Att vår köttkonsumtion ökat innebär att trots nationella klimatreducerande insatser inom jordbruksproduktionen ökar utsläppen från köttkonsumtionen, se kapitel 3. Potentialen för att ytterligare minska utsläppen via förändringar i den svenska köttproduktionen är också relativt liten. Det finns en begränsning för hur långt biologiska processer kan pressas. Rapporten ”Environmental Pressures from European Consumption and Production”47 lyfter fram att inom matområdet kan minskad köttkonsumtion ge större miljövinster än förbätt- rade jordbruksmetoder. I rapporten ”How low can we go?”undersöker förfat- tarna om och hur en 70 %-ig reduktion av utsläppen av växthusgaser inom livsmedels kedjan kan uppnås. Man anger att ingen enskild åtgärd är tillräcklig utan att det behövs en kombination av åtgärder, inte bara hur maten produce- ras utan även vad som konsumeras. Författarna drar även slutsatsen att utsläp- pen från kött- och mejeriprodukter orsakar mer än hälften av jordbrukets utsläpp av växthusgaser, och betydligt mer om förändrad markanvändning räknas in. De konstaterar också att konsumtionsförändringar som en vegeta- risk kost kompletterad med ägg- och mejeriprodukter har en särskilt viktig roll för att nå minskad klimatpåverkan. Samtidigt uppmärksammas att det har stor betydelse vilka vegetariska alternativ som blir alternativ, och att högförädlade produkter som tofu och quorn ökar behovet av odlingsbar jordbruksmark för livsmedelsproduktion jämfört med mindre förädlade vegetabilier48.
Även SIK:s rapport drar slutsatsen att åtgärder på produktionssidan inte kommer att räcka för att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedels- konsumtionen49.
I en rapport från Jordbruksverket50 har man beräknat att utsläppen från den
totala svenska konsumtionen skulle kunna minskas med 10 % genom en över-
gång till lakto-ovo-vegetarisk kost, dvs. en vegetarisk kost kompletterad med ägg och mejeriprodukter. Med en sådan teoretisk beräknad kost skulle dagens livsmedelsrelaterade utsläpp kunna minskas från 2 ton till 1 ton per person och år. Beroende på olika upplägg, detaljgrad etc visar olika studier varierande grad
47 Moll, Stephan och Watson, David (2009). Environmental Pressures from European Consumption and
Production. Copenhagen. European Topic Centre on Sustainable Consumption and Production. ETC/
SCP working paper 1/2009. Hämtat 101217 från: http://scp.eionet.europa.eu/publications/working%20 paper%20namea2009/wp/working%20paper%20namea2009
48 Audsley, E., Brander, M., Chatterton, J., Murphy-Bokern, D., Webster, C., and Williams, A. (2009).
How low can we go? An assessment of greenhouse gas emissions from the UK food system and the scope to reduce them by 2050. FCRN-WWF-UK. Hämtat 101217 från: http://assets.wwf.org.uk/downlo-
ads/how_low_report_1.pdf
49 Cederberg C et al. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish consumption of meat, milk and
eggs 1990 and 2005. Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK). SIK Report No 794 (2009). ISBN
978-91-7290-285-5. Hämtat 101217 från: http://www.sik.se/archive/pdf-filer-katalog/SR794.pdf
50 Clarin, Anna och Johansson, Sara (2009). Hållbar konsumtion av jordbruksvaror – hur påverkas kli-
mat och miljö av olika matvanor? Jordbruksverket. Rapport 2009:20. Hämtat 101217 från: http://www2.
av klimatvinster vid minskade köttmängder. Fler studier refereras i bilaga 4. Det finns behov av mer preciserade beräkningar på olika koster för att fastställa hur stora klimatvinsterna kan bli. Potentialen kan bli betydligt större om påverkan från förändrad markanvändning, till exempel avskogning, inkluderas515253
5.1 Framtidsbilder
En möjlighet är att göra ett arbete kring ett framtida svenskt scenario, där olika konsekvenser analyseras tillsammans med berörda aktörer. För att närma oss tanken om en minskad köttkonsumtion tänker vi oss en möjlig framtidsbild där vi redan kommit en bit på väg i Sverige:
En halverad köttkonsumtion en tänkbar framtidsvision?
I backspegeln 2025: Under en 10-årsperiod halverade vi vår köttkonsumtion från 83 kg till 42 kg per person och år. Den nya nivån ligger under 1960 års nivå (51 kg). Minskningen skedde med bibehållen fördelning mellan de olika köttslagen. Den minskade köttkonsumtio- nen gjorde gott för klimat och andra miljömål samt hälsa och plånbok. I ett första steg var målsättningen att allmänheten skulle känna att det var lätt att minska köttkonsumtionen med en portion per vecka.
