Allmänna beteenden och attityder
4 Jfr Stormbom, Väinö Linna, s 11.
5 Pipping, K, Kompaniet som samhälle, Iakttagelser i ett finskt frontförband 1941 1944. Acta Academiae Aboensis. Humaniora XVI. 1, (Diss), Åbo 1947.
6 Keegan, J. The Face of Battle, London 1976, s 52 f.
7 Kurjensaari, M, "Okänd soldat" och nationen. Varpio, Y (Red), Bilden av ett
folk. En festskrift till Väinö Linna, Jakobstad 1980, s 63. 8 Linna, Skriva en soldatroman, s 17.
9 Cit efter Sihvo, H, Den första recensionen av "Okänd soldat" och Linnas svar
;,å den. Bilden av ett folk, s 120 f.
1 Gallen, J, Tre bataljoner, Tammerfors 1949, s 344. Il Gallen, a a s 7 f.
12 Jfr t ex Andreen, P G, Finland i brännpunkten, Sthlm 1980, kap 1, Olika meningar om Moskvaparentesen.
13 Wahlbeck, K, Försvarsförbundsförslaget Finland-Sverige 1940 en sken- manöver. DN 1.2 1981. Wahlbeck granskar i sin artikel Andreens Finland i brännpunkten. Jfr Calsson, S, Mannerheims sista krig. SvD 9.12 1979. 14 Siffrorna inom parentes (25 f) i den löpande texten hänvisar till motsvarande
sidor i den på Wahlström & Widstrands förlag, Helsingfors 1955, t1yckta utgåvan av Okänd soldat.
15 Pipping, Kompaniet som samhälle, ss 45, 51 f. 16 Pipping, a a s 54.
17 Mannerheims dagorder återges i Mannerheim, G, Med rena vapen. Fältmar skalk Mannerheims dagorder 1918-1942, Helsingfors 1942, s 86. Visan Korholan tytöt tillhör den av soldaterna favoriserade skabrösa genren; den officiellt godtagna och mer sedesamma repertoaren av marschvisor blev aldrig lika populär. Pipping, a a ss 51, 150
18 Jfr Pipping, a a kap. IV.
19 Jfr Pipping, a a ss 14, 231. En relativt utförlig undersökning beträffande manskapets civila bakgrund och i vad mån den kan ha påverkat uppträdandet i fält ger Pipping i kapitlet om Lappland, s 177 ff. Bl a av den orsaken att finska Lappland i synnerhet före kriget var en säregen landsända även från kulturgeografisk synpunkt, har jag avstått från att föra resonemanget vidare. I huvudsak torde dock Pippings utredning vara relevant även för landets övriga regionala rekryteringsområden. Jfr Pipping, a a s 2 41.
20 Pipping, a a s 17.
21 Halsti, W F, Försvaret av Finland, Sthlm 1940, s 69.
22 Reuterswärd, F, Frontliv och fredsutbildning. Reflektioner kring Linnas bok. Kungl Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, 160, 1956, s 108. 23 Jfr Pipping. Onkel Sams soldater. Finsk Tidskrift, 147, 1950, s 158. Artikeln behandlar den amerikanska generalstabens forskningsorganisations The Research Branch, Information and Education Division - omfattande rapport i tre digra volymer om den amerikanske soldatens attityder och reaktioner under andra världskriget. (The American Soldier in World War Il. Ed. by Samuel Stoufler et al., Princeton University Press, Princeton, N.J. 1949.) Jfr Järv, H, Den "Goda tvåans" paradoxala hemlighet. Finsk Tidskrift, 2-3, 1980, s 72; Reuterswärd a a s 104 f.
24 Pipping, Kom paniet som samhäl le, s 160. 25 Jär v, a a s 70.
26 Paavolainen, 0, Fin lan dia i mol l. Helsingfors 1947, s 110 ff.
27 Ek, G, Fy r tio år sedan Karelenoffensiven. Hufvuds tadsb ladet 3.10 1981. 28 Pip ping, a a s 110.
29 Jfr Pip ping, a a s 67.
30 Jfr lik nan de resonemang t ex i rec av Kai Laitinen i DN 20.2 1955 och Jär v,
a as 67.
