Sen årtionden har det varit känt att kött har en betydande miljöpåverkan som skulle kunna minskas betydligt genom en minskad köttkonsumtion till förmån för större andel vegetabilier. I stället har såväl Sveriges köttkonsumtion som utsläppen från den ökat kraftigt. Utmaningen är nu därför ännu större än tidi- gare när det gäller att minska klimatpåverkan från Sveriges köttkonsumtion. En möjlig framtidsbild kan vara att under en tioårsperiod halvera köttkon- sumtionen. En minskad svensk köttkonsumtion skulle även bidra till en god hälsa och i någon mån även till ökade möjligheter för en globalt hållbar livs- medelsförsörjning.
Internationellt bedrivs forskning kring konsumtionens drivkrafter och vilka styrmedel som kan användas för att påverka konsumtionen, se kapitel 6. Medvetna beteendeförändringar i livsmedelsvalet är ofta svåra och tids krävande att åstadkomma. Några komplikationer är så kallad ”choice overload” och svårigheter för konsumenter att väga in kollektiva nyttigheter (klimatet) i sina beslut. Ett genomgående resultat inom forskningen är att man i miljöpoliti- ken inte bör förvänta sig att konsumenters beslutsfattande är rationellt. Det är orealistiskt att förvänta sig att folk ska ”göra det rätta” om inte de rätta förutsättningarna finns, se kapitel 6. I dag saknas skarpa styrmedel för att minska klimatpåverkan från köttkonsumtion.
Eftersom klimatgasutsläppen behöver sänkas har vi ett behov av att hitta fungerande styrmedel som underlättar en minskad köttkonsumtion:
• Utbud. Det behövs styrmedel som ökar konsumentens förutsättningar att välja klimatsmarta måltidsalternativ. En avsevärd del av våra mål- tider består i dag av utemåltider, färdigrätter och hemlevererade middags kassar och dessa erbjuder i dag begränsade valmöjligheter när det gäller att äta mindre kött. Det ska vara ”lätt att göra rätt”.
• Efterfrågan. Bland annat behövs informationsåtgärder som kan leda till ökad acceptans och motivation att ändra konsumtionsvalen och som underlättar att hitta de klimatsmarta alternativen.
Om man vill öka möjligheterna till en omställning bör köttkonsumtion och klimatpåverkan lyftas i lämpliga EU-processer. Vidare bör nationella styr- medel analyseras, t.ex. Bonus Malus, punktskatt, differentierad moms, tullar med mera – kompletterat med information och stöd till exempel klimat-/mil- jömärkning, se kapitel 9 och tabell 4 där. Forskningen visar också att för att påverka konsumtionen behövs det policypaket med olika slag av styrmedel som kompletterar varandra, se kapitel 6. En analys bör göras av hur kombi- nationer av styrmedel som drar åt samma håll skulle kunna se ut.
Undersökningar visar att det hos konsumenterna finns en ökande accep- tans för åtgärder i klimatfrågan. Det finns heller ingen principiell skillnad mellan att beskatta kött och att som i dag beskatta bensin. Vissa befarat impo-
pulära åtgärder som att införa rökförbud på restauranger har i efterhand varit accepterat hos det stora flertalet145.
Många konsumenter kan uppskatta att ”få banan plogad” för att vända sin konsumtion mot en högre andel vegetabilier, där ett första steg exempelvis kan vara att äta en portion mindre kött per vecka. Att stimulera ett klimat- smart utbud inom restaurangmåltider och färdigrätter kan troligen vara en åtgärd som får god acceptans i samhället. Sådana åtgärder kan därför vara lämpliga att inleda med och de kan bidra till att bygga en mer djupgående för- ståelse för behovet av en minskad köttkonsumtion.
Viktiga faktorer vid utformning av styrmedel för minskad köttkonsumtion är att de samtidigt ger incitament för inhemsk köttproduktion med låg miljö-/ klimatpåverkan, till exempel hög andel bete, att de tar hänsyn till klimatpå- verkan från avskogning och kolsänkor i produktionen av kött och djurfoder, samt att de inte ökar trycket på hotade fiskarter. Sammantaget finns skäl att minska köttkonsumtionen generellt och att inte särskilt peka ut nötkött.
Det finns andra livsmedel än kött där vår konsumtion ger stor klimat- påverkan, till exempel ost (se bilaga 2), fisk, fossilbaserad växthusproduktion och ris.
Vi har under sammanställningen av denna rapport fått förslag på hur arbetet kan utvecklas och informativa åtgärder stärkas.
Här kommer några exempel som vi bedömer intressanta.
• Studera om ett Bonus Malus-system kan appliceras på restaurang- måltider/färdigrätter i butiken.
• Ta fram förslag till hur andelen klimat-/miljömärkta restauranger och restaurangmåltider skulle kunna ökas.
• Undersöka varför vegetariska restaurangmåltider och färdigrätter i dag inte är billigare än de med kött trots att köttråvara ofta är dyrare än vegetariska råvaror.
• Hur kan incitament skapas för butiker att underlätta en minskad köttkonsumtion bland konsumenterna?
• Hur kan forum skapas/stödjas inom butik och restaurang för klimat- smartare livsmedelsutbud?
• Hur kan kommuner och offentlig sektor stimuleras att aktivt jobba för insatser som leder till minskad köttkonsumtion, som demitariska alternativ146 och/eller mål för köttmängder inom offentlig upphandling? • Utreda om det är möjligt att införa punktskatt på kött.
• Vad kan EU:s process kring klimat-/miljömärkning av livsmedel i butik bidra med?
• Framtagande av data och beräkningar som redovisar klimat- och miljöpåverkan och näringsvärde för vegetariska och lågkötts/demita- riska måltidsalternativ och koster.
145 Temo AB.(2005). T-112113. Statens Folkhälsoinstitut December 2005. Hämtat 20110914 från:
http://www.fhi.se/Documents/Tillsyn/Temo-rokfria-serveringar-0601.pdf
• Utreda hur styrmedel bör utformas för att minska klimatpåverkan och ändå bidra till biologisk mångfald och rikt odlingslandskap.
• Hur skulle Sveriges produktion av kött och animalieprodukter kunna se ut baserat på nationella och globala miljö-, konsumtions- och livs- medelsförsörjningsaspekter?
• Hur skulle Sveriges konsumtion av kött och animalieprodukter kunna se ut baserat på nationella och globala miljö-, konsumtions- och livs- medelsförsörjningsaspekter?