I dag finns förutsättningar som möjliggör för konsumenterna att äta gott och bekvämt med en halverad köttkonsumtion, förutsättningar som tidigare saknades. Konsumenterna har incita- ment att göra klimatsmarta måltidsval samtidigt som antalet aktiva val som konsumenten behöver göra har minimerats. Majoriteten av restaurangerna har nu lika många köttfria rätter att erbjuda som kötträtter. Olika internationella kök har bidragit till smakrika och attraktiva rätter för ett mångfasetterat och lockande utbud. Fler skolor och arbetsplatser har minst en vegetarisk dag per vecka och har generellt en större andel vegetabilier i rätterna. I butikernas färdigmatdiskar finns lika många köttfria rätter som kötträtter, och kötträtternas genomsnitt- liga köttinnehåll är mindre än tidigare. De klimatsmarta alternativen har ett attraktivt pris, exempel vis har vegetariska rätter ett lägre pris än rätter med en hög andel kött. I hemmen har vi upptäckt hur mycket goda maträtter det finns som innehåller betydligt stor andel vegetabi- lier och som är enkla att laga.
På sikt
För att nå klimatmålen kan köttkonsumtionen på sikt troligen behöva mins- kas utöver den ovan skisserade framtidsbilden. En viss köttkonsumtion kan dock vara önskvärd även ur miljösynpunkt, då en viss mängd svensk betes- produktion är viktig för att uppnå andra miljömål än klimatmålet.
51 Audsley, E., Brander, M., Chatterton, J., Murphy-Bokern, D., Webster, C., and Williams, A. (2009).
How low can we go? An assessment of greenhouse gas emissions from the UK food system and the scope to reduce them by 2050. FCRN-WWF-UK. Hämtat 101217 från:
http://assets.wwf.org.uk/downloads/how_low_report_1.pdf
52 Naturvårdsverket (2008). Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. ISBN 978-91-620-5903-3.pdf.
ISSN 0282-7298. Hämtat 101217 från:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/5900/978-91-620-5903-3/
53 Cederberg Christel et al. (2011). Including Carbon Emissions from Deforestation in the Carbon
För att ta vår del av det globala ansvaret för klimatförändringarna bör vi till år 2050 komma ner under 2 ton CO2-ekvivalenter per person och år för vår totala konsumtion, dvs. för maten, resorna, boendet och shoppandet tillsam- mans. I shopping ingår bland annat inköp av kläder och skor. Till år 2100 bör vi komma ner till nära noll ton54.
Utifrån Jordbruksverkets rapport 200955 skulle utsläppen i ett hypotetiskt scenario kunna minskas med ca 1 ton genom att allt kött och fisk ersätts med baljväxter och ägg. I nämnda scenario antogs bland annat att köttet från de slaktade mjölkkorna inte konsumerades inom landet och därför inte belastade beräkningen. Detta skulle betyda att vi minskar dagens livsmedelsrelaterade utsläpp från 2 ton till 1 ton. Andra livsmedelsbyten skulle kunna minska de matrelaterade utsläppen ytterligare. Vi behöver dock äta i stort sett lika många kalorier per person som i dag, och dessa kalorier produceras i biologiska pro- cesser där tekniska lösningar inte dramatiskt kan minska utsläppen. Detta innebär att även om vi klimatanpassar vårt ätande så långt möjligt kommer det vara svårt att rymma stora utsläpp från resor, boende och annat.
I en rapport från Stockholm Environment Institute56 förs fram ett scenario för Europa 2020 med en 60 % mindre kött/äggintensiv diet än dagens europe- iska genomsnitt.
54 Naturvårdsverket (2008). Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. ISBN 978-91-620-
5903-3.pdf. ISSN 0282-7298. Hämtat 101217 från: http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/ Webbokhandeln/ISBN/5900/978-91-620-5903-3/
55 Clarin, Anna och Johansson, Sara (2009). Hållbar konsumtion av jordbruksvaror – hur påverkas kli-
mat och miljö av olika matvanor? Jordbruksverket. Rapport 2009:20. Hämtat 101217 från: http://www2.
jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra09_20.pdf
56 Heaps, Charles et al. (2009). Europe’s Share of the Climate Challenge. Domestic Actions and
International Obligations to Protect the Planet. Stockholm Environment Institute. ISBN 978-91-86125-
14-1. Hämtat 101217 från: http://sei-international.org/mediamanager/documents/Publications/Climate- mitigation-adaptation/europes_share_heaps_09.pdf.pdf