31 Jfr Pip ping, a a, t ex s 148 ff. 32 Reuters wärd, a a s 108 f. 33 Jfr Pip ping, a a s 149 f.
34 Pal me, S U, rec i ST 19.91 1955.
35 Cit. efter Geijer, B G, Vin terk rigets Taipale, Tam merfor 1955, s 117.
36 Den rol l som Runeberg spelade i den nationel la idealbil d ningen kan sam man
fat tas med Gun nar Tides t röms ref lexion: "Kanske kan det ren t av diskuteras, om Fin lan d över huvud skul le ha b livit en själ vs tän dig s tat utan Fän rik Stål." Tides t röm, G, Runeberg och den fin lan dss venska lit teraturen. Ny il lus t rerad s vensk lit teraturhis toria, III, Sth l m 1967, s 481.
37 Lin na, For mar förfat taren samhäl let? Jär v, H, Den seriöse kons t nären, Ud de-
val la 1969, s 263.
38 Lin na, Om motiven för mit t förfat tarskap. Böcker nas Vär ld, 3, 1969, s 24.
39 Pip ping, a a s 157 f.
40 Pipping, a as 158. Jfr Paavolainen, a as 55; ReutersjVär d, a as 108 f. 41 Exem pel på kon t ras teran de s tilkons t ges i boken "Odemarkskäm par". Vär l
den i k rig, 7, Helsingfors 1942, en sam ling k rigsberät telser i novel lfor m, sk riv na av soldater för en av fron tkor res ponden ter na anor d nad p ris täv lan. In led ningen, förfat tad av rep resen tan ter för p ris näm nden, av viker med sina
väls var vade for muleringar från novel lernas k nagg liga saklighet.
42 Jfr Reuters wär d, a a s 108; Jär v, a a s 66 f.
43 Jär v, a a s 65 f.
44 Jfr Tiger, L, Men in G roups , Bos ton 1969, s 181; Rav n, J, Om moder ne
militaer psykologi og -psykiat ri. (Dansk) Militaer t Tidssk rift, 1949, s 4 l 3.
45 Stor mbom, Väinö Un na, s 148.
46 B lomberg, S 0, Han vil l in te vara nöj d. Al l vär ldens berät tare, 12, 1956, s 7. 47 Lin na, Sk riva en soldat roman, BLM, jan 1956, s 16 f.
48 Pipping, a as 175 f. Jfr Rin tala, P (Red), Sol dater nas rös ter om genomb rot tet
på Karelska näset 1944, Borgå 1967, s 215; Nilsson, 0, Liten b ricka i s tor t s pel, Aves ta 1982, s 58.
49 Jfr Pipping, a a s 176.
5° Fahey, G L, Military Psy chology. G ray, S J, Psy chology Ap p lied to Human
Affairs, New York, Toron to, Lon don 1954, s 404.
51 Jfr Nilsson, R, "Den okän de soldaten". En s tudie om s t rids tek nik, dis cip lin
och förban d. Kung l K rigs vetenskapsakademiens hand lingar och tidsk rift, 160, 1956, t ex ss 150, 170.
52 Pip ping redovisar et t lik nan de exempel i a as 59.
53 B l a i en rec av Åke Linds t röm i Exp ressen 24.l 1956. 54 Lin na, a as 20.
55 Jfr Pip ping, a as 152 f.
56 Keegan, The Face of Bat t le, s 322.
57 von G reyerz, W, Män niskan och k riget, Sth l m 1960 s 4 7.
59 Blomberg, a a s 5.
60 Nietzsche, F, Zur Genealogie der Moral. Kröners Taschenausgabe, Band 76,
Stuttgart 1953, s 285.
61 Jfr Stormbom, Komplikationen hos Linna. Horisont, 1, 1963, s 6. 62 Keegan, a a s 324.
63 Jfr Lagercrantz, 0, rec i DN 19.9 1955.
64 Pipping, Kompaniet som samhälle, s 94, Jfr Linnas motsvarande uppfattning i
en intervju av Fleisher, F och B, Väinö Linna i närbild. Samtid och Framtid, 1963, s 216.
