Kommunikation, information och utbildning I dag är utbudet och prisbilden ofta motsatt den som skulle behövas för en

mer klimatanpassad konsumtion. Så länge nödvändiga förutsättningar saknas, är det svårt att nå effekt med enbart informationsåtgärder127_{. Men infor-} mation och kunskap ökar förståelse och acceptans för förändring. Dock är inte information ensamt tillräckligt för att få till stånd större förändringar. Behoven av informationsåtgärder varierar mellan olika målgrupper.

I informationsinsatser kan synergier mellan miljö- och hälsoaspekter tas tillvara. Livsmedelsverket har till exempel på sin hemsida information om klimat- och miljöbelastning och informerar även om positiva effekter för miljö och hälsa med ett lägre köttintag än i dag128_{. Där framgår bland annat:} ”Därför kan det få stor effekt om man minskar på köttportionerna eller byter ut en eller par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska alternativ”. Vidare anges att: ”Kött är i och för sig vår viktigaste järnkälla och en bra källa till protein, men ur hälsosynpunkt finns det inga skäl att äta så mycket kött som vi gör i dag”.

126 _{Lindén, Anna-Lisa (2009); Klimat och konsumtion. Tre fallstudier kring styrmedel och konsumentbeteende.}

Lund. Department of Sociology. Lund university. Research. Report in Sociology 2009:1. ISBN 91-7267-294-3.

127 _{Aspegren, A. Miljöinformation som styrmedel. Nordiska Ministerrådet. TemaNord 2003:540.}

ISBN 92-893-0928-8. Hämtat 101217 från:

http://www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2003-540/at_download/publicationfile

128 _{Information på Livsmedelsverkets hemsida, hämtat 20110929 från:}

Klimat/miljömärkning kan vara ett viktigt verktyg, men det förutsätter att märkta varor är allmänt förekommande och inte som i dag ett nischsegment. Många andra informationsåtgärder är tänkbara, varav några nämns nedan. Se förslag till styrmedel i tabell 4 nedan.

9.3.1 klimat- och miljömärkning av livsmedel

Miljö/klimatmärkning kan bidra till att öka medvetenhet om klimat- och miljöpåverkan kopplat till köttkonsumtion. Olika initiativ pågår inom klimat- märkning av livsmedel, dels kriteriebaserade märkningar och dels märk- ningar med ”Klimatavtryck” i form av CO₂-siffror. För- och nackdelar med olika typer av klimatmärkningar gås igenom i Naturvårdsverkets rapport ”Klimatmärkning av livsmedel”129_{. Kriteriebaserade klimatmärkningar kan} visa på bra val inom en varugrupp (till exempel vilket nötkött som är mer klimat smart), medan Klimatavtryck kan visa på skillnader mellan olika varu- grupper – och därmed visa konsumenten hur mycket mindre utsläppen blir vid val av vegetariska produkter framför kött. En CO₂-siffra är inte lätt för konsumenten att tolka, men kan tillsammans med en bred miljömärkning utgöra ett informativt alternativ.

En obligatorisk klimatmärkning kan förväntas ge större effekt än en frivillig. I en konsumentundersökning från EU 2009 ansåg 72 procent av konsumenterna i de 27 medlemsländerna att en klimatmärkning bör vara obligatorisk. Consumers International vill se en obligatorisk klimatmärkning .

Kriteriebaserade märkningar. I Sverige finns klimatcertifiering för bland annat

djurproduktion i form av en tilläggscertifiering för den som har IP SIGILL- certifierat sin produktion inom kvalitetsmärkningen Svenskt Sigill. KRAV- märkningen har börjat integrera klimatrelaterade kriterier i sitt ekologiska regelverk sedan 2010. Klimatanpassningen av djurreglerna inom KRAV har ännu inte inarbetats. Ett förslag till nya regler ska tas fram i början av 2012.130 En möjlig utveckling kan vara att även EU:s regelverk för ekologisk pro- duktion på sikt kompletteras med klimatkriterier. En annan möjlighet är att märkningar som i dag inkluderar klimatkriterier utvidgas till att omfatta även livsmedel (Svanen, EU Ecolabel/”Blomman”).

