSR – ansvar eller anpassning?

programbolagen. Posterna i Sveriges radios styrelse tillsätts av regeringen och av bolagsstämman. Verksamheten i SR, SVT och Utbildningsradion finansieras helt av tv-avgifter från de svenska hushållen och år 2002 tilldelades SR 2,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 37 % av de betalade tv-avgifterna. (www.sr.se)

Ekot är Sveriges radios nyhetsredaktion och ansvarar för företagets dagliga nyhetsrapportering. Representanten från ekot som vi intervjuat är Tommy Borglund som är gruppchef för ekonomireportrarna. Anledningen till att vi valde ekot som representant för media är att dels att de är en stor och viktig aktör, de är ägarmässigt oberoende från svenska företag samt att vi ansåg att vi hade goda möjligheter att få till stånd en intervju.

• TCO

Den svenska fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vuxit sig stark i det svenska samhället. Idag är 3,8 miljoner svenska arbetstagare organiserade i någon av de 66 fackföreningarna. Som representant för den intressentgrupp som utgörs av företagets anställda har vi valt

CSR – ansvar eller anpassning?

sina 1,2 miljoner medlemmar Sveriges näst största fackliga organisation och är en paraplyorganisation för de 18 medlemsförbund som ingår i organisationen. (www.tco.se) Den person som vi intervjuat i organisationen är förbundsordförande Sture Nordh. Anledningen till att vi valde TCO, framför till exempel LO, är kopplat till att vi hade möjlighet att få till stånd en intervju med förbundsordföranden för TCO.

• Utrikesdepartementet - Globalt ansvar

Utrikesdepartementet är det departement som ansvarar för de frågor som rör hanteringen av Sveriges förbindelser med andra länder. Detta gäller såväl utrikespolitiska frågor som handelsfrågor. Utrikesdepartementet tillkom 1791, när Gustav III inrättade Konungens kabinett för den utrikes brevväxlingen. Då skapades i praktiken den organisation som 1840 formellt fick namnet utrikesdepartementet. Nyligen har departementet tagit initiativet till Globalt ansvar vars syfte är att stimulera svenska företag till att finna praktiska tillämpningar på de värderingar och normer som regeringen anslutit sig till genom olika internationella överenskommelser. Globalt ansvar ligger organisatoriskt på Utrikesdepartementet, men arbetar

CSR – ansvar eller anpassning?

nära med övriga departement. (www.regeringen.se) Statsrådet Leif Pagrotsky, Näringsdepartementet, är ansvarigt stadsråd för Globalt ansvar.

Kontakten togs initialt med Näringsdepartementet, som vi såg som en lämplig representant för intressentgruppen ”samhället”, genom Näringslivsministerns pressekreterare. Efter samråd med personer på Näringsdepartementet fick vi kännedom om Globalt ansvar och blev tipsade om lämpliga respondenter i projektgruppen. De personer som vi intervjuat på Utrikesdepartementet är Sofia Calltorp samt Eleonore Canter som båda är verksamma inom Globalt ansvar.