65 Pipping, a a s 217.
66 Pipping, a a s 94. Jfr 1945 års svenska militärutrednings synpunkter angående
inställningen till officerskåren: "Kårens traditioner/- -/ ha i vissa stycken fortbestått relativt oanfäktade av de väldiga omvälvningar som samhället genomgått sedan den industriella revolutionen. Rekryteringen har ända fram till våra dagar ägt rum mest från samhällets överskikt. Redan genom att representera en institution, som har varit ganska avgränsad från det övriga samhället, har officerskåren/- -/ ej kunnat undgå att i vissa hänseenden komma i ett slags motsatsställning till detta samhälle./- - -/ det fast anställ da befälet står som representanter - och som exekutorer - för ett system, som I- -I flertalet unga män betrakta som ett nödvändigt ont. Oberoende av sin lämplighet komma dessa företrädare lätt att framstå som syndabockar för de sidor av systemet som de värnpliktiga ej anse sig kunna finna sig tillrätta med." Betänkande och förslag angående förhållandet mellan befäl och meni ga inom krigsmakten m m. SOU 1946:75, Sthlm 1946, s 66.
67 Jfr Kurjensaari, "Okänd soldat" och nationen. Varpio, Y (Red), Bilden av ett
folk En festskrift till Väinö Linna, Jakobstad 1980, s 60 f.
68 Jfr Rintala, Soldaternas röster, s 312. 69 Pipping, a a s 158.
70 Blomberg, Han vill inte vara nöjd, s 2 7.
71 Jfr Hornborg, E, Det fria Finland, Helsingfors 1967, ss 96, 129 f.
72 Lagercrantz, rec i DN 19.9 1955.
73 Kurjensaari, a a s 62.
74 Stormbom, Väinö Unna, s 133 ff. Jfr attityderna till kvinnorna vid fronten i
Pipping, a a s 148 f.
75 Jfr Rintala, a a s 4 7.
76 Jfr Pipping, a a s 95.
77 Wermlund, S, Människan som samhällsvarelse, 4:e uppl, Lund 1971, s 387. Jfr Young, P T, Motivation ofBehavior, New York 1950, s 395; Pipping, a a s 162.
78 Pipping, a a ss 97, 160 f.
79 Reuterswärd, Frontliv och fredsutbildning, s 114.
80 Jfr Pipping, a a s 161.
81 Reuterswärd, a a, s 103- 105. Jfr Järv, Den "Goda tvåans" paradoxala hem-
lighet, s 69.
82 Jfr Pipping, a a s 95 f.
83 Stade, A, Lärdomar från Finlands "sommarkrig", Vårt försvar, 1950, 1, s 39. 84 Pipping, a a s 231; jfr s 14.
85 Unna, Skriva en soldatroman, s 19.
86 Pipping, a a s 93; Järv, a a s 74 f. Jfr Pipping, Två maskingevärskompanier.
Bilden av ett folk, s 297.
88 Cit efter Stormbom, a a 132.
89 Möller, K, rec i Skånska Dagbladet 4.2 1955.
90 Sihvo, Den första recensionen av "Okänd soldat" och Unnas svar på den.
Bilden av ett folk, s 120.
91 Jfr Pipping, Kompaniet som samhälle, s 162 f.
92 Jfr t ex Young, K, Handbook of Social Psychology, London 1946, s 235.
93 Wermlund, a a, 2:a uppla, Lund 1957, s 285.
94
Pipping, a a s 163.
95
Dixon, N, On the Psychology ofMilitary Incompetence, London 1976, s 215.
96 Jfr Pipping, a a s 162 f.
97 Jfr Wermlund, a a, 4:e uppl, ss 188 f, 385 f; Husen, T, Militärt och civilt,
Lund 1956, ss k64 ff, 76 ff.
98 Pipping, Onkel Sams soldater, s 158. 99 Jfr Pipping, Kompaniet som samhälle, s 95.
100
Stormbom behandlar utförligt mottagandet av Okänd soldat i Väinö Linna, s 116-154.
