Johan Abraham Gyllenhaal växte upp på Bråttensby säteri utanför Herrljunga i Skaraborg. Hans mor var Anna Catharina Wahlfelt (1723–
1799) och far kornetten Hans Reinhold Gyllenhaal (1724–1796).348 Pappan hade ett stort intresse för vetenskaplig litteratur och ägde en omfattande boksamling.
Snart flyttade den adliga familjen till gården Höberg i Norra Vånga socken, någon mil utanför Skara.349 Som gymnasist i Skara greps den unge Johan Abraham Gyllenhaal av stort intresse för naturen och han började flitigt exkurrera i omgivningarna.350 I linneansk anda samlade han in växter, djur och mineraler, och beskrev landskapets specifika karaktär. Han gjorde rikligt med anteckningar under sina utflykter.
Johan Abraham Gyllenhaal delade sitt naturintresse med flera and-ra djäknar vid Skaand-ra gymnasium. Det ledde till att någand-ra av dem bild-ade en förening, Svenska Topografiska Sällskapet i Skara. Till gruppe-ringen hörde förutom Johan Abraham också hans två år yngre bror Leonard Gyllenhaal (1752–1840), senare ledamot i Societeten. Där var även ett annat brödrapar, Adam och Johan (Jan) Afzelius, samt Anders Dahl (1751–1789; jmf. växtsläktet Dahlia), Daniel Næzén (1752–1808)
347 Ur wahLenberg (1821), översättning redovisad i sernander (1943).
348 Kornett, den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarande fänrik i infanteriet. Hans Reinold Gyllenhaals huvudsakliga sysselsättning var att driva familjens gård.
349 Släkten hade adlats 1652 (introducerad först 1672) av drottning Kristina som ett erkännande för löjtnanten Niels Gunnarsson Haals insatser vid Västgöta kavalleriregemente. Namnet Gyllenhaal antogs då.
350 Gymnasier var begränsade till stiftsstäderna och det rörde sig således om exklusiva utbildningar för ett fåtal av landets ungdomar. Skara gymnasium hade inrättats 1641.
och Olof Knös (1756–1804). Bröderna Afzelius blev båda professorer i Uppsala, och även de ledamöter i Societeten. Daniel Næzén var se-dermera verksam som provinsialläkare i Umeå och bedrev samtidigt naturstudier. Sammantaget var det således en grupp ungdomar som senare i livet skulle göra framgångsrika karriärer.
Olof Knös studerade vidare i Uppsala och kämpade länge för att få en högre lärarbefattning vid universitetet. Men efter 19 år som his-torieadjunkt återvände han till Skara och ett lektorat på gymnasiet.351 Han hade under Uppsalatiden regelbundet brevväxlat med Hans Reinhold Gyllenhaal. De hade ett gemensamt intresse i att bevaka nyutkommen litteratur.
Det finns här skäl att något uppehålla sig vid Svenska Topografiska Sällskapet, låt vara att det blev en kortlivad och lokal skapelse av några gymnasister. En anledning är att Johan Abraham Gyllenhaal sedan sina ungdomsår kan haft lätt att relatera till, och sympatisera med, ett lärt sällskap. Inom Svenska Topografiska Sällskapet refererade man till sig själva som en societet. Kanske det senare i livet inspirerade honom till att överlämna vården av naturaliesamlingar till just ett sådant sällskap.
Med tanke på att flera av djäknarna skulle komma att bli fram-gångsrika naturforskare syns det till förstone närmast som en lyck-lig slump att deras skolgång förenades i tid och rum. Men det fanns en gemensam inspirationskälla i form av Sven Hof, lärare vid Skara
351 sandbLad (1962).
