I dag finns nästan ingen styrning för att minska köttkonsumtionen. Det kan jämföras med området ”Att resa” där olika styrmedel finns för att minska utsläpp från bilåkande. Det styrmedel med anknytning till köttkonsumtion som i dag används av statliga myndigheter i Sverige gentemot konsument är informationsverktyget Tallriksmodellen. Men kopplingen till minskad kött- konsumtion är inte särskilt tydlig i Tallriksmodellen och den säger inget om klimatpåverkan från kött.
Bland tidigare information om miljöanpassad mat som använts av konsu- menter och/eller vidareinformatörer finns Naturvårdsverkets skrifter ”Att äta för en bättre miljö”89 och ”Fakta om maten och miljön”90 och utbildnings- materialet ”Ät S.M.A.R.T.”91.
Livsmedelsverket har redan 2008 tagit fram vetenskapliga underlag92 för att kunna utforma miljöanpassade kostråd utifrån befintliga hälsobaserade kostråd. Livsmedelsverket tog i samarbete med Naturvårdsverket fram förslag till Miljösmarta matval, vilka anmäldes för notifiering till EU-kommissionen i maj 2009 för att ge medlemsländerna möjlighet att lämna synpunkter. Rumänien och EU-kommissionen ansåg att förslagen uppmuntrar till köp av svenska varor på bekostnad av varor från andra länder vilket skulle motverka principen om fri rörlighet på den gemensamma marknaden. Därefter har Sverige dragit tillbaka förslaget.93 Det gjordes då det fanns svårigheter att for- mulera råden så att de inte skulle kunna uppfattas som handelshindrande, och samtidigt inte bli för urvattnade för att vara användbara för konsumenten 94. I EU:s lagstiftning finns utrymme för att miljöhänsyn får påverka frihandeln om miljönyttan står i proportion till effekterna på handeln. Men någon pröv-
89 Naturvårdsverket (1997), Att äta för en bättre miljö – Slutrapport från systemstudie Livsmedel,
Rapport 4830, ISBN 91-620-4820-9
90 Carlsson-Kanyama, Annika och Engström, Rebecka (2003); Fakta om maten och miljön.
Konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser . Naturvårdsverket. Rapport nr 5348.
ISBN:91-620-5348-5. Hämtat 101217 från:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/5300/91-620-5348-5/
91 Dahlin, Ingela och Lindeskog, Pia (2001). Ät S.M.A.R.T. Stockholms läns landsting, Centrum för
Tillämpad Näringslära. OH och faktahäfte. OH hämtat 101217 från:
http://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=1068
92 Lagerberg Fogelberg, Charlotte (2008). På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag
inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. Uppsala. Livsmedelsverket. SLV rapport 2008/9. Hämtat 110929 från: http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_miljo/2008_livsmed- elsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf och Friederike Ziegler, (2008). På väg mot miljöanpassade
kostråd – delrapport fisk. Livsmedelsverket, SLV rapport 2008/10 Hämtat 110929 från: http://www.slv.se/
upload/dokument/rapporter/mat_miljo/miljoanpassade_kostrad_delrapport_fisk_2008.pdf
93 Livsmedelsverket. Pressmeddelande 2010-11-12 Hämtat 110208 från
http://www.slv.se/sv/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden/2-november-2011---Sverige-drar-tillbaka- forslag-om-miljosmarta-matval/
94 Livsmedelsverket. Pressmeddelande 2010-11-12 Hämtat 110208 från
http://www.slv.se/sv/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden/2-november-2011---Sverige-drar-tillbaka- forslag-om-miljosmarta-matval/
ning av om nyttan av råden överväger de eventuellt handelshindrande effek- terna har inte skett då råden istället drogs tillbaka.
EU har importtullar på kött som medför högre priser på kött än vad som annars skulle varit fallet (vilket kan ha en återhållande effekt på köttkonsumtio- nen), men fortfarande är importköttet ofta betydligt billigare än svenskt kött.
Förekomsten av styrmedel för en lägre köttkonsumtion är liten även i andra länder. I Danmark95 och Tyskland9697 finns information om minskad köttkonsumtion på myndigheters webb. I Storbritannien vill man att den offentliga sektorn ska vara en föregångare med att tillhandahålla näringsrik och miljöanpassad mat märkt med ett ”Healthier Food Mark”98. Bland för- slagen till potentiella kriterier på vad de kallar silver/guldnivå finns att målti- dens miljöpåverkan minskas genom en mindre andel kött/fisk/protein och en större andel kolhydratkällor99. I Storbritannien har Sustainable Development Commission 2009 kommit med en rapport där man framhåller att en mins- kad kött- och mejerivarukonsumtion skulle minska miljöpåverkan betydligt och där man ger policyrekommendationer100. I en EU-broschyr på engelska ”Smarter and Cleaner”101 ingår rådet ”Eat less meat”.