Ett kriterium för att miljömärka färdigmat i butiken skulle kunna vara en viss maximal köttmängd eller en maximal halt CO₂-ekvivalenter. Ytterligare hjälp att kommunicera miljöprofilen kan termer som ”vegetarisk” och ”demi- tarisk” utgöra.

Ett antal märkningar för naturbeteskött har funnits genom åren i Sverige, t.ex. Svenskt Sigill, Kaprifolkött, Mälarhagskött.

129 _{Naturvårdsverket (2010). Klimatmärkning av livsmedel. Nulägesbild januari 2010. Rapport 6355.}

ISBN 978-91-620-6355-9.pdf. ISSN 0282-7298. Hämtat 101217 från:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6355-9.pdf

130 _{Hämtat 20110707 från: http://www.krav.se/Documents/Regler/lanseringsinfo2012/Nyheter_}

Märkning med klimatavtryck (Carbon Footprint, mängd koldioxidekvivalenter).

Internationellt pågår ett antal initiativ av detta slag, och en EU-gemensam klimatavtrycks-märkning kan komma framöver. I Sverige finns i dag märkning med klimatavtryck på till exempel Max Hamburgarmåltider och på kyckling från Lantmännen i form av så kallade klimatdeklarationer.

Miljömärkning av restauranger. Restauranger kan i dag miljö-/klimatmärkas

via Svanen eller erhålla certifiering som KRAV-märkt restaurang, men det är fortfarande en mycket liten andel av alla restauranger som har dessa märk- ningar. För Svanenmärkning krävs i dag att restaurangen alltid erbjuder minst en vegetarisk rätt. Det finns dock ingen märkning med kriterier där merparten av restaurangens utbud utgörs av vegetariska eller demitariska rätter.

Miljömärkning av restaurangmåltider. För att underlätta konsumentens val på

restauranger, kan de klimatsmarta måltiderna märkas ut tydligt. Ett kriterium för att miljömärka restaurangmåltider kan vara en viss maximal köttmängd eller en maximal halt CO₂-ekvivalenter per portion. Det finns behov av att på restauranger synliggöra vilka måltider i utbudet som är klimatsmarta, så att konsumenten kan välja i enlighet med sina preferenser. Ett exempel på initiativ att lyfta fram den/de gröna rätterna på menyn och på andra ställen där maten exponeras för gästerna är SNF:s kampanj. Naturskyddsföreningen startade 2010 en kampanj Gröna Gaffeln som fokuserar på att äta vegetariskt en dag i veckan. I januari 2011 var redan drygt 250 restauranger anslutna. Restaurangerna som deltar vägleds om hur detta t.ex. kan göras genom att placera de vegetariska, gröna rätterna överst eller högt upp på menyn, eller markera de gröna rätterna med en Grön Gaffel.

9.3.2 hur inspirera till klimat- och miljösmarta måltidsval

Olika aktörer kan bidra med information kring måltidsval eller förslag som bidrar till mindre klimat- och miljöpåverkan från olika måltidsval. Det kan vara budskap av typen ”Vegetariskt 1 gång per vecka” eller kommunikation om lågköttsalternativ och begreppet ”Demetariskt”. Kunskap och inspira- tion skulle kunna inhämtas från andra kulturer som har hög andel vegetariska rätter, tex. från Indien.