Man tager vad man haver. Här har Johan Abraham Gyllenhaal använt en kortlek för att göra fältanteckningar från en av sina exkursioner i Skaratrak-ten. Foto: Magnus Hjalmarsson.
gymnasium.352 Sven Hof var framför allt lingvist och gjorde sig känd genom flera språkböcker, t.ex. Dialectus Vestrogothica och Svänska språkets rätta skrifsätt.353 Men han var också intresserad av naturve-tenskap. Bredden av hans intressen illustreras av titeln på en rapport han publicerade i Vetenskapsakademiens Handlingar: Rön om fördelen af smalare ljus framför tjockare, och af blångarns-vekar i ljus framför bomulls-vekar, med mera.354
Sven Hof hade redan 1742 blivit antagen som Societetens korre-spondent.355 Linné träffade Hof på sin västgötaresa 1746 och skrev då om denne:
Magister Sven Hof, då Rector Scholæ, nu Lector Matheseos, quæstionerades uti botanicis; man fant med nöje, at han hade sig de mäste inländske örter bekante, så at om han til dem app-licerar de nyare Botanisternas method och namn på örter, och därjemte får af sine Förmän befallning, kan han aldeles wara i stånd, at äfwen häruti handleda den studerande ungdomen wid Skara, och således inplanta med unga åren i Scholæ piltarne de frön, som framdeles kunna gifwa Fäderneslandet mycket frukt.356 Linné fick onekligen rätt i sin förutsägelse, Sven Hofs undervisning skulle verkligen bära frukt. Hof hade vid tiden för Gyllenhaals skol-gång blivit sjuklig och redan slutat vid gymnasiet. Men han hade skapat en studietradition inriktad mot naturkunskap och korresponderade fortfarande med intresserade ungdomar. Särskilt viktigt var att Sven Hof hade etablerat ett naturaliekabinett vid skolan. Dess mineraldel var »en komplett samling av inländska och utländska så wäl af simpla stenar, mineralier och petrifikater«.357 Det stimulerade gymnasisterna till vidare undersökningar och samlande.
Att det inte var en ren tillfällighet att Gyllenhaals studentgenera-tion blev så framgångsrik vittnar dessutom det faktum att Sven Hof redan decennierna dessförinnan hade lagt grunden till flera andra kän-da naturvetares utbildning. Det gällde inte minst Torbern Bergman
352 becKman (1923).
353 hof (1753, 1772).
354 hof (1764).
355 5 februari 1742.
356 Linnæus (1747; s. 62).
357 Se tidström (1978). Skaratraktens geologiskt intressanta platåberg skapade tidigt ett lokalt intresse för mineraler.
som studerade i Skara fram till 1752. I sina självbiografiska anteck-ningar skrev Bergman att han haft »tillfälle att njuta privat under-visning av dåvarande Eloquentiæ lektoren S. Hof, både uti latinska språket och kännedom av de örter, som växa omkring staden«.358 Sven Hofs mångkunnighet stöds alltså av Torbern Bergmans anteckning.
Hof hade tidigare också undervisat de två blivande Linnélärjungarna Peter Hernquist (1727–1808), som startade Sveriges första veterinär-utbildning i Skara, och den produktive Clas Bjerkander.359
Sven Hof hade 1754 fört fram idén om bildandet av en vetenskaps-societet i Skara, det Västgötiska Vitterhetsgillet. Han menade att den borde ha en bred inriktning med såväl naturvetenskap som litteratur på agendan. Kanske gav det inspiration till det Topografiska Sällska-pets tillkomst drygt 10 år senare. De första konkreta tecknen på den lokala ”akademibildningen” kan spåras till ett brev Johan Abraham Gyllenhaal skrev i januari 1768.
Jag har ett helt åhrs tid haft i hufvudet att författa med tiden en historia naturalis vestro-Gothiæ, hvilket ock varit hufvud-afsigten med min dagbok: Men som jag finner, att detta ær mer än en mans hæfva [vad en man klarar av], och jag dessutom af mitt öde ej tillåtes att framdeles få vistas i min Födelseort, så har det fallit mig in att upprätta en Societat. pro indaganda [för kartläggningen av] Historia naturali Westro-Gothiæ.360
Gyllenhaal formulerade utförligt sina tankar om inriktning och for-mat för sällskapet. Det övergripande syftet skulle vara att utarbeta en Historia naturalis Westro-Gothiæ i fyra delar: Fauna, Flora, Minera-ler samt »En speciel Physisk beskrifning på de förnemste berg, siöar, mineral- och andre kællor, Strömmar, Skogar och Træesk med flere mærkvärdigheter«.361 Den fysiska beskrivningen var vad man inklude-rade i begreppet topologi.