101
Unna, Skriva en soldatroman, s 19, Jfr Sihvo, a a s 119.
102
Jfr W ermlund, Människan som samhällsvarelse, 4 :e upp!, Lund 1971, s 214.
103
Young, P T, Motivation of Behavior, s 404.
104
Jfr Pipping, a a s 232, not 5.
105 Pipping, a a s 232, not 5. 106 Wermlund, a a s 200.
107
Keegan, The Face of Battle, s 53.
108 Cit efter Nilsson, R, "Den okände soldaten", s 153. 109 Nilsson, R, a a s 152.
110
Marshall S LA, Soldater i strid, Gävle 1952, s 26 f. Jfr ss 38, 40-43.
Il! Keegan, a a s 322. Orvar Nilsson ger ett tragiskt exempel på hur en ung
plutonchef i motsats till Kariluoto inte lyckas motsvara de krav han ställer på sig själv. Liten bricka i stort spel, s 64 dd.
112 Rintala, Soldaternas röster, s 203. 113
Pipping, Onkel Sams soldater, s 158.
114 Rintala, a a.
115 Young, K, Handbook of Social Psychology, s 3 51. 116 Pipping, Kompaniet som samhälle, s 132. 117 Marshal, a a s 184. 118 Nilsson, 0, a a s 57. Jfr ss 63f, 68. 119 Marshall a a ss 45, 49 ff. 120
Reuterswärd, Soldatens mod sitter i hans vapen. SvD 25.9 1979. Den grafiska bilden i texten är hämtad från denna artikel.
121
Jfr Marshall, a a s 54 f.
122
Reuterswärd, Frontliv och fredsutbildning, ss 103, 112, 118. Jfr Marshall, a a s 175. 123 Marshall,.a a s 47, 124 Reuterswärd, a a s 113. 125 Keegan, a a s 325 f. Jfr Marshall, a a s 187 ff. 126 Jfr Marshall, a a s 160. 127 Pipping, a a s 130. 128 Wermlund, a a s 153. Jfr Marshall, a a s 192 f. 129 Jfr Pipping, a a s 128. 130 Jfr Pipping, a a s 130.
131
Marshall, a a s 61, 132 Pipping, a a ss 32 f, 139. 133 Reuterswärd, a a s 116. 134 Pipping, a a s 131 f.
135 Rintala, a a s 189. Jfr ss 188, 190 f, 321. Jfr Pipping, Onkel Sams soldater, s 158 f; Keegan, a a s 327 f.
136 Jfr Pipping, Kompaniet som samhälle, s 139, om moraluppfattningarnas
gradvisa degenerering under krigsåren.
137 Jfr delvis liknande synpunkter i Pipping, a a s 71.
138 Young, K, Handbook of Social Psychology, s 351.
139 Jfr Pipping, a a s 220 ff, beträffande gruppattityderna som transformerade civila beteendemönster från arbetsplatserna.
140 Young, P T, Motivation of Behavior, s 389. 141 Young, P T, a a s 389 f.
142 Pipping, a a s 105,
143 Pipping, a a s 133; Jfr Geijer, Vinterkrigets Taipale, s 197 f, Beträffande det ringa antalet på slagfältet kvarlämnade stupade, jfr statistiken i Gallen, Tre bataljoner, s 375 f.
144 Pipping, a a s 133. Jfr Nilsson 0, a a ss 87, 107, 119 f. Han ger på s 108 ff en liknande bild som Linna av sitt nedslitna förbands reträtt under motsvarande skede i kriget.
145 Marshall, a a s 118. 146 Jfr Reuterswärd, a a s 115.
147 Jfr t ex Ravn, Om moderne militaerpsykologi og-psykiatri, s 413.
148 Keegan, a a s 48.
149 Sarajas, A, Väinö Linnas "Okänd soldat". Den moderne roman og roman forskning i Norden. Inlegg ved den 8. studiekonferanse over skandinavisk litteratur 10.-14. august 1970, Bergen - Oslo Troms01 Kristiansand 1971, s 38 f.