9.3.2.1 SOCIALA MEDIER

Sociala medier, som exempelvis Facebook, ger möjligheter till utbyte av recept, matlagningsidéer med mera kopplat till miljösmart ätande. Vissa intresseorganisationer har börjat ta fram olika applikationer för mobiltelefon- användning 131_{, vilket ger ökad tillgänglighet då informationen efterfrågas.}

131 _{Naturskyddsföreningen, Klimatsmarta tips. Hämtat 20110601 från:}

9.3.2.2 TRENDSÄTTNING

En verklig utmaning är att varaktigt förändra de sociala normerna i samhället mot uthållighet. Politik och information m.m. kan bidra till att göra det tren- digt eller ”inne” och eftersträvansvärt att bete sig klimatvänligt. Det är van- ligt att kända och omtyckta personer används för att påverka trender. Bland ungdomar kan sociala medier utgöra en viktig del av trendsättande kommu- nikation, med kopplingar till klimatsmarta måltidsval. Folks vilja att bidra i miljöarbetet är en viktig del i trendförändringen och liksom i Storbritannien bör man ta fasta på att villigheten ökar om folk upplever situationen som rätt- vis, d.v.s. att även andra bidrar: ”I will if You will”132_.

TV-kockar och receptmakare. TV-kockar och receptmakare kan bidra som

ambassadörer i trendsättningen. I tidningarnas recept hittar man i dag mer klimatsmarta inslag än tidigare och denna pågående process kan ytterligare stimuleras.

9.3.2.3 PERSONAL INOM DAGLIGVARUHANDEL OCH RESTAURANGSEKTOR

Verksamma inom handel, restaurang och storhushåll är viktig för att åstad- komma växelverkan mellan utbud och efterfrågan av de klimatsmarta mål- tiderna. I första hand är det näringslivet självt som kan utbilda och förmedla information till personalen så att kundernas frågor kan besvaras. Däremot är det viktigt att restaurangutbildningarna miljö- (och hälso-) anpassas. Se även kapitel 9.2.4. Stöd till dagligvaruhandeln och restaurangsektorn”.

9.3.2.4 SKOLA OCH UTBILDNING

Minskad köttkonsumtion är en fråga som kan tas upp på olika utbildnings- stadier, inte minst inom restaurangutbildningar, lärarutbildning liksom fortbildningsdagar för lärare. Kunskap om hur man äter med mindre klimat- påverkan är en viktig del. I grundskolan kan man arbeta med frågan i såväl hem- och konsumentkunskap som i samhälls- och naturorienterande ämnen.

9.4 Offentlig upphandling

9.4.1 upphandling med låg andel kött

Även inom den offentliga upphandlingen kan maten bli mer vegetabilisk. Sverige har ett konsumtionsmål om 25 procent ekologiska livsmedel i offent- lig upphandling till år 2010. Däremot finns inga mål för mat och klimat. På samma sätt kan kriterier sättas för exempelvis en lägsta frekvens vegetariska dagar, eller maximal köttmängd per genomsnittlig serverad portion. Krav

132 _{Sustainable Consumption Roundtable (2006). I will if You will. Towards sustainable consumption.}

Sustainable Consumption Roundtable, ett gemensamt initiativ av National Consumer Council (NCC) och Sustainable Development Commission (SDS). ISBN: 1 899581 79 0. Hämtat 101217 från:

kan också ställas i samband med offentlig upphandling om att kommunicera miljöfördelarna med en ökad andel vegetabilier, t.ex. att synliggöra för mat- gästerna varför man serverar vegetariska rätter och vilka miljöhänsyn som därmed har tagits. Eventuellt skulle användning av begrepp för att specificera mängden kött, som tex. ”demitariska alternativ”133 _{kunna underlätta kommu-} nikation kring klimatsmarta måltider inom den offentliga upphandlingen.

Offentliga måltider har bidragit till ökad användning av vegetariska pro- dukter och förbättrad hälsa i Finland134_{. De offentliga måltiderna har en} potential att liksom inom hälsoområdet ta en aktiv roll i ”social learning” och ge en tydlig signal om vilken mat som tillgodoser hållbarhetskriterier.

Under 2010 pågick ett nationellt projekt Fokus Matglädje135 _{med syfte att} lyfta den offentliga måltiden, och fortsatta projektmedel söks. Klimatsmart mat har varit en del i detta projekt som riktar sig till kommuner och stadsdelar. Projektet har drivits av Hushållningssällskapens Förbund och Jordbruksverket har varit delfinansiär. Inom dylika projekt kan måltider med mindre andel kött främjas.