8.1 Styrmedel inom animalieproduktion
Det finns i dag olika stöd riktade till djurhållning och/eller produktion av kött och mjölk och som kan motverka klimatmålet även om syftet kan vara att stödja andra miljömål eller andra syften. Miljöeffekterna i Sverige av EU:s jordbrukspolitik (Common Agriculture Policy, CAP) utvärde- ras fortlöpande av Jordbruksverket i samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. I en ny rapport görs en syntes av 18 gemensamma rapporter, publicerade 2004–2010102. I rapporten konstateras att stora delar av CAP inte är ett effektivt miljöstyrmedel, att vissa delar med riktade ersätt-
95 Energistyrelsen, Danmark. ”1 ton mindre”-kampanjen. Hämtat 101217 från:http://www.1tonmindre.dk/
96 European Environment Agency (2010). Examples of National Policies to Promote Sustainable
Household Consumption. The case of the Germany. Pilot SCP Country Fact sheet Series. Hämtat
101217 från: http://scp.eionet.europa.eu/facts/factsheets_waste/fs_scp/pdf/policy_germany
97 Tyskland, Verbraucherallianz für Klimatschutz. Klimaschutz schmeckt. Hämtat 101217 från:
http://www.verbraucherfuersklima.de/cps/rde/xchg/projektklima/hs.xsl/klimaschutz_schmeckt_artikel.htm
98 Department of Health, Storbritannien. Healthier Food Mark. Hämtat 101217 från:
http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/+/www.dh.gov.uk/en/Publichealth/Healthimprovement/ Healthyliving/HealthierFoodMark/DH_109979
99 Department of Health, Storbritannien (2009). Healthier Food Mark. Promoting healthier, more sustia-
nable food. Draft criteria to be tested during Phase 1 of the pre-consultation pilot. Hämtat 101217 från: http://www.dh.gov.uk/prod_consum_dh/groups/dh_digitalassets/documents/digitalasset/dh_106912.pdf
100 Sustainable Development Commission (2009). Setting the table. Advice to Government on priority
elements of sustainable diets. Hämtat 101217 från:
http://www.sd-commission.org.uk/publications/downloads/Setting_the_Table.pdf
101 European Commission (2009). Smarter and Cleaner. Consuming and producing sustainably.
Luxembourg : Office for Official Publications of the European Communities. Brochure. ISBN 978-92-79- 08112-5. Hämtat 101217 från: http://ec.europa.eu/environment/eussd/pdf/brochure_scp.pdf
102 Naturvårdsverket (2011), Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik – syntes av 18 rapporter om påverkan
ningar har god effektivitet, samt att miljöeffekten av politiken i Sverige gene- rellt inte är negativ.
Exempel på stöd:
• Handjursbidraget (nöt; stutar och tjurar) som dock försvinner 2012103. • Stöd till mervärden i jordbruket, t.ex. till kvalitets- och marknadsförings-
åtgärder för bland annat nötkött och mjölk104.
• Betesmarksersättningar105. Det är osäkert om detta stöd påverkar den totala köttproduktionen, även om den ökar betesmarksanvändningen. • Skolmjölksstödet (mjölk, yoghurt, ost)106. Skolmjölksstödet innebär
indirekt stöd till produktion av mjölkras-kött då ca 65 % av det svenska köttet är en biprodukt av vår mjölkproduktion107.
• Stöd till ekologisk animalieproduktion.
• Handelsavtal med importförmåner108. Inom ramen för EU:s handels- avtal med tredje land samt genom WTO-avtalet ges en rad förmåner inom jordbruksområdet. Förmånerna kan vara i form av tullfrihet/ tull- nedsättning med eller utan kvantitativa begränsningar (kvoter). I de fall förmånerna är i form av en tullkvot reduceras tullen för en begränsad kvantitet.
