Clarkson (1995, s. 92-105) tar upp problemet med att definiera CSR1, CSR2 samt vad som är social issues, eller samhällsfrågor. Ett bättre sätt för att utvärdera företagens sociala prestation (CSP) är enligt Clarkson att istället utgå ifrån hur företagen hanterar sina relationer med företagets intressenter.
“…in the norm al course of conducting their business, corporate managers do not think or act in terms of the concepts of corporate social responsibilities and responsiveness, nor of social issues and performance” (Clarkson, 1995, s. 98).
Med detta som grund förespråkar Clarkson att det är mer givande att utgå ifrån företagens hantering av sina intressenter, eftersom detta är frågor som företagsledare har lättare att relatera till. Många samhällsfrågor, som till exempel säker arbetsmiljö, är frågor som är så pass för viktiga för samhället i stort att de har lett till lagstiftning och regleringar från samhällets (statens) sida. Men de är samtidigt viktiga frågor för alla företag i termer av deras relationer till sina anställda,
CSR – ansvar eller anpassning?
och intressentfrågor, just eftersom företag och företagsledare hanterar relationer med sina intressenter och inte med samhället (även om samhället kan vara en intressent). En fråga som är av intresse för ett företag och någon av dess intressenter, det vill säga en intressentfråga, behöver inte nödvändigtvis vara av sådan vikt för resten av samhället att den ses som en samhällsfråga. Omvänt finns det även samhällsfrågor som är av betydande karaktär för samhället i stort men som kanske inte påverkar relationen mellan företaget och dess intressenter.
Clarkson (s. 100-105) skiljer på samhällsfrågor och intressentfrågor genom att hävda att vad som är en samhällsfråga avgörs av det aktuella samhället, ofta över en längre tidsperiod. Om samhället tycker att det är nödvändigt kommer de styrande organen i samhället att införa lagar och regleringar gällande frågan. Om det inte finns sådana lagar och regleringar kan det vara en intressentfråga, men det är inte en samhällsfråga. Förekomsten av lagar och regleringar är enligt Clarkson ett test på huruvida en fråga har blivit en samhällsfråga eller inte. Detta stämmer inte riktigt med Carrolls definition av den etiska ansvarsdimensionen (se ovan). Även Carroll anser att förändrade
CSR – ansvar eller anpassning?
etiska normer och värderingar föregår tillkomsten av lagar då de är den bakomliggande drivkraften till dessa, och när dessa värderingar blir tillräckligt etablerade i samhället resulterar de ofta i lagstiftning. Men skillnaden mellan Carrolls och Clarksons syn är att Carroll fortfarande anser att företag har ett etiskt ansvar som sträcker sig längre än lagen då de etiska skyldigheterna omfattar nya framväxande värderingar och normer som samhället förväntar sig att företagen ska möta, även om dessa speglar en högre standard än vad som krävs av lagen. Vår åsikt är att huruvida något är reglerat i lag inte är ett lämpligt kriterium för att avgöra om det är en samhällsfråga eller inte. Det kan i vår mening finnas samhällsfrågor som inte är reglerade i lag, dessa kan också både vara eller inte vara en intressentfråga.
Utifrån sitt tidigare resonemang har Clarkson tagit fram en modell som bygger på analysnivåerna i Woods CSP-modell (se ovan), institutionell nivå, organisatorisk nivå och individuell nivå.
CSR – ansvar eller anpassning?
Analysenhet Analysnivå Aktörer
CSR1 och CSR2 Institutionell Näringsliv Samhälle
CSP Organ isatorisk Företag Intressentgrupper
Stakeholder management
Individuell Företagsledare Frågor/Relationer
Figur 3: Analysnivåer (Clarkson, 1995, s. 104, egen bearbetning)
På den institutionella nivån återfinns näringslivet och samhället, denna nivå är enligt Clarkson lämplig för diskussioner rörande CSR1 och CSR2. Den organisatoriska analysnivån utgörs av det enskilda företaget och dess intressenter, den lämpliga nivån för analys och utvärdering av CSP. Den individuella nivån utgörs av de företagsledare som hanterar intressentfrågor och relationer med företagets intressenter och
CSR – ansvar eller anpassning?
är den lämpliga nivån för analys och utvärdering av management
performance.
Clarkson menar att det uppstår förvirring när de olika analysnivåerna blandas ihop. Huruvida en specifik intressentfråga är en samhällsfråga bör diskuteras och avgöras av samhället, det vill säga på en institutionell nivå, inte av de enskilda företagen på en organisatorisk nivå.
Genom att använda sig av denna analytiska ansats, som visar att alla samhällsfrågor inte nödvändigtvis är intressentfrågor och vice versa, menar Clarkson att en intressentfråga inte kan sägas utgöra ett socialt ansvar för företaget. Företagsledares ansvar är att avgöra vilka, om några, åtgärder som ska sättas in för att hantera frågan. Huruvida det är en samhällsfråga eller inte är enligt Clarkson irrelevant i det här sammanhanget.
CSR – ansvar eller anpassning?
6 Empiri
I detta kapitel redogör vi för den syn på det sociala ansvarstagandet som representanterna för företagen och intressenterna har uppvisat. För att skapa oss en helhetsbild av respondenternas syn på svenska företags sociala ansvar utgår vi inte ifrån någon strukturmässig uppdelning mellan intressenter och företag eller mellan branscher. Vi har istället valt att fokusera på de tre övergripande frågeställningarna som vi inledningsvis benämnde ”vad?”, ”hur?” och ”varför?”. Vad anser respondenterna är företagens sociala ansvar? Hur arbetar man med socialt ansvar bland svenska företag? Varför tar företag ett socialt ansvar? Kapitlet avslutas med att vi utifrån dessa övergripande frågeställningar för en sammanfattande diskussion kring hur synen på det sociala ansvarstagandet. Det empiriska materialet grundar sig på de intervjuer vi har genomfört med representanter från intressenter och företag mellan den 14 mars och den 4 april 2003.
CSR – ansvar eller anpassning?