358 becKman (1926–1931; s. 78).
359 sandbLad (1971/72), eKman (2015).
360 Johan Abraham Gyllenhaal i brev den 10 december 1768, citerat i weLin
(1950; s. 6), förmodligen sänt till en av ledamöterna i Topografiska Sällska-pet.
361 Johan Abraham Gyllenhaal menade att det vore rimligt att skynda långsamt med publiceringen »Vi äro alla ynglingar, och man kan ej fordra, att vi strax skulle skrifva så fullkomligt, att det ingen ändring eller förbättring behöfde«.
Under våren och sommaren 1769 brevväxlade Skaraungdomarna med varandra om deras tilltänkta förening. Gyllenhaal nämnde för Olof Knös att han börjat utarbeta »Wæstgötha Sællskapets lagar«
medan Knös i brev till Johan Afzelius var inne på att sällskapet borde ha en bredare inriktning än bara naturvetenskap.362 Dessutom men-ade Olof Knös att man inte skulle begränsa sig till Västergötland utan även ägna sig åt historiska beskrivningar över andra svenska städer och socknar, alltså en mer rikstäckande verksamhet. Han liksom Anders Dahl var därför inne på att också andra än västgötar kunde få bli le-damöter.
Sällskapet skulle ha en sekreterare och som initiativtagare var Johan Abraham Gyllenhaal egentligen given för uppdraget. Men han kände sig kluven. Å ena sidan föreföll det naturligt och det finns ock-så tecken på att han betraktade sig som verkställande ledamot redan innan det formella inrättandet av föreningen.363 Å andra sidan skulle sekretariatet innebära ett så omfattande skrivarbete att det inte var förenligt med hans universitetsstudier. Den »beständige sekreteraren«
hade att ta emot och renskriva alla inkomna bidrag till sällskapets till-tänkta utgåva, deras acta societatis. I stället lyckades ungdomarna en-gagera en lärare vid Skara gymnasium, Eric Afzelius (1740–1795), till uppdraget. Han var syssling till bröderna Adam och Johan Afzelius.
Det konstituerande mötet skedde den 13 september 1769 då Gyllenhaal för stunden var i Skara. I tillägg till de övriga ungdomarna deltog också Clas Bjerkander, vars roll rimligen bör ha varit som en sorts mentor. Han var 15–20 år äldre än de övriga och arbetade som kommunister i Götene. Protokollet fördes av Eric Afzelius. Nu stod det klart att det var en bred inriktning som gällde. Portalparagrafen löd:
De som med hvarandra förenat sig, at utgöra en Slags Societé, för egen öfning i synnerhet, i vissa vetenskapsdelar […] Sällska-pets egenteliga afsikt och göromål skall vara, at genom inläm-nade rön och afhandlingar bidraga til uplysning i hvarjehanda ämnen, som röra Historien, Medicin, Physiqven och Oecono-mien uti Sverige.
362 weLin (1950; s. 8).
363 weLin (1950; s. 10) refererar till ett manuskript från 1768 eller början av 1769 med titeln Prodromus Lithographtiæ Westro-Goth. Johan Abraham Gyllenhaal har undertecknat som »Soc. West-G. S. P.«, där S. P. av Welin tolkats som S[ecretarius] P[perpetuus], alltså ständig sekreterare.
Mot denna bakgrund fann man att namnet Swänska Topographiska Sällskapet i Skara var lämpligt. Den huvudsakliga verksamheten skul-le bestå i att medskul-lemmarna skickade sina bidrag till sekreteraren. Det fastställdes detaljerade instruktioner kring manuskriptformat och det sattes också ett bötesbelopp för den som inte bidrog med skriftliga bidrag i tid. Ambitionen var tydligen att sällskapet skulle bli långlivat, ty var och en uppdrogs att lämna in en levnadsbeskrivning som senare kunde ligga till grund för en dödsruna. Det här var direkt kopierat från Vetenskapsakademiens stadgar.