103 Jordbruksverket. Handjursbidrag. Hämtat 101217 från: http://www.jordbruksverket.se/amnesomra-
den/stod/handjursbidrag.4.67e843d911ff9f551db80009019.html
104 Jordbruksverket. Mervärdesstöd. Hämtat 101217 från: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/
stod/mervardenijordbruket.4.67e843d911ff9f551db80004336.html
105 Jordbruksverket. Betesmarksersättningar. Hämtat 101217 från: http://www.jordbruksverket.se/am-
nesomraden/stod/miljoersattningar/betesmarkerochslatterangar.4.7850716f11cd786b52d8000766.html
106 Jordbruksverket. Skolmjölksstöd, EU:s stöd till skolor och förskolor som serverar barnen mjölk, yog-
hurt och ost. Hämtat 101217 från: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/marknadsstod/sko lmjolksstod.4.207049b811dd8a513dc80004386.html
107 Cederberg, Christel et al. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk
and eggs 1990 and 2005. Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK). SIK Report No 793 (2009).
ISBN 978-91-7290-284-8. Hämtat 101217 från: http://www.sik.se/archive/pdf-filer-katalog/SR793.pdf
108 Jordbruksverket (2008) Import av fjäderfäkött. Artikelnr : VG1:33. Hämtat 100208:
http://www2.jordbruksverket.se/blanketterochtrycksaker.4.29d7ece3112034569ed800049.htm?category =HBA2&item=VG1:10#iiVG1:10
9 Möjliga åtgärder och nya
styrmedel
Syftet med klimatstyrmedel är att premiera de produkter som har mindre klimat belastning än andra och att göra tydligt klimatpåverkande aktiviteter mer kännbart negativa. Ekonomiska styrmedel kan åstadkomma detta i enlig- het med principen att ”förorenaren ska betala” – och på så sätt reducera deras förekomst. Under 2010 kom European Environment Agency med en rap- port109 som diskuterar åtgärder kring miljöpåverkan från konsumtion, bl.a. kring köttkonsumtion.
Nedan diskuteras ett antal befintliga styrmedel, men även möjliga nya styrmedel och åtgärder som förts fram i olika sammanhang eller som arbetet kring denna rapport gett upphov till. Det finns en stor bredd på beskrivna styrmedel i denna rapport. De har inte i detta sammanhang varit föremål för mer omfattande utredningar och har inte heller konsekvensbedömts.
Se även översikt i tabell 4 nedan.
9.1 Arbete inom EU:s jordbrukspolitik
Mer effektivt än nationella styrmedel vore EU-gemensamma styrmedel och frågorna ska då också lyftas i lämpliga EU-processer. T ex. kan Sverige verka inom EU för en mer hållbar jordbrukspolitik. Eftersom EU:s jordbruksstöd gäller all produktion inom EU kan detta vara en effektiv väg att påverka. Dagens ersättningar till djurhållning och kött/mjölkproduktion som kan vara negativa för klimatet är under avveckling. I rådsslutsatser 091021110 uppmanades EU-kommissionen att göra en översyn av jordbrukssubventio- ner. Samtidigt behövs en analys av vilken betydelse de befintliga stöden och miljöersättningarna har för att nå andra miljömål och konventioner. Här måste även konsekvenserna som kan uppstå t.ex. vid en ökad import beak- tas, likaså den ökning av klimatpåverkan som kan ske om konsumtionen förändras så att det innebär ökade utsläpp av förändrad markanvändning. I Klimatberedningens betänkande111 framhålls att Sverige, inom EU:s jord- brukspolitik, bör verka för att jordbruksstöd som har negativ klimatpåverkan avskaffas.
109 European Environment Agency (2010). The European Environment. State and Outlook 2010.
Consumption and the Environment. Köpenhamn. ISBN 978-92-9213-154-8. Hämtat 101217 från:
http://www.eea.europa.eu/soer/europe/consumption-and-environment
110 Europeiska Unionens Råd (Miljö). Rådsslutsatser 23 oktober 2009 (sid 6). 4891/09. Hämtat 101217
från: http://register.consilium.europa.eu/pdf/sv/09/st14/st14891.sv09.pdf
111 Miljövårdsberedningen (2008). Svensk klimatpolitik. Betänkande av Klimatberedningens. SOU
2008:24. ISBN 978-91-38-22930-9. ISSN 0375-250X. Hämtat 101217 från: http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/09/96/94/8393cd02.pdf
I en studie112 från Europaparlamentet diskuteras möjliga styrmedel för minskad köttkonsumtion, flera riktade mot produktionen; utökad lagstiftning i pro- duktionsledet, skatter för att internalisera miljökostnaderna, utsläppstak och bidrag till miljöinvesteringar i produktionen, kampanjer/köttfria dagar etc.