Vid mötet antogs också de första nya ledamöterna: »Candidaten Thunberg« och »Herr Auskultanten Gahn«. Den förre var Carl Peter Thunberg; Johan Abraham Gyllenhaal bör ha stött på honom i Uppsa-la. Detsamma lär ha gällt Johan Gottlieb Gahn (1745–1818) som efter sina Uppsalastudier blev auskultant vid Bergskollegium något år innan Gyllenhaal erhöll samma position.364
Protokollet från 13 september 1769 utgör de enda mötesanteck-ningar som finns bevarade från sällskapet. Möten ska också ha hållits den 1 november 1769 och 2 maj 1770 men därefter är sällskapets vidare öden inte kända. Sannolikt upphörde det helt enkelt i takt med att allt fler av ledamöterna flyttade ifrån Skara.365 Den som förefaller ha varit mest istadig var Olof Knös som i brev fortsatte att uppmana medlemmarna att skicka in nya bidrag. Knös, blott 13 år 1769 och brådmogen, var också den som längst bodde kvar i Skara.366
Anteckningarna från mötet 1769 – renskrivna av Olof Knös – ut-gör en del av en protokollsbok som ingår i de Knösiska samlingarna vid Stifts- och landsbiblioteket i Skara.367 De innehåller också ett antal manuskript som hade lämnats in till sammankomsten den 1 novem-ber 1769. Rapporterna angavs som »Sällskapets afhandlingar, som för första terminen 1769 voro inlämnade, nemligen 3 af hvar ledamot«.
Några av sällskapets ledamöter såg senare i livet tillbaka på ung-domstiden i Skara med värme. Daniel Næzén skrev 1793 till Olof
364 Auskultant är här i betydelsen av en person under utbildning knuten till ett ämbetsverk. J Gottlieb Gahn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14647, Svenskt biografiskt lexikon (art. av Bengt Hildebrand med bidrag av Uno Boklund).
365 Clas Bjerkander uttryckte det som att »Vår societet dog« (sernander 1943;
s. 50).
366 Olof Knös skulle i Uppsala senare starta en annan förening, Historiska Sällska-pet, instiftat 1786 och verksamt fram till 1800 (hamberg 1983).
367 sandbLad (1962).
Knös: »Minnes Du vårt oskyldiga nöje med inrättande af vår societet i Skara? Det visade åtminstone at vi estimerade dylikt«. Senare erinrade han sig »vårt nit redan i barndomen at älska Vetenskaps och Vitter-het«.368
368 Welin (1950; s. 49).
Uppsatser och rapporter i Svenska Topografiska Sällskapets protokollsbok från 1769
• Meteorologiska Observationer för år 1768. gjorde af Clas Bjerkander
• Calendarium Floræ XII år observerat af Clas Bjerkander
• Anmärkningar öfver Hundrade örter, visande huru länge deras BLOMNINGS-TID varar, gjorde om Sommaren 1769. af Clas Bjerkander
• Kort afhandling om Tophus Pertusus. Linn. (Johan Abraham Gyllenhaal)
• Testacea Quædam Suecica Methodo Linneana antea nondum proposita. (Johan Abraham Gyllenhaal)
• Anmärkningar öfver Hafslämningar vid Upsala (Johan Abraham Gyllenhaal)
• Cataloque på de fossile Conchylier jag fan uti Skahlbergen vid Uddevalla den 15:de Sept. 1769 af Leonard Gyllenhaal
• Förteckning på de öfvriga naturalier som funnos omkring Uddevalla af Leonard Gyllenhaal
• Plantæ Rariores In Paroecia Vånga Crescentes a Leonard Gyllenhaal
• Ett försökt medel at förvara äpplen oskadde öfver wintern, af….
• Historisk beskrifning öfver några märkvärdiga ättebackar i Larfs församling, af…*
• Anmärkningar, som lända till uplysning i Larfs församlings Kyrko Historia.*
• Meteorologiska observationer för år 1767
• Blandade anmärkningar öfver insecter, amphibier etc. af C.
Bjerkander
• Horologium Floræ, af And. Dahl
• Några nyligen upptäckta Svenska örter, af And. Dahl
• Rara örter, som växa omkring Skara stad, af And. Dahl
• Lichenes, nonnulli Methodo Linneana descripti a… [på latin]
* Man kan nog gissa att de icke undertecknade bidragen i boken om ätte-backar respektive kyrkohistoria kom från Olof Knös, den enda humanisten i sällskapet.